Verkligen bra jobbat. Ett nöje att läsa din tråd och härligt att följa dig (och andra) som går före. Det ger tankar och reflektioner :)

Katastroftankar stannar bäst utanför sovrummet och helst får de bara komma på avtalad tid.

Kram :)

Håhåjaja om man nu skulle skriva några rader i sin egen tråd nu då, istället för att härja runt och lägga näsan i blöt i alla andras... vad skulle man skriva dådå... Jag är nykter. Det är ju en början. Annars är huvudet sprängfyllt av otaliga tankar som far runt som skenande godståg i ett virrvarr av tankespår. Inget tanketåg når sin slutstation när alla trängs huller om buller och vill komma först. Jag läste i någons tråd (kanske Ullabullas?) om plattformar och medberoende. När den egna plattformen blir för trång, eller ostadig, eller tråkig så är det så lätt att hoppa över och inkräkta på någon annans plattform... Typ. Undras om det är det jag gör, flyr mitt eget tankekaos och ägnar mig åt att rota i andras tankar istället? Det tåls att funderas mera på... Övertrött är jag så det skriker om det. Sov knappt en blund inatt, pga att stress och ångest eskalerade. Av riktigt larviga orsaker, kan jag tillägga. Men det är väl just det som menas med uttryck som tex ”Droppen som fick bägaren att rinna över”. Note to self - sakta ner innan du går i total spinn över petitesser. Ikväll skanderar jag det senast lånade mantrat över mina skenande tanketåg ”Det blir som det ska bli” (från Rosa Vinas tråd?). Det hjälper. Inatt ska jag baske mig sova som en baby. Nej förresten, inte en baby... De är ju värsta sortens nattmarodörer. Jag ska sova som en klubbad säl istället. Minus blodbadet då... Äsch, vad illa det går med metaforerna. Jag ska sova. Punkt.

Fibblan

Övertrött eller inte, tankekaos eller lugn - finns det alltid utrymme för skratt när du sätter igång..?!
Mysigt att få småskratta lite åt dina metaforer innan läggdags ?!
Visst ligger det något i det du säger med. Känner igen det hos mig själv. Ibland har man så fullt upp i skallen för egen del att det känns skönare att hoppa in i någon annans tankar istället..?
Och ibland är det kanske också just den "pausen" man behöver och i bästa fall får man med sig något tänkvärt för egen del också
win-win ?!
Ang. Rosa Vinas ord "det blir som det ska bli", kom jag o tänka på vad min pappa ofta sa, om det inte blev riktigt som han hade tänkt:
"Det blir bra som det blir, nu när det inte blev som det skulle"
En annan trösterik variant på mantrat..?.
Hoppas du sussar riktigt gott i detta nu!
Ska också knoppa in nu.
Kramar
/Fibblan ?.

Jag sov som en mycket trött människa ? För att undvika metaforer som kan utvecklas till otrevliga profetior... Jag menar vem vill egentligen bli klubbad som en säl??? Tycker vi enns att sälklubbning som involverar faktiska sälar är eftersträvansvärt?

Min skönhetssömn förde mig långt in i drömmarnas land. Drömde att vi höll på att packa ihop huset för att flytta tillbaka till ett annat av våra hemländer. Landet där vår minsting föddes. Känslan var euforisk, blandad med glimtar av ågren över att lämna mitt yrkesliv i Sverige. Vaknade och blev så grymt besviken. Hemlängtan har legat som ett stort, svart värkande hål i bröstkorgen hela dagen. Det var länge sedan den sorgen gjorde sig påmind. Den brukade plåga mig konstant, dag som natt, särskilt innan vi flyttade tillbaka till Stockholm från ytterligare ett land vi bodde i. Efter återflytten till Sverige har hemlängtan och sorg över förlusten av livet som det var mattats av eftersom. Men nu slog det till med full kraft. Jaja, det går väl över igen, med tid och tillförsikt, som allt annat.

Tack för att du finns här och outtröttligt peppar så många. Goda råd, analyser och visdomsord i en härlig blandning. Dessutom är det en fröjd att gå in och läsa i din tråd, brukar göra det trots att jag mest håller mig i Förändra ditt drickande. Din underbara humor blandad med A-framgång är en pepp i sig.

Önskar dig en underbar dag, utan alltför mycket längtan till något annat! ? Vad tror du att det beror på att du drömde som du gjorde just nu?

Kram

Idag var hemlängtan som bortblåst. Tack och lov. Jag tror att längtan till det tredje landet har mycket att göra med det dör talesättet ”små barn små bekymmer. Stora barn...” Det var en enklare tid. Fysiskt utmattande, men emotionellt oerhört givande, och tryggt. Jag var ännu lyckligt ovetande om telningarnas särskilda behov och eftersom vi levde i symbios hade jag full kontroll och kunde skydda dem mot alla törnar. Det är litet larvigt, men det kändes nästan som att jag förlorade ungarnas tidiga barndom när vi bröt upp från livet där. Som om minnen och känslor satt fast i väggarna i vårt hus, klätterställningarna och gungorna i ”våra” parker osv, och inte gick att ta med sig till nästa sammanhang. Men varför jag drömde just nu... Kanske hör det också ihop med stressen jag lät byggas upp. Försvaren nöts ner och de där mörka ledsna känslorna får grepp om en. Kanske behövde jag bryta ihop litegrann, och så gav min tjänstvilliga hjärna mig drömmen som lämplig orsak? Det funkade ju. Upptagen av hemlängtan och sorg gav jag ju blanka fan i allt som stressade mig och vilade mig i form igen ?

Är skönt avslappnad denna fredag eftermiddag. Den första snigelfria veckan har passerat, och den levererade. Oooohhh vad den levererade. Saker och ting flyter när det inte finns en medarbetare som ställer till med den ena katastrofen efter den andra ? Och jag har fått handledning av en fantastisk psykolog. Som inte kunde hjälpa mig vidare. Hen var bekymrad över att inte vara till mer hjälp. Men för mig var det en tröst, på sätt och vis. Att en så vis och kompetent person också står helt rådvill efter att ha satt sig in i fallet. Det finns inget ”Gör si” eller ”prova så”, utan situationen är verkligen så besynnerligt komplex och helt motsägelsefull som jag själv har kommit fram till. Det ska bli sjukt spännande (och ganska skrämmande faktiskt) att se hur det hela utvecklar sig. Men det tänker jag inte fundera över under helgen. Näppeligen. Nu ska jag starta upp massa wordfeud matcher och ladda ner hjärnbefriat tantsnusk att läsa ? Kram till alla som behöver!

Nu har jag kommit på bästa sättet att bota måndagsångesten. Man sparar d bästa med helgen till söndag kväll. Här halvligger jag, iförd onesie och läser en go bok, medans jag njuter av choklad och vin. Eftersom det är alkoholfritt går det ju för sig även på en söndagkväll :) Önskar alla forumvänner en fin vecka!

About_today

Jag insåg för ett drygt halvår sedan att jag är alkoholist. Har aldrig varit på behandlingshem och jag kan sköta min vardag etc. Jag förstod för att jag inte kunde dricka måttligt och att jag tänkte på alkohol konstant.

Började på inråden från en vän att gå till AA. Jag tycker så mycket där har varit bra men gått helt i stå pga att man pratar så mycket om gud. Jag söker någon som delar min erfarenhet och kan hjälpa mig!!!! Många sa att det inte behöver vara en gud, det kan vara gruppen, naturen etc som är ens högre makt. Men bara att höra ordet gud för mig är superkänsloladdat. Jag var med i en sekt från min födsel och tog mig till sist ur, knappt med livet i behåll. För mig känns det lite som att någon säger till en person som har varit våldtagen hela sitt liv att sex handlar om kärlek. Man kan greppa det med hjärnan men det känslomässiga är någon helt annanstans. Jag VET att gud kan vara en tröst, en styrka m.m. men för mig är det en hård dömande och okärleksfull kraft.

Det blev för mycket för mig till sist och valde att sluta gå på AA. Det som är grejen är att jag var nykter under heöa tiden jag gick dit men jag mådde inget bra och hade mycket ångest och fick en depression. Nu har jag svårt att hålla drickandet i schack och känner mig desperat efter hjälp. Är det någon med liknande erfarenhet som kan ge mig råd, hjälp...vad som helst. Finns det något liknande som är helt sekulariserat? Tacksam om någon därute kan ge mig stöd. Stort tack på förhand <3

/About_today

Välkommen till forumet ? Du har hamnat helt rätt, bland inkännande medmänniskor som stöttar, utmanar, peppar, tröstar och ger goda råd. Jag kan dessvärre inte svara på dina frågor. Jag har aldrig varit på AA, eller något liknande. Men det finns erfarna människor på forumet, som kanske kan hjälpa dig. Starta en ny tråd, så har du större chans att bli hittad. Lycka till!

Jag blev nykter av egen kraft och fick bra verktyg av programmet alkoholhjälpen erbjuder, det hittar du här på startsidan!

Jag har varit nykter i 11 månader nu, förra veckan följde jag med en gammal vän till AA för att jag var nyfiken, men jag upplevde det lite som du beskriver det och tyckte inte heller om snacket... jag ska prova att gå ett par ggr till, för att verkligen ge det chansen.
Min upplevelse var fin på mötet, men jag blev irriterad över att jag inte blev tagen på allvar av de gubbarna jag mötte där som sågade min väg till nykterhet med att säga att AA var det enda som kunde hjälpa mig. (Haha!)

Jag hänger här och spanar på de trådarna jag känner bygger upp mig, som t.ex Mirabelle G-S :-)

Mod och styrka!
Dee

Fredag var det här... Inte en dag för tidigt. Gudars vad jag är trööööött. Ikväll har jag hunnit packa upp tio (!) matkassar på hemleverans, fuskstäda, jaga ut ungarna med återvinningen, spela ett par olika musikinstrument, varvat med skumläsa en del facklitteratur jag inte hinner ta tag i under arbetstid, läsa ut en tantsnuskbok... Säkert har jag gjort mer, av bara farten. Nu har jag iaf landat i favoritfotöljen, och jag tänker inte lyfta på ändan förrän jag slår huvvet i kudden. Och det lär inte bli nån gång snart. Halvvuxna ungar ute på vift. Sena bion. Runt midnatt slutar filmen. Månne jag åker och hämtar dem iaf...

Jag vaknar denna lördag morgon med dundrande huvud, svullet ansikte och sjaskig känsla i mun och svalg. Bakfull typ. Kollar att ölen jag drack igår faktiskt är alkoholfri. Jodå. Snörvel, snörvel, host, host... Nä dra mig baklänges på en liten pinnevagn! Jag är sjuk? Eller sjuk o sjuk... Krasslig. Jag har sedan länge passerat den den utvecklingen av immunförsvaret att jag aldrig blir sjuk på riktigt, utan just krasslig, dassig. Det är typ en löneförmån i min bransch ;) Först blir jag, som alltid, både chockerad och förnärmad. Bassilusker kommer och sjukar ner MIG??!! Helt oacceptabelt. Maken till fräckhet! Men så inser jag att jag kan stanna i sängen, i pyjamas, hela dagen... och ett litet ljus tänds och sprider värme i min själ. En perfekt dag ligger framför mig. Dricka kopiösa mängder kaffe, läsa min bok och messa alla mina åtaganden ba’ ”Jag är sjuk. Vi får ta whatever en annan gång”. Lägg till ledsen smiley. Har ni reflekterat över hur skrämmande lätt det är att ljuga med väl placerade smileys, istället för att formulera osanningar svart på vitt, eller huvaligen face to face? Handen på hjärtat. Hur många gånger har ni svarat med endast en tumme upp på ett låååångt meddelande från någon ni desperat vill få tyst på, för att de tråkar ihjäl er långsamt, tjatar hål i huvet på er, eller stressar er till nivån att ni roterar ur sockorna? Fyra spaltmeter senare, och lika många tummen-upp-responser senare får man äntligen vara ifred. Rätt smiley - Inget avslöjande kroppsspråk, inget stammande, ingen obekväm tystnad, inget over doing it med svamliga förklaringar... En smiley. Det går så snabbt att man inte ens hinner få dåligt samvete. Som värsta mess-psykopaten haha.

Och dina inlägg. Tack för att du finns. ? Hm, funderar ett tag till på vilken ytterligare smiley jag ska använda... ?

Kryakram till dig.

<3. Underbart att läsa dina rader... på nått konstigt sätt får det mig att inte ta mig själv på så satans stort allvar :).... Livet ska levas.. med alla problem och verkligheter.. ( såvida man inte e INFLUENCER och livet består av att fota sin lunch med filter på Instagram ;).... resten av oss lever IRL.. hur som.. ville mest skicka en kram , krya på dig och jag tycker du e helt fantastisk. <3

Alltid härligt att få påhälsning av dig i tråden ? Jag kan inte tänka mig något värre öde än att vara någon typ av kändis, som influencer... Tänk vad apjobbigt att skapa en gångbar fasad och sedan upprätthålla den för att... ja varför? Vi som lever IRL är så härligt ofullkomliga. Eller, vi kan iaf välja att blotta den sidan, när vi nu inte har gjort vår egen höga person till ett varumärke. Det är så skönt att lalla runt med alla sina brister och tillkortakommanden och vara fullt övertygad om att man duger bra så ? Kram!

He he. Närå.

Tummar upp varje dag ett antal gånger. Av de skäl du anger.. Är väl antagligen anledningen till att unga inte ringer varandra längre. En zucchini och några droppar vatten plus ett frågetecken så slipper de trassla in sig i förhållanden. En tårta eller fyrverkerier när nån fyller år så slipper de formulera ett unikt grattis. Ofta en fördel, ibland en ”fördumning”.
Men förutom ? och ? (som jag säkert missförstått) och lite ? så är jag ganska omodern. Jag gillar att skriva syrligt tvetydiga svar när folk irriterar mig. Har inte fått till riktigt samma resultat när jag försökt länka ihop emojis.

Nä jag kan tänka mig att emojis lämpar sig illa för att leverera syrlig cynism enligt konstens alla regler ? Jag är också emoji-analfabet, och använder dem säkert helt fel. Men tummen upp har jag stenkoll på. Den betyder ”Låt mig va ifred nu för farao!” ?

Igår lade jag mig i sängen kl 19, för att bara vila en stund. Somnade och sov som en sten till 8:30 idag. Hade lätt kunnat glida i och ur sömnen ett par timmar till, men nån måtta får det väl ändå lov att vara... Har inte klivit ur sängen än. Maken och jag ligger i sängen och tittar på nyhetsmorgon och övar våra cyniska förmågor ? Kikade just på min app. Om nio dagar kliver jag över halvårsstrecket. Det är mycket praktiskt att ha en livskamrat som också har valt nykterheten. Det är svårare att agera på impulsen att svänga in via systemet efter en vinare när man just ondgjort sig tillsammans över hur alkoholhaltiga drycker både romantiseras och akademiseras i stats-TV...