av Azalea

Azalea
tors, 2020-01-09 - 16:57

Mobilens går varma och han sitter i lugn och ro. Tar detta till mig med hull och hår. Hör ju själv hur skruvat det låter? Tack för en bra påminnelse.
Det är rött att föräldrarna bryr dig men de har inte varit så involverade tidigare utan ja har fixat allt och levt rätt ensam i det. Jag antar att de inte riktigt klarar situationen, främst hans pappa, och ringer till mig för att han blir så handfallen.
Jag har bara gjort 2 sådana ryck men få har det varit för att jag är rädd om huset, vilket är mitt största dilemma.

Jag är så glad för er feedback som kan få mig in i rätt spår igen. Behöver det ibland.

Helgen kommer jag att spendera med mina fina barn och glömma allt elände och bara mysa och må bra❤❤
Kram Azalea

nystart
tors, 2020-01-09 - 19:16

Borde det egentligen inte vara du som bor i huset och han som får bo någon annanstans? Nu fattar jag ju att det inte är så lätt men han borde ju låsas in, han är ju en fara för både sig själv och alla runt omkring honom. Om jag skulle sjunka så långt ner i skiten som han är hoppas jag någon skulle se till så jag blev omhändertagen och inlåst.

Lycka till nu och var stark!

Azalea
tors, 2020-01-09 - 22:25

Jag har försökt det men han lämnar inte huset så det enda alternativet för mig var att skaffa eget boende. Det bästa jag har gjort även om det kostar massor att driva två ställen. Han behöver ju egentligen bara en soffa och en tv eftersom hsn inte lagar mat eller nåt.
Fast det är oroligt vad som händer i huset då har jag min egen trygga lugna plats där jag kan trivas även om det är enkelt.

Vi har verkligen försökt få honom omhändertagen genom orosanmälningar, minst 6 stycken och LVM anmälningar ftån sjukvården. Ringt polisen, ja allt. Men det händer ändå inget utan antingen blir han utsläppt aller hör de aldrig av sig. Känns rätt tråkigt eftersom det är en människa som är fruktansvärt långt ner och mår så kass.
Han har en enorm förnekelse och vill helt enkelt inte varken se sina problem eller göra några försök att bli frisk.
Helt allvarligt då tror jag aldrig att han kommer sluta dricka, alldeles för envis.
Samhället har jag tappat allt förtroende för tyvärr.

Tack fina du, jag kämpar varje dag och hoppas att jag ska klara mig igenom allt.
Kommer att lägga all energi på mina underbara barn som är det käraste jag har❤❤
Kram och sov sött?Azalea

Självomhändertagande
tors, 2020-01-09 - 23:00

Jag läser svar från dig nu och andras svar. Du har fått mycket bra input. Du skriver "Jag är för mesig och vekhjärtad tror jag". Jag tycker att du är stark som skriver här och du är stark som vill få hjälp genom att skriva här. Du är inte mesig. Du är för upptagen med att släcka bränder så du hinner inte landa och få en lugn stund tänker jag.

Ett hus är ett hus och ett golv i ett hus kan läggas om, slipas, eller göra vad som behövs för att rädda golvet. Alla olika "räddningar" tär på dig och så länge du rycker ut så får du inte landa.

Mitt ex gjorde en del skador i min lägenhet. Jag har inte åtgärdat alla, men jag tänker att det är skönt att jag blev av med honom. Jag har lärt mig att tänka att ekonomin kommer i andra hand. Hälsan kommer alltid först liksom tiden. Tiden kommer aldrig åter.

Fast nu i helgen ska du verkligen mysa och må bra med dina barn. Ta hand om dig själv och ta hand om varandra!

Kram

Azalea
lör, 2020-01-11 - 00:08

Jag ska ta mer hand om mig själv. Med resan hit till barnen och att släppa kontrollen över allt som sker " hemma ".
Ska ta av mig min mantel jag har på mig i Räddningspatrullen och stoppa ner den i en låda.

Idag blev han hämtad och inkörd med tvång till avgiftning. Jag säger bara: jisses så skönt. Fast jag vet att det inte varar länge så tänker jag stanna i den känslan nu. Någon annan får ta över nu.

Sonen orosanmälde igår och äntligen hände nåt.
Han har redan ringt 2 gånger och vill veta vem som anmält och kan inte för sitt liv förstå varför detta händer. Tycker ju att han skött sig och inte gjort nåt fel.
Ingen insikt än i sikte och vet ni vad??
Jag har blockerat hans nummer för första gången någonsin. Dottern fick hjälpa mig, men det känns faktiskt riktigt skönt.
Jag stämplar ut just nu och vänder mig bort från honom.

Tack för att ni finns och alla gida fina råd jag får till att hålla mig i schack.
Kramar från en lättad Azalea ?

Självomhändertagande
sön, 2020-01-12 - 09:37

Jättebra steg att du blockerade och att du fick hjälp av din dotter att blockera. Det är ett bra steg.

Hoppas att det känns bra och att du kan fortsätta så en tid.

Jag har valt att inte svara mitt ex på telefon sedan den 26 dec. Det är så befriande. Vi har inte haft ett sådant långt uppehåll i dialog tidigare. Jag kan se varför jag inte kommit vidare som jag borde trots att han flyttade för 2 år sedan.

Det är en process. Små små steg leder till stora steg.

Må gott!

Blade Runner
sön, 2020-01-12 - 21:08

Gud så bra att du blockade, visst är det inte så farligt och man slipper oroa sig varje gång mobilen vibrerar eller låter :-). Visst är det han som skulle flyttat ut men jag nervoteras hur det är när de vägrar och då ordnade du eget för att få andrum. Pengar är sekundärt, hälsan är allt ! Försök njuta av tillvaron med dottern även om jag vet att rollen som fixare ligger där emellan och skaver. Alla övningar är bra för dig, för er och det kommer bli bättre.
Stor kram Blade Runner

Blade Runner
sön, 2020-01-12 - 21:08

Gud så bra att du blockade, visst är det inte så farligt och man slipper oroa sig varje gång mobilen vibrerar eller låter :-). Visst är det han som skulle flyttat ut men jag nervoteras hur det är när de vägrar och då ordnade du eget för att få andrum. Pengar är sekundärt, hälsan är allt ! Försök njuta av tillvaron med dottern även om jag vet att rollen som fixare ligger där emellan och skaver. Alla övningar är bra för dig, för er och det kommer bli bättre.
Stor kram Blade Runner

Azalea
sön, 2020-01-12 - 21:44

Som ni säger, befriande!!
Fast jag är lite ovan så det känns lite konstigt men det är det värt.
Imorgon tror jag att de ska ta nån form av beslut på socialtjänsten om vad som ska hända.
Fast jag litar inte på något, förvaltningsrätten har ju släppt honom 2 gånger alla redan så han kommer kanske hem igen om några dagar.
Jag har tänkt att inte tänka eller oroa mig för vilket. Inte köra några rundor dit och besöka.
Inte köra dit npgra saker åt honom.
Han får reda sig själv ( och klara sig utan snus)
Det enda jag sagt till honom är när han säger att jag måste stötta och hjälpa honom är:
Detta är en resa du får göra själv. Den dagen du har valt ett nyktert liv och är nykter så kommer familjen att finnas där.
Känns som det räcker så, jag känner mig klar och orkar inte gå vi sidan om längre.
Kram Azalea??
PS, Vi hade det helt underbart i helgen, barnen och jag. Hade ett par korta stunder vi diskuterade eländet sen stoppade vi undan det och njöt av varandra❤

Azalea
tors, 2020-01-16 - 21:53

Kommer just hem efter att besökt mannen på akut psyk. Det är så jobbigt att se hur pass dålig han är. Abstinens medicineringen är klar nu och imorgon kommer han bli transporteras till behandlingshem.
Hoppas verkligen att de behåller honom denna gången så han inte blir hemskickad av förvaltningsrätten som de gjorde i somras.
Ärligt talat så överlever han nog inte länge isåfall.
Hur som helst är det jobbigt att se hur han har blivit en spillra av sitt gamla jag och jag har verkligen inte mått bra de senaste dagarna.
Denna oro överhur det ska bli tär på mig.
Släpper nog inte förren jag med säkerhet vet att han får stanna kvar där.
Kram kära medsystrar?Azalea

Blade Runner
tors, 2020-01-16 - 22:39

Det är liksom det omänskliga som krävs av oss som finns där vid sidan av alkoholisten och ser på, och få ta all skit.
Vi ska göra oss fria, lägga ansvaret där det hör hemma, och samtidigt är det nästintill omöjligt när detta är personer vi en gång förälskat oss i, har barn med och som gett oss kärlek. Så jäkla svårt och klart du mår sådär. Om du tittar tillbaka i din tråd så dippar du ibland och sedan är du på fötter igen, så även denna gång. Jag har börjat meditera, känns väldigt skönt. Om du är nyfiken kan jag rekommendera Calm appen där det finns massor av kurser. För mig skapar dessa 10 minuter per dag distans och andrum, jag kalibrerar om.
Du vet att du inte kan hjälpa mannen , att upprepa det som ett mantra kan hjälpa när man vill hålla sin egna överdrivna empati i schack. Stor kram och fortsätt kämpa som du gör, vi springer ett Maratonlopp. // Blade Runner

Jackieee
fre, 2020-01-17 - 07:59

... läst igenom allt nu och vill bara peppa dig att släppa denna usling och fullt fokusera på dina barn. Det är hemskt att vara barn till en förälder som super och även hemskt att se sin mamma slita ut sig för inget. Din son mår dåligt så fokusera på honom och att han får hjälp med sitt medberoende.
Önskar er en lugn och skön helg!
Kram!

Självomhändertagande
fre, 2020-01-17 - 12:48

Jag läser dina senaste inlägg och andras kommentarer. Så mycket igenkänning. Har inga barn så jag glömmer lite bort att tänka på dem, men så fint att Jackiee påminde om det. Stötta dina barn att få hjälp med deras medberoende, för en gemensam process ur medberoendet, om ni vill ta er ur det.

Jag läser denna rad;
"Hur som helst är det jobbigt att se hur han har blivit en spillra av sitt gamla jag och jag har verkligen inte mått bra de senaste dagarna." och så tänker jag på att det faktiskt är möjligt att själv köra slut på sig om en inte säger stopp i tid.

Jag använder mig av olika bromssystem hur jag "kör" mig själv, eftersom jag blir allvarligt sjuk själv i min bipolaritet om jag inte stoppar när det är nödvändigt.

Vi människor vet inte vad som kan bryta ut vid extrem stress. Stress är farligt och ingen av oss som är medberoende är immun mot sjukdomar. Så istället för att tänka på att alkoholisten riskerar att dricka ihjäl sig så kan det vara en tanke att själv inte "köra" ihjäl sig.

Med mina 2 veckor och 5 dagar som medlem här jag börjat släppa taget om mitt ex helt och hållet. Nu skriver jag förstås om honom och det var anledningen till att jag sökte hjälp att gå vidare på nätet. Det var en oerhörd gåva att hitta detta forum.

Jag har fått nytt perspektiv. Jag har fått så mycket insikter och jag vet vad som funkar för mig och vad som inte funkade för mig. Jag behövde landa i min egen process och det tog så jäkla många år, men jag behövde verkligen landa i den innan jag kunde sätta alla gränser som äntligen ledde till att han flyttade ut.

Vet inte om dessa rader hjälper. Ville nog skriva om mitt "stopp-system". Det har räddat mig från att insjukna i bipolära skov, otaliga gånger.

Ska jag eller vi som är anhöriga bli sjuka för att vi är medberoende och då menar jag ytterligare stressrelaterade sjukdomar än att vara medberoende.

Nej, vi ska lära oss att sätta gränser, säga stopp och att ta hand om oss själva!

Kram!

Azalea
sön, 2020-01-19 - 10:29

BladeRunner, Jackieee och självomhändertagande?
Tack så himla mycket för er respons
Jag behövde det nu.
Jag har hållt mig hyfsat stark under en lång tid och t.o.m kännt mig lite stolt över mig själv. Jag har trots allt gjort en hel del bra saker och kommit en bit på vägen.
Det blev bara en total krasch nu, kanske har jag försökt stänga inne alla känslor av sorg och misslyckande och ilska gör länge. Gråta hjälper ju lite för stunden så trycket lättar lite men det gäller ju att kavla upp ärmarna igen.
Ska försöka göra det nu men det är en tung tid.
*Mannen är nu inlåst bakom lås och bom. Det blir förvaltningsrätten den 30/1 Så då får jag veta om de behåller honom till sommaren. Hoppas de men stressigt att inte riktigt veta,allt är då otydligt.
* Dottern flyttar till USA den 4/2 o h jag sörjer nåt så otroligt för min egen del men är jätteglad och stolt över henne. Skäms då över att jag mår så dåligt av att hon flyttar iväg. Har känslan att jag mister henne. Bli inte arga på mig, jag kan inte hjälpa att jag känner så. ❤ Hon är min allra närmaste och det kommer bli så tomt.
* Sonen har tourette och mår i sig väldigt dåligt med mycket ångest över allt med pappa. Förra helgen skär han sig mär han lagade mat i ett anfall av tics så nu har jag flaxat på tåget och ska åka till honom. Han mpste opereras idag. Har tydligen skurit av nerver.
* Konstant övertid på jobbet
Så denna veckan har jag varit så sönderstressad över alla saker så det har varit svårt att andas.
Hopoas på en bättre vecka

Azalea
sön, 2020-01-19 - 10:29

BladeRunner, Jackieee och självomhändertagande?
Tack så himla mycket för er respons
Jag behövde det nu.
Jag har hållt mig hyfsat stark under en lång tid och t.o.m kännt mig lite stolt över mig själv. Jag har trots allt gjort en hel del bra saker och kommit en bit på vägen.
Det blev bara en total krasch nu, kanske har jag försökt stänga inne alla känslor av sorg och misslyckande och ilska gör länge. Gråta hjälper ju lite för stunden så trycket lättar lite men det gäller ju att kavla upp ärmarna igen.
Ska försöka göra det nu men det är en tung tid.
*Mannen är nu inlåst bakom lås och bom. Det blir förvaltningsrätten den 30/1 Så då får jag veta om de behåller honom till sommaren. Hoppas de men stressigt att inte riktigt veta,allt är då otydligt.
* Dottern flyttar till USA den 4/2 o h jag sörjer nåt så otroligt för min egen del men är jätteglad och stolt över henne. Skäms då över att jag mår så dåligt av att hon flyttar iväg. Har känslan att jag mister henne. Bli inte arga på mig, jag kan inte hjälpa att jag känner så. ❤ Hon är min allra närmaste och det kommer bli så tomt.
* Sonen har tourette och mår i sig väldigt dåligt med mycket ångest över allt med pappa. Förra helgen skär han sig mär han lagade mat i ett anfall av tics så nu har jag flaxat på tåget och ska åka till honom. Han mpste opereras idag. Har tydligen skurit av nerver.
* Konstant övertid på jobbet
Så denna veckan har jag varit så sönderstressad över alla saker så det har varit svårt att andas.
Hopoas på en bättre vecka

Skrållan
sön, 2020-01-19 - 10:58

Å så jobbigt för dig. Mycket som händer. Men jag har ju följt dig och vet att du reser dig igen. Du är stark. Även om du inte känner det just nu.
Att du kommer sakna din dotter, även om du är glad för hennes skull, är inte ett dugg konstigt. Det är ju från våra kära och nära vi kan prata av oss och få en stunds ro.
Hoppas nu att dom behåller mannen och att både du och han kan få bli friska.
En stor varm kram får du från mig?

Självomhändertagande
sön, 2020-01-19 - 11:35

Hej Azalea,
Du ska vara stolt över dig själv. Det är mycket som sker i ditt liv. När vi börjar sätta gränser så kommer nya utmaningar. Tankarna, om det förflutna, om framtiden. Ovisshet. Oro för hur ska relationen till dottern bli när hon flyttar till USA. Oro för sonen, hur han mår i sitt medberoende.
Jag minns inte om du har ett samtalsstöd. Det skulle jag rekommendera dig, oavsett om du känner att du "klarar" det själv.
Samtalsstöd kan en få genom en kurator via vårdcentralen och det kan hända att de erbjuder mindfulness i grupp. Kolla gärna det. Prata med en präst, oavsett om du är troende eller ej.
När jag har haft ordentliga krascher så sökte jag upp yogan och där fann jag verktyg att komma ner i varv. Sedan fortsatte jag med mindfulness och det hjälper mig i allt just nu. Då har jag övat i många år. Jag läser din rad "Så denna veckan har jag varit så sönderstressad över alla saker så det har varit svårt att andas."
Andningen har vi med oss hela tiden och vi kan öva på att följa andetaget när som helst under dagen och vi kan hjälpa oss själva genom hur vi andas. Det är ofta en process att bli medveten om ens andetag och genom att ta flera medvetna andetag så kan vi lära oss att hantera situationer av oro och stress. Det finns många gratis appar och olika videos på youtube om du googlar andetag, andrum, andningsankare osv.
Prova gärna om du inte har provat! Det är ett verktyg som kan bli magiskt efter regelbundet övande.
Värt att prova!

Blade Runner
sön, 2020-01-19 - 13:36

Tänker på det du skriver om din dotter. Jag hade känt exakt samma sak. Jag tror inte vi skiljer oss från andra föräldrar i det avseendet men vi kanske känner mer och det skapar mer ångest. Vi har byggt upp våra liv genom att ta hand om andra och på så sätt mata vårt egna jag och visa att vi betyder något för vi kan hjälpa till och finnas där för andra. När de vi bryr oss om försvinner ( geografiskt eller på annat sätt) så blir vi tomma och vet inte hur vi ska förhålla oss till oss själva eller livet. Alla övningar du gör med att bry dig om dig själv kommer hjälpa dig i denna process. Det kommer bli bra och jag vet det eftersom du är en sån kämpe !!!!
Kram Blade Runner