av Molls70

Molls70
sön, 2020-01-05 - 18:24

Gick med idag efter värsta lågvattenmärket i natt. Dicker i smyg hemma. Igår kväll gick jag o lade mig. Hade sedan gått upp, ramlat o smällt i ansiktet. Allt framför min 20 åriga son som försökte hjälpa mig upp. Vaknar ned svullen blå kind o blåöga. Botten är nådd. Det kommer att vara en lång och tuff väg upp men det måste få ett slut.

Rainykat
mån, 2020-01-06 - 11:26

Är förälder (mamma) precis som du. Den värsta skammen jag upplevt över mitt drickande var inför barnen. Skamkänslorna var så stora och överväldigande att jag kunde mörkat dem för mig själv bara för att jag inte orkade möta dem. Istället blev det startpunkten för att faktiskt söka hjälp. Att du nu skriver om dina känslor här är bra. Våra barn / vårt föräldraskap är för mig den starkaste motivationen att ha förändrat mitt drickande. Lätt har det inte varit men första steget är att medge att vi har problem. Sedan får man ta stöd av andra t ex här. Varmt lycka till!

Molls70
mån, 2020-01-06 - 15:47

Ja skammen att utsätta sina barn för detta är den starkaste drivkraften. Nu är det uppåt o frammåt som gäller. Känns skönt att veta att det går att få stöd av andra som är i samma sits. Svårt att förstå för andra. Den avgrundsångesten som gnager i mig. Hade ett bra prat med de två äldsta igår. De har inte förstått att det är såhär illa. Känns skönt att vara ärlig. Har också berättat för två vänner som kommer att finnas med o stötta. Var rädd att de skulle döma mig men det blev precis tvärtom. Tack för dina ord

Molls70
ons, 2020-01-08 - 21:34

En dag i taget. Inget sug överhuvudtaget. Räcker med att se ansiktet med svullen kind o blåöga för att låta bli. Skammen bränner ännu. Skäms så. Känns så otäck att få blackout o inte ha en aning om vad som hänt. Utom det lilla mannen sagt. Han är inte så pratsam, tur att jag har en vän som stöttar.

Molls70
ons, 2020-01-08 - 21:48

Är så tacksam över att så många delar med sig av både framgångar o bakslag. Känns så skönt att veta att jag inte är ensam.

Louis
ons, 2020-01-08 - 21:55

Tack och detsamma! Mår helt okej i stunder, men ser sen mina blåmärken på armarna som ger mig ångesthugg i magen. Ibland gör man fel. Nu ska vi försöka göra rätt ❣

Mrx
ons, 2020-01-08 - 21:55

Du är absolut inte ensam att kämpa med alkoholen. Jag har själv haft stor nytta av att läsa och skriva här på forumet. Helt otroligt att man kan hjälpa varandra bara genom att dela med sig av sina erfarenheter. En dag i taget ?
/Mrx

Molls70
fre, 2020-01-10 - 16:30

Första helgen efter fallet. Känner en oro i kroppen men inget sug än. Har bokat upp lördagen med min dotter, vi ska göra roliga saker tillsammans o jag ska köra bil. Jag ska inte dricka i helgen, en dag i taget. Finns bara en väg nu.
Lycka till med helgen alla här inne.

Molls70
sön, 2020-01-12 - 09:53

Klarat fredag och lördag utan sug o utan alkohol. Vaknade ändå med en fruktansvärd yrsel idag. Förmodligen fortfarande sviter efter fallet förra helgen. Hoppas det vänder snart. Känns jobbigt!