Trampar vatten!

5 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Faith
Trampar vatten!
Faith
Konfrontation

Har äntligen efter flera år av tystnad och gråtande i ensamhet konfronterat mitt livs kärlek gällande hans alkoholvanor. Det stora problemet är bara sättet jag gjorde det på... önskar att jag hade varit mer sansad och förstående men jag handlade bara på känsla. Vi har bott ihop i 7 år och har två barn under 4 år tillsammans. Vi delar allt vad gäller intressen och mål i livet. Min sambo är den underbaraste människa jag träffat så länge han inte dricker, då förvandlas han till ett känslokallt och stöddigt monster. Jag förstod under många år inte varför han helt plötsligt blev elak i en vanlig diskussion vid middagsbordet. Jag förstår nu att han druckit i smyg! Jag ville vara säker innan jag konfronterade honom och kollade därför flaskor och letade andra bevis runt om i huset och garaget. Jag hittade då burkar gömda lite överallt och hela hans arbetsfordon var full av ölburkar (100 tal). Jag började kartlägga hans beteende och upptäckte snabbt att han kvällstid alltid tog bilen till garaget på gården och gärna körde traktorn på kvällstid i mörkret. När han sedan kom in var han tydligt påverkad. Jag har under lång tid sovit redan då han kommit in eftersom vi haft problem med kolik på vår äldsta nattetid. Jag har sedan båda barnen föddes tagit mer eller mindre allt ansvar och sett till att de aldrig hamnat i några situationer där min sambo varit elak med dem. Nattetid när han druckit går han i sömnen och kissar på lite olika ställen runt om i huset, jag vaknar givetvis och försöker hjälpa honom till toaletten och städar efter honom. Helt fel jag vet men jag kan inte låta honom väcka barnen eller låta dem se eländet. Jag är helt slutkörd och just nu känns det som om jag trampar vatten. I perioder är det mindre och då ser jag en glimt av den underbara människa som jag älskar så innerligt. I måndags konfronterade jag honom gällande ölburkar i bilen, smygdrickandet och hans beteende. Berättade även att andra känt av alkohol från hans andedräkt tidigt på morgonen och upplevt honom som full mitt i veckorna. Han blånekar vilket jag visste att han skulle, han säger istället att jag överdriver och ser i syne. Burkarna ligger bara där för att de ska slängas osv. Det som sedan händer är att han fryser ut mig totalt och är otroligt elak på alla sätt. Jag skrek en hel del på honom vilket jag ångrar ofantligt. Jag har försökt förklara att jag endast gör detta eftersom jag älskar honom men han bara rycker på axlarna. Han har alltså på fyra dagar inte pratat med mig alls och så vitt jag vet inte druckit men detta är lika jobbigt som när han dricker. Hur går jag vidare?

Ullabulla
Med all respekt för

Vad du känner för din man.
Titta på den situation du lever i och försök tänka dig att framtiden i värsta fall kan se likadan ut.
Läs omkring härinne och se vitt skilda historier beroende på vad den anhöriga gör.
En del härdar ut just för att de inte förmår att bryta.
Pinas längtar och hoppas på ett bättre liv.

För de flesta blir det inte så.
Många av de som dricker är inte beredda att släppa taget om alkoholen då det är en sjukdom som innehåller mycket förnekelse även inför sig själv.
Att som anhörig stanna kvar i detta är väldigt plågsamt men ändå är det så vi ofta gör.
Vi tror och tänker att de måste ju se.

Men i deras värld så är det ofta ingen fara,de kan sluta när de vill.
De har kontroll och den anhöriga överdriver.

Så att vänta på hans "rätta" reaktion på den situation du beskrivit kan vara rätt meningslöst.

Ta istället din kraft och fortsätt våga se som du gör just nu.
Se vad du kan göra för att förändra din situation till det bättre.

Sök en stödgrupp,kommunen eller någon annan god vän kanske.
För samtal och för att lyfta upp hur du har det i det här.
Den enda du kan påverka är du själv.
Från en som vet och har varit där i många år..

Och Välkommen hit!

Skrållan
Ja välkommen

Ja välkommen hit. Ett bra första steg att börja skriva om det du går igenom.
Läs här inne om olika berättelser, det ger mycket.
Jag har lämnat mannen jag trodde jag skulle leva med livet ut.
Han förnekar fortfarande att han dricker för mycket. Så det är ju så att du bara kan påverka dig själv.
Och din man kommer nog ta till alla medel för att rädda allt vad gäller sitt drickande. Han kommer inte erkänna i första taget. Men du vet ju ändå, lita på det du känner.
Försök att tänka på vad du vill göra.
För du är den enda som du kan bestämma över. Din man bestämmer över sitt liv.

Skrållan
Känns igen

Det där känns igen. Min man kunde också få såna utbrott. En kväll när han skulle lägga sig så var det inte bäddat, för jag hade slängt påslakanen i tvätten.
Han blev så arg för att det inte var bäddat. Men det är väl inga problem sa jag. Jag sticker ner och hämtar lakarna.
Medans jag gick ner så hann han bli jättearg. Han hade glömt att jag gick ner och blev arg för att jag inte hjälpte till.
Alltså det blir så konstigt. Det var många sådana konstiga grejjer som hände. Och det var alltid mitt fel.
Alkoholen gör dom konstiga.
Hoppas din morgondag blir bättre.