av Bestämd

Bestämd
mån, 2019-09-30 - 07:05

Idag är det dag 30, dagen som skulle blivit final på nykterheten. När jag började sluta dricka kändes en vit månad så himla lång och svår. Jag tänkte att jag skulle hålla ut, visa för mig själv att jag inte hade några alkoholproblem. När perioden var slut skulle jag med gott samvete fira med vin.

Så mycket har hänt sen dess. Jag har upptäckt livet igen. Lever mycket mer aktiv. Njuter av att vara nykter och känner inte något stort sug efter att börja dricka. Det jag har satt in i nykterhet har jag fått tillbaka i livskvalitet. Naturligtvis blir livet inte perfekt för att alkoholen inte finns med, men ändå så himla mycket bättre. Så jag fortsätter med en dag i taget. Jag säger inte aldrig mer, bara inte just idag. Är nyfiken på hur livet kommer utveckla sig i nykterhet.

Soffi
mån, 2019-09-30 - 07:33

Häftigt att passera målsnöret och känna att nu fortsätter jag "av bara farten" mot ett nytt bättre liv.
Du är fantastisk!

Bestämd
mån, 2019-09-30 - 21:55

Dagen har flutit på bra. Lite stressigt bara så nu är jag tvärtrött. Somnar nykter ?

Bestämd
tis, 2019-10-01 - 10:17

Idag tänkte jag för första gången: Äsch, jag behöver inte uppdatera på forumet, inget speciellt händer ju ändå. Men jo, jag måste. Mina uppdateringar här morgon och kväll håller mig på banan. Någon dag kan jag sluta, men inte efter bara en månad som nykter. Började lyssna på Rebecka Åhlunds "jag som var så kul att dricka vin med". Bra, rolig, mörk, lättsam och mycket igenkänning på samma gång. Samtidigt är det lite farligt. Jag har aldrig druckit varje dag (jo nästan i somras), gjort illa mig på fyllan (jo, en gång), gömt flaskor (jo, någon gång). Det jag menar med farligt är att man vaggar in sig i en trygghet: Så illa var aldrig jag. Då har jag inga problem. Men som ni ser, när man gräver i minnesbanken poppar ändå tillfällen upp.

Bestämd
tis, 2019-10-01 - 16:20

Det är mycket nu och då kommer plötsligt den där känslan, att korka upp och checka ut, få lite ro i hjärnan. Vet att jag inte kommer att dricka idag men tankarna skrämmer mig. Vet att det gått kort tid och hoppas att de där pockande tankarna kanske kommer mildras med tiden. Är bara rädd att jag ska falla dit innan dess. Jag vill ju ha det här livet, fyllt av aktiviteter och energi.

Soffi
tis, 2019-10-01 - 16:39

..att tankarna skrämmer dig! Då blir du på din vakt och kan hålla fast vid ditt nya aktiva liv.
Men jag förstår att suget är obehagligt.
Håll ut!

Bestämd
tis, 2019-10-01 - 22:15

Idag har varit en stressig dag, en sån där dag när man har för mycket att göra och samtidigt spiller kaffe över hela sig eller slår i stortån. Jag fick ju ett visst sug idag men också tillfälle att reflektera över suget. Det går ändå över relativt fort, nu när jag vet att dricka inte är ett alternativ. Förr när jsg drack aktivt kände jag suget och sä kunde jag ägna en hel dag åt att resonera med mig själv -gå till systemet eller inte. Så himla utmattande. När systemet sen stängde försvann också ofta suget eftersom möjligheten inte fanns. Ofta förlorade jag dock den kampen och fick lov att komma på någon bra ursäkt för att det skulle vara en bra ide att dricka: något att fira, deprimerad, pms, guldkant. Tänker så himla mycket på min älskade partner i detta. En person som dricker normalt men som jag ändå fått med mig i mitt drickande rätt ofta. För honom är det absolut ingen grej att inte dricka nu. Han har också svårt att erkänna att jag faktiskt har problem. Tror att det är dels för att han inte orkar se det men också för att han förknippar alkisar med utstötta människor som inte klarar vardag och jobb. Kan nog vara svårt att förlika sig med att den ändå ganska fräscha sambon som sitter i ett rent hem efter en arbetsdag och dricker vin i soffan och inte gör något större väsen av sig eller verkar speciellt berusad faktiskt är alkoholist.

Så, det var vad jag tänkte på ikväll. Nu ska jag sova. Nykter så klart.

Soffi
ons, 2019-10-02 - 04:49

Du har ett så bra nick!
Man har så mycket att vinna på att vara just bestämd, tänker jag. Du skriver att suget går över ganska fort för att du vet att dricka inte är något alternativ, dvs du säger ett tydligt nej till det.
Våra hjärnor fungerar väl som precis som alla andras (i det här fallet ;-)), erbjuder man någon något och får ett tveksamt "njaäe" till svar så tolkar man ju nästan det som ett ja och frågar igen. Men ett tydligt nej är just ett nej. Ingen mening att truga.

Bestämd
ons, 2019-10-02 - 09:41

Åh, det har du ju rätt i Soffi! En hjärna som inte får klara besked blir ju som ett bråkigt barn.

Rullar in i dag 32 och känner mig beslutsam. Har inte berättat det för er än men i helgen ska jag gå på en stor fest. Vetat om det hela nykterhetsperioden och också hela tiden tänkt att jag ska dricka då, inte massor men något glas. Spårar aldrig ur på fest (fasaden) så det är inte där problemet ligger. Men i alla fall, har nog bestämt mig för att strunta i att dricka. Inte värt det. Vågar inte äventyra nykterheten. Även om det bara blir något glas på festen så vet jag att det kommer trigga ett begär. Jag kommer vilja "dricka klart" hemma i soffan en annan dag. Ingen kommer ändå att bry sig om jag inte dricker. Kan beställa alkoholfritt så kommer ingen att märka något. Fattar inte varför det ens är en grej? Att det ska vara konstigt att jag inte dricker snarare än tvärt om? Eller så är det bara jag som känner mig udda. Ingen annan ser ju den här förändringen som pågår inombords.

Soffi
ons, 2019-10-02 - 15:49

… anses det ofta konstigare att inte dricka än att dricka.
Ibland tror jag tom att överförfriskade får mer överseende än en nykter ("Är du gravid? eller Var du verkligen tvungen att ta bilen idag?.... ).
Helt sjukt!
Gå dit och drick alkofritt som du vill och bara höj ögonbrynen och se riktigt förvånad ut mot dem som är klumpiga nog att fråga. Det brukar funka ;-).

Jempa123
ons, 2019-10-02 - 16:24

är så jäkla stark! Även i ens eget huvud tycker jag. Kommer ofta på mig själv att när jag tänker på alla möjliga trevliga sammanhang så tänker jag också på alkohol. Varför kan man inte umgås/göra saker utan?

Bestämd
ons, 2019-10-02 - 21:58

Usch vad jag och stress lirar dåligt ihop. Det här var verkligen ingen drömvecka. Under ett tillfälle idag är jag helt säker på att jag druckit om jag haft tillgång. Nu känns det som tur är fjärran igen. Men note to self: Måste minska stressen. När den här veckan är över ska jag försöka se till att det inte blir så här igen. Har redan en utmattning i bagaget och vill def inte satsa på en till. Man blir sig ju heller aldrig riktigt lik efter att man brakat en gång. Märker att jag har mycket lägre tröskel numer, klarar mindre och måste pausa mellan olika moment.
Men hur som helst, lägger mig iaf nykter och är tacksam över det.

Jempa123
ons, 2019-10-02 - 22:05

Tänker att ha tillgång har man ju egentligen nästan jämt genom bolaget eller krogen eller 3,5% på ICA. Men du gjorde inte det. Du e starkare än vad du tror :) Skickar en digital kram med styrka o förhoppning om att du mår bättre imorgon. KRAM

Soffi
tors, 2019-10-03 - 05:12

Stress - en folksjukdom även det?
Jag har också en utmattning i bagaget och håller helt med att man nog aldrig blir densamma igen. Har dock insett att stress handlar mer om min egen inställning än om måsten och andras krav, det är upp till mig att säga ifrån och inte bara tiga, vara duktig och köra på. Det är inte alltid lätt att säga ifrån (läs skitsvårt), men om man påminner sig om sjukskrivningen (över två år för mig) så går det lättare.
Jag känner också igen mig i suget att dricka när det blir för mycket, behöver bedövningsmedel när huvudet övervarvas...
Starkt att du kunde stå emot!!!
För varken stress eller alkohol är värt det!

Bestämd
tors, 2019-10-03 - 08:44

Jempa123: Tack för pepp snälla du ? Kram

Soffi: Men eller hur? Jag stressar nog mest för att jag vill leva upp till förväntningar. Måste sluta med det.

Dag 33 alltså. Dagarna rullar på och jag med dem. Började leta i minnesbanken och insåg att det är torsdag idag. Insåg också en till sak! Inte på hela veckan har jag funderat på fredagen och vin i samband med den (svåraste dagen). Alltså, klart jag funderat på vin men det där invanda till helgen-tänker har uteblivit. Hur skönt? Som att jag sskta börjar programmera om mina helger. Istället för att öppna boxen så ser jag fram emot mys, utflykter, natur osv.