InteMera

Vad du får slita men så kan det bli. Önskar dig mod och styrka att fortsätta på din väg! Det går att komma ur det även om han är motvillig men det är klart allt blir besvärligare så. Min man vägrar också flytta, men han har inte råd att köpa ut mig så lite samma sits hos mig. Är en betydligt längre väg om den andra vägrar sälja eller betala ut en. Min man uttryckte det som att jag kan fara åt h..vete bara det inte kostar honom nånting. Hur han tror att det skulle vara möjligt eller rättvist efter över 10 års äktenskap vet jag inte, när jag inte går med på det så ska han ta livet av sig...Inte lätt med dessa lynniga alkoholister och en jurist till hjälp är nog mitt bästa råd! Gå inte med på att ge honom allt bara för att få det avklarat, du kommer ångra det längre fram och du har laglig rätt lika mycket som han till din del av huset.

Sänder dig en stor kram på vägen från en ödessyster som också sliter på..

och det smärtar att du ska slita så. När du tagit steget. Men det är bara borra ner hälarna djupt ner i marken. Det tog mig ett par år att börja kommunicera rakt igenom de känslomässiga reaktionerna. Var så saklig du kan. När du kan. Och håller med. Gör inte den missen att skänka iväg för att slippa bråk. Du ångrar dig sen när du vaknar upp ur den långa dimman.

Tänker på dig ?

Hänger visst inte riktigt med här. Såg din fråga nu Blade Runner.
Livet är lugnare nu när jag har min egen lägenhet. Men det klart att jag vissa dagar känner mig ledsen att det inte blev något äktenskap med min man. Ångesten infinner sig också ibland. Men jag jobbar med mig själv och försöker hitta tillbaka till mitt gamla jag. Mina barn tycker jag är gladare.
Vet själv hur det kändes när jag lämnade in skilsmässan. Hoppas du snart kan få ditt eget boende.
Hoppas din helg blir någorlunda lugn.
Kram ?

Blade Runner

Jag ska träffa hans mamma på söndag och hon vill veta hur det är ställt med sonen då hon har sporadisk kontakt med honom. Hon var inblandad för tio år sedan då det hände mycket jobbiga saker men för ca fem år sedan gav jag upp att dela missbrukets elände med henne för inget vi gjorde hade ändå någon effekt och jag fick alltid ta så mycket skit av mannen när jag försökt hjälpa honom och involverat hans mamma. Hon har redan nu frågat om jag kan betala för honom, vi får se hur samtalet fortlöper. Bra råd att inte gå med på allt bara för att få det ur världen. Kram

Blade Runner

Jag ska borta ner hälarna i marken som du skriver !!!!!

Ge inte vika när du ni har kommit då långt. Ner med hälarna i myllan och var ännu envisare än honom.
De har ju en tendens att överdramatisera allt och hotar gärna med att ta sitt liv. Åtminstone hos mig.
Men hoppas att du får det lite lugnare nu i helgen.
Kram och sov sött?Azalea

Triste

Önskar dig all lycka i framtiden. Jag hoppas en dag att jag själv hittar styrkan att lämna. Är i botten nu men ska ta mig upp sakta men säkert.
Kram

Blade Runner

Du kommer att fixa det för du söker ju stöd i denna grupp och har en tydlig målbild !!! Fattar inte varför vi ska vara så rädda att lämna något som är så destruktivt. Du är bra och förtjänar bra ?

Blade Runner

Snart en vecka sedan mannen fick reda på att jag bekräftat skilsmässoansökan. Jag har tänkt ge honom en vecka att lugna ner sig men jag tror inte att det kommer lugna ner sig. Jag fattar inte att hans ord slår så hårt mot mig. Även om jag lyckats distansera mig får jag ångest och oro av att han upprepar som ett mantra att jag är psykiskt sjuk, att jag är otrogen, att jag är ond ( det skriver han alltid i versaler), att jag är en manipulativ lögnare, att alla han känner hatar mig, att barnen han har tillsammans med mig är hjärntvättade av mig och att sonen antagligen inte är hans. Jag vet inte vad jag ska ta mig till . Jag blir nästan paralyserad av rädsla när han öser allt detta över mig 24/7. Sedan försöker jag tänka rationellt och försöka förstå att det är detta järngrepp av psykisk misshandel jag nu vågat ta steget att ta mig ur. Eftersom skilsmässan är fullbordad och han vägrar flytta ut ur huset är det bouppdelning och vårdnad som ska diskuteras. Jag är ändå irrationellt rädd för att han ska kontakta en advokat och driva frågan att jag är sjuk i huvudet / labil/ psykiskt störd ( hans ord) och att han på något sätt ska krossa mig. Hjälp mig att sortera mina tankar. Jag vet att hans konstanta hot håller mig i ett järngrepp men nu när
Jag är på andra sidan är det som osynliga bojor och jag reagerar på allt hat och blir rädd. Kram till er alla där ute !
Blade Runner

Jag ser ett mönster som hela tiden upprepar sig vad gäller de som dricker. Han är nu livrädd att bli av med sin drog eller tvingas bli nykter. Han tar till alla medel, att skylla på dig, så han slipper se sanningen i vitögat. Att han dricker för mycket. Att han är alkoholist.
Försök att inte ta åt dig, om du kan. Gå inte igång på hans lögner om dig. Det är du som har den friska hjärnan och kan tänka rätt och klart. Tro inget annat. Om du svarar på hans sms, svara lugnt och korrekt. Då har han inget att gå igång på. Förstår att det är svårt, men stå på dig. Du har rätt!

Blade Runner

Jag har slutat svara på sms sedan ett par år tillbaka men när jag ibland svarar är det lugnt och icke konfrontativt. Svaren har aldrig någon betydelse för han fortsätter som om han inte sett svaret. Sedan får jag dåligt samvete för att jag tänkt att sätta ner foten och sluta betala för honom. Han har ju ingen inkomst så jag betalar allt , inklusive alla kreditkort han äger som jag betalar varje månad för att han inte ska bygga upp ett skuldberg. 90% av kostnaderna på kreditkorten är nya kläder, resor, restaurangbesök och alkohol. Jag vet att jag ska sluta att betala nu men får dåligt samvete. Vad knäpp man är.....

Ja det är konstigt vad man accepterar. Skulle en kompis berätta vad du är med om så hade du säkert sagt: sluta betala. Men vi här vet ju att så enkelt är det ju inte.
Bra att du svarar honom neutralt.
Så är mitt ex också. Han skriver oftast snälla saker men när jag säger att jag inte kan leva med honom när han dricker så, då svarar han inte och slutar skriva ett tag.
Vilken kamp vi för.

möjliggör hans drickande genom att betala hans skulder. Hoppas du funderar lite på det.....

Blade Runner

Ja jag vet, jag har funderat på det i 20 år. Alternativet är att han bygger upp enorma skulder med kronofogden och då vi varit gifta tills för en vecka sedan går det ut över mig och barnen också. Hur man än vrider och vänder på det blir det inte rätt. Betalade en faktura han gömt undan som var på väg till kronofogden i fredags och har tidigare om åren betalat spelskulder och ett antal öppenvårdsbehandlingar. Vad tycker du jag ska göra framgent ? Han är pappa till mina barn och jag vill att barnen ska ha en pappa. Ska jag betala mat och uppehälle ? ( även om jag inte har råd med det en längre tid) tills han kommer på fötter? Och vad gör jag om han inte kommer på fötter? // Blade Runner

Blade Runner

Jag har också varje månad bett honom redogöra för sina utlägg innan jag satt över pengar till honom men han har valt att aldrig göra det och om jag tjatat eller tryckt på har han blivit arg. Eftersom jag är den enda med inkomst och vi är beroende av mitt jobb har jag valt mina kamper för att helt enkelt orka ta hand om mina barn och jobbet. Mvh Blade Runner

Tror att när du inte längre blir inblandad i hans ekonomi, när ni är skilda, så får han falla.
Förstår fullt ut att det inte är lätt att sätta hårt mot hårt. Och speciellt när det är pappan till dina barn. Men jag tror inte han blir nykter förrän han måste ta tag i allt själv.

Blade Runner

Teoretiskt och rationellt vet jag att du har rätt. Som medberoende känns det halvt omöjligt men jag vet att det är så jag måste göra :-(

Blade Runner

Men tack för stöd jag ska stå på mig !!!!!
Kram
Blade Runner

Det är för många gamla känslor inblandade plus att han är pappa till barnen.
Jag vet också att man ska strypa tillgångarna och låta de sköta det själva men det är så lätt sagt om man själv inte är inblandad och bara ser det från utsidan.
Jag kommer nog att göra det långsamt och i etapper på nåt sätt. Är helt enkelt inte tuff nog och det får jag acceptera att inte är och inte bli arg på mig själv.
Massor med kramar från mig??