Interoligtlängre

Hej där alla fina människor! I helgen var det en situation som urartade alldeles för mycket.. Och så klart med tillhörande blackout minnen, och enbart små fragment som dyker upp då och då. Detta var i form av ett bråk som uppstod med okända människor och därav är situationen värre, för jag har ej någon bekant som jag kan förhöra angående händelseförloppet. Men hur som haver, har jag bestämt mig för att släppa alkoholen då det verkar vara en chansning emellanåt hur man beter sig?.. Saker som jag aldrig, aldrig, skulle göra i normala fall, kan med stor sannolikhet ske.. ( inte alltid, men det kommer alltid dessa tillfällen förr eller senare) personligen känner jag ingen abstinens utan alkohol eller något liknande, men tror mig alltid att " det där var sista gången" men beteendet upprepas likförbannat. Så till min fråga! Hur har ni/ gått vidare i dessa tvivelaktiga omständigheter? Ska man acceptera att ångesten existerar även om det är tre dagar sedan? Eller hur går man tillväga.. Mvh

Jag höll på länge med att dricka, göra bort mig, ha ångest. Tills jag fick nog. Du har redan insett att det aldrig är sista gången. Frågan är om det är värt att chansa fler gånger eller om du fått nog? Vad ska hända för att det ska vara nog?

Ge det en tid. Efter en tids nykterhet kan du ta nytt beslut. Kanske du behöver nya insikter om hur superskönt det är att vara nykter och slippa ångesten. Svårt att se hur bra det kan bli när man fortfarande är i drickandet. Testa en ”detox”, en månad kanske..?
Jag har nått 70 dagar idag. Mår mycket bättre utan alkohol! Trodde aldrig jag skulle känna såhär.
(Tips: läsa ”tänka klart” av Annie Grace)
??‍♀️