av Självomhändertagande

Skrållan
sön, 2019-12-29 - 11:14

Det är mycket i din berättelse som jag tar till mig. Välkommen hit. Det är så skönt att skriva av sig här och få många kloka ord. Du som gått igenom, så som jag, att lämna en man som dricker, kan säkert bidra med mycket på den här sidan. Jag lämnade min man för 8 månader sedan. Det är en kamp, fast inte akut med gråtattacker längre. Jag försöker också jobba med mig själv. Ta ansvar för mig och att tänka det tar tid.

Azalea
sön, 2019-12-29 - 14:18

Tack så mycket vill jag säga.
Så fin läsning om din resa att ta hand och respektera dig själv. Det är en lång resa att förändra sig själv och sitt beteende har jag märkt.
Jag har nyss startat min process efter 10 jobbiga år med alkoholen som tog lver min man. Det är nu 2 månader sedan jag flyttade och det är svåra dagar och bättre dagar. Att läsa om dig kändes fint och bevis på att det finns hopp.
Kram Azalea?

gros19
ons, 2020-01-01 - 16:54

Med den livserfarenheten och med den insikten kan livet bara bli bra. Du har nått långt och hade nog inte gjort det utan "din "alkoholist. Intressant det du skriver att vi väljer våra livsomständigheter och kanske väljer vi dom för att utveckla vissa egenskaper hos oss. Det är mycket vi inte vet och det känns skönt tycker jag. Befriande att läsa det du skriver. Tack!! ❤

HI
ons, 2020-01-01 - 19:22

Vilket fantastiskt inlägg. ❤️ Grattis till dig som gjort din fantastiska resa. Att omfamna sig själv, sitt vuxna jag och sitt lilla jag kräver arbete.
Tack för att du tog dig tid att svara på mitt inlägg så att jag hittade dig.
Kram!

HI
lör, 2020-01-04 - 08:33

Ja, livet är hela tiden ett lärande om sig själv, sina reaktioner och hur en väljer att agera på reaktionen.
Det låter sunt att begränsa engagemanget här. Jag förstår att du vill dela med dig av dina kloka tankar och ord. Du har mycket att ge med din erfarenhet och investerade tid i dig själv. ❤️ Jag är också ny på forumet och lägger också mycket tid här nu. Det kommer automatiskt bli mindre när vardagen kickar igång.
Fortsätt ta hand om dig. ?

Förlorad själ
lör, 2020-01-11 - 13:03

Så bra att du ser dig själv först. Vilket är det svåraste i ett medberoende. Att inte leva igenom en annan människa, känna mer för en annan än för sig själv. Vi har ju bara ett liv som vi vet iaf. Viktigt att värdesätta sig högst även om empati och omhändertagande av andra kan vara fint till en viss gräns. Jag älskade min kille mer än vad jag älskade mig själv. Nu när han är borta ser jag lixom igen mening med mitt liv just nu. Han var mitt allt. Nu börjar min resa från att avsluta mitt medberoende till honom och hans problem. Men nog känner man sig tom. Som att det verkligen fattas något. Min oro och stress gick upp i rök. Vad nu meningen var med allt detta är en gåta för mig. Sån otrolig smärta att förlora sin älskade på det här viset. Ta hand om dig ?

Azalea
mån, 2020-01-20 - 08:54

Det ger hopp att läsa dina texter. Jag är ju mitt i allt inferno just nu och har precis lämnat. Det återstår ett berg av saker att komma över ännu och jag tappar mig själv rätt ofta.
Då är det fint att läsa det du skriver så man får en gnutta hopp igen att kunna resa sig och ta ytterligare en dag eller ett kliv till framåt
Kram Azalea ?