Jen91

Hej

För ett år sedan hade jag akut leversvikt, på grund av dels alkohol, men även troligen bakterieinfektion, samt lunginflammation. Jag hade druckit för mycket periodvis, under en tid. Nu för en vecka sedan var jag på ultraljud av levern för att kolla hur den återhämtat sig, läkaren jag var hos för ett år sedan sa att det sannolikt skulle finnas en viss cirros. Men tydligen hade den återhämtat sig fullständigt och var helt frisk och normal enligt ultraljudsläkaren. Nu väntar jag på att höra från min tidigare läkare, som då för ett år sedan sa att jag aldrig kommer att kunna dricka alkohol igen, att jag skulle "se min lever som allergisk" samt "1 droppe är en spik i kistan".

Jag har inte haft svårt för att hålla mig borta från alkohol det senaste året, och jag vill inte börja dricka igen. Däremot så vill jag inte känna att jag inte dricker för att jag inte "får", utan för att jag själv väljer det. Samt att jag hade velat kunna ta ett glas champange på nyår, eller en öl på sommaren. Jag vet bara inte hur jag ska kunna fråga denna läkaren angående detta, han kommer ju säkerligen inte vara positiv till det.

Någon som har något råd? Någon tanke?

svagis

För det första: Grattis till att din lever har återhämtat sig så snabbt! Jag är själv orolig för hur min lever mår men tänker inte "fråga" frivilligt.
Eftersom du skriver här i Forum utgår jag att du har haft alkoholproblem.....då är det ju bara själva levern som har blivit frisk tänker jag....för eftersom alkoholism är ett kroniskt sjukdomstillstånd så är ju du som hel människa fortfarande sjuk.

Då skulle i alla fall inte jag vilja ta risken att få tillbaka alkoholsjukdomen för ett glas champagne, eller en öl på sommaren....nä...för då kanske det blir transplantation eller träfrack nästa gång :(
Nä sörj istället att du är en av alla oss som måste skåla i alkoholfritt bubbel - fast för min del så ska det bli en solid del av min person och jag hoppas slippa förhandla med mig själv en enda gång till (även om jag vet att det kommer). Eller för allt i världen - skåla i alkoholfritt och tänk vilken tur du har haft som klarat dig undan den sjukdom som släcker så många liv i förtid <3

Hälsar svagis som snart klarat av Dag 7

Jen91

Problem med alkohol ja, men skulle inte se mig som alkoholist. Jag hade varken då eller nu ett behov av alkohol och jag hade inga problem alls med att sluta.

Jag drack för mycket alkohol under en kort period på hösten i samband med årsdagen för min brors bortgång, jag tänkte mig inte för och trodde väl helt enkelt inte att något sånt här kunde hända. Det blev ett rejält uppvaknande och jag känner in i det innersta att jag hade aldrig velat eller ens vågat dricka på ett skadligt vis igen.

Det känns bara som att jag har fått en stämpel i pannan att jag är alkoholist när jag uppriktigt sagt känner att jag inte är det, och jag hade inte haft några problem med att medge om jag skulle vara det, det är ju verkligen inget att skämmas över :/

Grattis till en vecka, bra jobbat! <3

svagis

då känner du väl inte igen dig när jag skriver om kronisk sjukdom antar jag....
för min del har jag fortfarande svårt att säga orden "jag är alkoholist"...men nu vet jag att jag är det. För 10 år sen när jag första gången kom i kontakt med vården pga mina alkoholvanor så var jag först väldigt tacksam för hjälpen. Efter en tid började jag jämföra mig med andra patienter som satt i väntrummet på beroendemottagningen och fick för mig att jag "inte passade in", att jag var för frisk. Detta har varit ett problem för mig och min alkoholsjukdom har fortsatt under 10 onödiga år pga detta. Livrädd för att få den stämpeln i pannan som du pratar om...

Tack för dina gratulationer - jag har det inte så jobbigt än så länge men jag vet att det kommer när allt blir vardag....
Kram