av Bestämd

Bestämd
tors, 2019-09-26 - 21:42

Även om jag tycker att jag är trött så har jag, om jag jämför med tidigare, mycket mer energi. Idag har jag tagit tag i ett gäng såna där surdegar som jag skjutit framför mig och som därför skapat ångest. Är trött nu, men på ett skönt sätt och huvudvärken har släppt. Somnar nykter :)

Bestämd
fre, 2019-09-27 - 07:16

Idag är det dag 27 av nykterhet. Det känns i grunden så otroligt bra även om de senaste dagarna varit fyllda med stress, krämpor och trötthet. Det är på något sätt ganska spännande att upptäcka vem jag är under alkoholen, hur jag hanterar motgångar utan den att ta till. Också fint att känna att den inte känts som ett alternativ fast det varit lite kämpigt. Har fyra dagar kvar på det som skulle bli min vita månad, men har bestämt mig för att fortsätta en dag i taget. Fina Rosé delade sin historia här lite längre upp. Det fick mìg att förstå exakt hur fort det kan gå från ett drickande som liknar mitt till ännu större konsumtion. Om det är något jag fattat under den här tiden så är det att ingen av oss är unika i missbruket, alkoholen gör liksom sin grej oavsett hur kontrollerade vi tycker vi är. Alltså, såklart att vi är unika och olika på många sätt men kemin verkar ändå funka ungefär likadant. Vi har ju liksom alla mänskliga hjärnor.

Rosé.
fre, 2019-09-27 - 07:39

Så härligt att läsa dina reflektioner Bestämd!

Du skriver så klokt och du verkar verkligen ha självinsikt.

Tror det är väldigt viktigt när vi ska rannsaka oss själva och verkligen se våra ”rätta” jag.
Vilka är vi utan alkohol?
Hur hanterar vi sorg, glädje, stress, motgångar utan ”medicinen”?

Som du skrev ovan så är vi nog alla ganska lika när det gäller missbruk i största allmänhet.
Oavsett om det gäller A, tabletter, narkotika, spel, socker, shopping mm. mm.

Allt handlar ju om signalsubstanser i hjärnan, och belöningssystemet.

Jag är en typisk beroendeperson tror jag.

Det finns en bok som heter Vitt Begär, som handlar om en tjej som är sockerberoende.
Även fast det inte är samma missbruk så känner jag igen mig mycket i henne.
Samma beteende och mönster upprepas även i hennes beroende.

Det här är ett väldigt intressant ämne, även om det är sorgligt att vi skulle fastna för just alkohol.... och inte träning istället!

Nu är det fredag och min första nyktra helg står för dörren.
Lite nervös är jag nog...
Och känner samtidigt ett visst vemod.
Utan vin en Fredagkväll??

Ja du förstår känslan.

Du får ha en fantastisk nykter helg nu Bestämd ?

Bestämd
fre, 2019-09-27 - 11:19

Var mitt i fredagsstädningen när suger plötsligt slog till. Först fattade jag ingenting? Triggar dammsugning alkoholsug? Sen insåg jag, jag är en typisk vad man skulle kalla "doftljus och snittblomsdrickare". Jag har absolut aldrig satt mig i ett stökigt hem och korkat upp. Allt har föregåtts av en grundlig städning och inköp av blommor och nya doftljus. Antar för att göra att drickandet kändes mysigt och guldkant istället för sunkigt. Så klart som tusan att mitt fredagsstädande triggade ett sug. Nu tänker jag absolut inte agera på det just nu (en dag i taget osv) men det stör mig ändå att suget poppar upp sådär. Viskar förföriskt om mustiga rödvin eller kallt vitt. Men nähä du suget. Hur fint jag än städar skulle huvudvärken och ångesten imorgon bli exakt den samma.

Soffi
fre, 2019-09-27 - 16:18

Ja, det finns ju de som säger att man ska undvika allt som triggar, och det vore väl fint om det gick.
Som vardagsdrickare blir det ju inte direkt möjligt, går ju liksom inte att undvika att laga mat och städa mm.
"Kul" att höra att fler blir triggade av normala hemmasysslor.

Vi kommer att bli fenor på att surfa på suget, istället för att undvika det.

Kram och njut av ditt rena mysiga hem!

Bestämd
fre, 2019-09-27 - 22:53

Tänker precis som du. Kan inte undvika triggers. Måste skapa nya vanor istället, såna som inte är destruktiva. Hoppas du också hade en mysig fredagskväll :-)
Kram!

Bestämd
fre, 2019-09-27 - 22:59

Trots ett litet sug tidigare idag lägger jag mig nykter. Känner sån tacksamhet över att vara just det. Om jag hade druckit ikväll hade det förvisso varit härligt den första timmen men vid det här laget hade det börjat spänna i tinningarna. Kanske hade jag tagit ett glas till ändå i ett desperat och lönlöst försök att nå den där härliga känslan igen. Sen hade jag vaknat tidigt på lördagen med sprängande huvud och fruktansvärd ångest och lovat mig själv aldrig mer. Sen hade lördagkvällen kommit och jag hade glömt löftet och kört samma grej igen. Så jäkla hemskt och destruktivt. Nu har jag istället tillbringat kvällen med familj, pratat, skrattat och varit fullständigt närvarande. Så tacksam för det.

Bestämd
lör, 2019-09-28 - 08:21

Hade planerat en maffig sovmorgon men vaknade 7.30 och känner mig utvilad och pigg. Så mysigt att vakna först, tassa upp och sätta på kaffe och sedan krypa tillbaka ned i sängen och morna sig en stund. Hade ju inte hänt om jag druckit igår. Iof hade jag vaknat tidigt, fast med ångest och seghet i kroppen. Min ångest gick ut på att oroa mig för diverse sjukdomar jag kunde ha fått av drickandet. Det sjukaste är att min största skräck faktiskt inte har varit själva sjukdomen utan att hamna på sjukhus med någon alkoholrelaterad åkomma och då tappa ansiktet. Få erkänna att jag dricker för mycket och är en "sån". Det visar lite på hur stor skammen är och vilken hemlighet detta har varit.
Nåja, lördag nu! Blir nog utflykt, loppis och god middag ikväll :)

Soffi
lör, 2019-09-28 - 09:15

..att vara rädd för att bli avslöjad på sjukhus. Jag blev avslöjad av en läkare på vårdcentralen som tog ett blodprov. "Visste" väl redan när de stack mig i armen att nu är det kört, men var ändå inte fullt beredd lär läkarens brev om provsvar kom hem. Ord och inga visor. Total, äcklig, slemmig SKAM.
Så, jättebra att du väljer utflykt mm idag, istället för att få en sådan upplevelse som jag.
Ha det riktigt gôtt!

Mirabelle G-S
lör, 2019-09-28 - 09:55

Intressant observation, att städning kan vara en trigger... Tror det är tvärtom för mig. Städning botar sug. Ett stökigt hem (som ingen annan än praktmartyren jag bryr sig om att ta hand om) triggar sug. Mot slutet av min vinmarinerade tillvaro struntade jag i städning, tvätt, matlagning. Jag hällde vin över det eländet också och surade över att resten av familjen är hopplösa stökpellar, så de kunde gott få leva i sin svinstia.

Talien
lör, 2019-09-28 - 11:56

Precis som dig, Bestämd, har jag också varit mer rädd för att bli påkommen än för själva sjukdomarna... Skrev i min tråd här på morgon att jag till och med varit rädd för att dö (när jag ville dö..) då det skulle avslöja vem jag var ?
På städfronten var jag nog mer som Mirabelle ?. Stökigt hem= alkohol, jag trodde på nåt sjukt sätt att jag skulle bli städsugen bara jag blev full först... hände sällan... Nu har jag det rätt städat och fint.
Mycket fin och intressant tråd ?

Bestämd
lör, 2019-09-28 - 23:21

Så ledsen att du behövde känna så. En av de farligaste grejerna runt alkoholmissbruk tycker jag verkar vara skammen. Egentligen ska man ju inte behöva känna skam eftersom det faktiskt är en åkomma som alla andra. Jag har tom valt bort att söka vård för andra tillstånd eftersom jag är så rädd att bli påkommen.

Bestämd
lör, 2019-09-28 - 23:23

Åh, det låter ändå mer praktiskt när städningen tar bort suget. Ytterst osmidigt att längta efter flaskan så fort man öppnar städskåpet ?

Bestämd
lör, 2019-09-28 - 23:31

Men precis! Min största skräck har varit att bli sjuk och blicka upp på bistra läkaransikten som frågar om det är så att jag dricker för mycket. Lite det kanske beror på att det finns en sån skev syn på vem som är alkoholist. Vet inte hur jag ska uttrycka mig för att inte låta som jag ser ner på de som hamnat i utanförskap för det gör jag inte. Men i alla fall, de flesta ser ju på en alkoholist som den fulla gubben som skriker åt folk på stan eller tanten som ser sliten ut och luktar sprit i mataffären. Då tänker alla genast: "sån är inte jag!!". Men grejen är ju att många alkoholister är vanliga människor som sköter jobb och hem och aldrig luktar sprit. Det är ett folkhälsoproblem och borde inte vara något att skämmas över. Stigmat gör ju att folk inte vågar söka hjälp.

Bestämd
lör, 2019-09-28 - 23:36

Nu är det dags att knyta sig! Haft en mysig dag och fått massor gjort (herrejösses vad mycket tid det måste ta att dricka?) Hjärnan har iof gjort små framstötar idag: "vore det inte mysigt med ett glas rött?", "Ska jag aldrig mer få?" osv. Så fort de tankarna kommer försöker jag känna ångesten, komma ihåg hur jobbigt det är att vakna bakfull med äcklig smak i munnen. Nä, nu är jag trött så det flimrar framför ögonen. Somnar nykter och tacksam.

Bestämd
sön, 2019-09-29 - 14:04

Oj, lite sent hej till dag 29. Kände mig lite sur och tvär men tog en löprunda (!!!) så nu är humöret bättre. Inget speciellt annars förutom att jag fortsätter vara nykter.

Soffi
sön, 2019-09-29 - 15:54

Så kul att läsa att det är full fart med positiva aktiviteter i ditt liv!
Bra också att du lyckas frammana tankar på ångesten när det ljuva lilla glaset med rött lockar. En bra strategi som fört dig ända till dag 29 så här långt, övertygad att den också kommer att hjälpa dig till många fler nyktra dagar.
Hejja!

Bestämd
sön, 2019-09-29 - 22:30

Hade någon slags ilsken dipp på förmiddagen men den botade jag ganska effektivt med träning. Har också upptäckt nya känslor. Det var så längesedan som jag riktigt såg fram emot något som inte innehöll alkohol. Nu kan jag plötsligt känna pirr över mysiga vardagssaker. Det är en känsla som jag sällan har haft sen jag var barn. Tänk att under vinälskaren bodde en ganska aktiv, påhittig och glad människa? Jag som undrade om jag skulle klara min ångest utan alkohol och så har ångesten minskat istället.
Nu låter jag kanske överpositiv och som om allt är så himla enkelt för mig, men riktigt så är det ju inte heller. Rätt som det är dyker den upp, alkoholrösten. Den är listig och lockar och pockar på helt nya sätt. Det är som att alkoholen inte riktigt vill släppa taget. Försöker tänka på att jag lagt så stor del av mitt liv på att dricka, längta till att dricka eller vara bakis att det inte är konstigt att tankarna spelar mig spratt. Det finns ju trots allt något tryggt i det invanda och något läskigt i det nya. I mitt fall är det ju dock det invanda som verkligen är farligt.