av Se klart

Se klart
lör, 2020-03-28 - 11:36

Pilla, Charlie, alla ni andra. Tänk att jag och ni får lov att ha betydelse för varandra. Att vi gläntar, öppnar dörrarna i varandras liv och att vi t om intuitivt vet att nu behövs några ord, ett bokstöd för att inte den fina raden dagar ska falla.
Om inte det är mirakel så vet jag inte. ??❤️
Jag har det största stödet här, då jag inför familj och de flesta vänner bara ”känner för att testa” en längre nykter period.
Den går mot sitt slut, så tankarna snurrar mkt just nu kring livet framåt.
Om den i dessa kretsar omtalade högre makten jobbar i sin karantän så känns det som jag fått en välbehövlig utdelning av kraft, styrka och gott humör efter ett par veckors djup svacka.
Det gör diskussionen med mig själv lite enklare. Tack.
Känner mkt ansvar för mina förvisso vuxna men ändå barn, att vara stadig och någon att lita på. Det är en gren jag nog övat så mycket på att jag druckit när det blivit övermäktigt.
Nu försöker jag vara lite mer nyanserad, jag övar, det känns spännande.
Överlag är jag hjälpt av när nykterheten känns utvecklande. Det är liksom en ”syssla”, jag växer!
I det rent praktiska umgänget, som en helg med några barn på landet, (där alla dricker högst måttligt) upplever jag en större autenticitet, att jag är närvarande, inte disträ, tappar inte nån tråd.
Upplever också att känslorna i min relation blir mer äkta, på gott och ont. Återigen en inneboende längtan efter att se klart.
Som jag önskar er alla en fin dag. Massor av omtanke, kämparglöd, vila, kraft kommer här. Kram om sådan behövs!
Jag är nykter idag. Känns självklart, men jag är aldrig kaxig utan mycket ödmjuk.

Andrahalvlek
lör, 2020-03-28 - 11:56

Du skriver verkligen jättefint om dina känslor till vuxna barn och man, mer närvaro här och nu och om känslan av att nykterheten faktiskt är utvecklande.

Så tänker jag också. Alla kriser i mitt liv har utvecklat mig - gjort att jag lärt känna mig själv bättre och blivit mer genuin och mindre ytlig. Även nykterheten är en form av kris som utvecklar mig ytterligare. Och det är jag tacksam för ❤️

JoYo
lör, 2020-03-28 - 22:19

Härligt inlägg!?
Det där med test-period som närmar sig sitt slut. Jag är på samma tanke. Snart slut på mars månad, 3 månaders nykterhet. Får se, hur tänker vi sen?
???‍♀️

Se klart
sön, 2020-03-29 - 00:19

Tänkte skriva Varning för mkt gott humör som rubrik men kom istället på två tankar som känns viktiga för mig och som jag vill komma ihåg,
Den ena tanken handlar om vila, men inte riktigt som jag brukar tänka att ”vila behövs”. Utan ikväll, efter en lång och social dag m mkt matlagning, fix, och härlig middag ihop, och för en gångs skull inte heller rastlös. Kände att, nu räcker det för mig med umgänge. Jag vill vara lite ifred, läsa.
I vanliga fall har detta i princip aldrig hänt. Alltid med, alltid fixa undan, fortsätta. Ofta uppe till sist. Nån blandning av oro, f o m o, och såklart att inte vilja bryta drickandet.
Även om (oftast) rimliga doser, i familjesammanhang.
Dethär är lite svårt att förklara, men en förståelse för att jag varit så våldsamt ouppmärksam på mina riktiga behov, min känslighet eller mina känselspröt.
Att jag liksom bara kört på. Så mycket och så ofta och verkligen med noll kontakt med mig själv.
Något viktigt med det.
Den andra tanken var att jag liksom blev varse att drickandet givit mig låg självkänsla i relation till barnen. Inget som märkts tror jag men som känts. Osäkerhet om ifall de märker att jag dricker mer än andra. Osäkerhet om jag glömt något vi pratat om (sent) på kvällen. Osäkerhet som fått underlaget i mina steg att kännas poröst.
Nu ska jag straxt sova. En timme mindre inatt. Skönt att jag är nykter.
Godnatt!
Ps. Gott humör, eller nån sorts lyckokänsla i detta kaos (världen) stök (trädgården) och röra (jobbet)

Andrahalvlek
sön, 2020-03-29 - 09:55

När drivkraften att dricka mer inte finns längre så kan man avvika tidigare, tacka för sig. Festens sista timmar är verkligen inte de roligaste. Inte ens när man dricker.

Att lyssna in sina egna behov är så viktigt, för balansens skull. För mycket och för lite skämmer allt.

De senaste åren, när äldsta dottern gång på gång luftat sitt missnöje med mitt drickande, har jag inte kunnat koppla av riktigt. Jag har känt mig iakttagen.

Vi två skypade igår och det var så skönt att slippa fundera över om det hördes på rösten eller märktes på annat sätt att jag hade druckit. För jag hade ju inte druckit. Jag kunde släppa den tanken helt och istället hänge mig helt åt vårt samtal. Magiskt ❤️

Javelin
sön, 2020-03-29 - 10:05

God morgon Se klart! Vilka insikter! Kan definitivt känna igen känslan inför barnen. Har tänkt på den som en känsla av skam, att inte kunna stå för drickandet även om jag bara tagit ett glas. Vill inte visa mig påverkad och barn märker även små förändringar som man själv inte är medveten om. Blir idag äcklad när andra i min närhet blir personlighetsförändrade pga alkohol inför mina barn och även andras. Jag själv noterar deras förändring redan efter ett par glas och så klart gör barnen det med. Man lever i förnekelse eller kanske ovetandes och jag är övertygad att många många fler skulle sluta dricka om de såg verkligheten.

Jätteintressant det du nämnde om att du ignorerat dina egna behov.. Har nyligen själv börjat reflektera över samma sak. Misstänker att för egen del har jag inte känt mig berättigad att beröra den typen av frågor pga den skuld jag känt/känner efter åren av drickande. Nu kommer fler och fler saker till ytan allt eftersom nykterheten pågår. Bit för bit börjar riktiga jag träda fram och därtill också en större respekt för mig själv. Den påverkan alkoholen gjort på mig själv och hur jag tryckt undan känslor och behov under lång tid, blir alltmer påtaglig och jag vill veta vad mer som kommer visa sig i framtiden. Det finns nog en hel del gömda egenskaper och förmågor. ? Var inte meningen att kapa din tråd, men tack för intressanta funderingar! Idag är en riktigt bra morgon, bästa på evigheter! ☀️

Se klart
sön, 2020-03-29 - 16:46

Javelin, (och Andrahalvlek)
Jag upplever aldrig att ngn kapar min tråd, det är svängdörrar och samtal- as good as it gets, och då behöver man inte tänka på att begränsa sig. Det är ju när vi krokar i varandras tankar som vi utvecklas. Och det är fint att bli läst.
Att leva utan skam är som att få ett nytt sinne! Kram.

Se klart
sön, 2020-03-29 - 17:08

Inte ett enda sug efter vin, drink, champagne (varav allt serverats denna helg), noll procent.
Det kommer inte alltid att vara så, så jag tar tillfället att känna mig både lätt och lättad.
Tankarna om framtiden går som bakgrundsmusik i mig. Jag har inte för avsikt att tänka igenom varje tänkbart tillfälle att dricka alkohol för resten av livet. Nykterheten, oavsett tidsplan, får fortsatt bygga på en kort- (dagen idag) och en längre planering.
Jag vet inte om jag orkar hålla på med någon sorts strategi för ”kontrollerat” drickande. (Förutom att jag betvivlar att det går, om jag nu druckit mig till ett beroende, oavsett styrka.)
Om?
Jag kan konstatera:
Att jag har druckit ur ett rejält glas vin, tidig morgon efter fest för att lindra baksmälla och kunna somna om.
Jag har hört mina nära säga ”det pratade vi ju om igår” vid otaliga tillfällen. Jag har också låtsats komma ihåg vad vi pratade om igår.
Jag har, så många morgnar att jag inte skulle kunna räkna dem, promenerat till jobbet med tankar kring och oro för att jag har levercancer. Att jag är döende. Att mitt kaloriintag består till 50% av alkohol. Att jag kanske och eventuellt inte kommer hålla mitt löfte att aldrig dricka när jag har hand om mina barnbarn och att jag kanske och eventuellt redan brutit det.
Jag har, om jag hällt upp vin i två glas i köket, alltid hällt upp mer i det ena, och druckit ut det ”mer” på vägen till vardagsrummet.
Jag har varit otrogen för att jag velat, men om jag varit nykter hade det stannat vid en vilja, en tanke.
Jag har grälat med min man vid iaf två tillfällen och på morgonen inte kommit ihåg vad vi grälade om men blivit påmind ATT vi grälade eftersom jag vaknat i soffan.
Notes to self.
Ha en fortsatt fin söndag, tack för tankar och erfarenhet och trygghet här att våga berätta hur det är, och har varit.
Nykter idag utan tvekan.

Torn
sön, 2020-03-29 - 21:40

Du verkar ju haft en riktigt bra helg, läste ordet lyckokänsla i ditt inlägg från i natt. Ett starkt ord som betyder att du mår bra?

Känner så väl igen mig i alla dina konstateranden. Har själv varit med om alla utom ett. Det med barnbarnen, för jag har inga själv ännu. Men jag önskar och hoppas att få i framtiden. Och dom ska aldrig få träffa mig när jag har druckit. För jag vill aldrig börja dricka igen.

Den listan med dina konstateranden får du aldrig glömma.

Kram❤️

Se klart
mån, 2020-03-30 - 09:57

Riktigt bra helg och nu tar jag med mig energin in i veckan.
Hoppas den ska hålla.
Intressant eller kanske självklart att vi delar våra hemska listor. Skönt för kommande barnbarn att du reda gjort jobbet ?
Jag ska ”pinna” listan i huvudet.
Hjälper bra mot de där tankarna om huruvida jag har problem eller inte... hahaha.
Ha en fin dag! Kram. ❤️

Se klart
mån, 2020-03-30 - 13:00

... i snöstorm, ”känns som minus 7” säger min telefon, jag tänker att det är något knäppt när våra telefoner ska tala om för oss hur det känns.
Känns som dag som gått i ett so far.
Läste JoYos inlägg om faran, livsfaran i framtida missbruk.
Ynnest att vara nykter idag, bestämma själv.
Känns som frihet.

Se klart
tis, 2020-03-31 - 12:40

Igår blev ett mkt sent arbetspass men viktat om så förmiddag fick bli lite lugnare. Jag känner ändå främst en frihet i att kunna ta några timmar på kvällen och jobba, en möjlighet jag ofta druckit bort under senare år. Så det är inte något överslag av duktighet, utan ett sätt att planera mitt jobb som gör mig effektiv och mer nöjd.
Jag traskar mot mitt kalendermål nästa vecka där det står ”vita månaderna slut”.
Det har varit en prick i fjärran, och i början tänkte jag att mycket skulle vara förändrat nu. Kring mina dryckesvanor. Sant och falskt,
Just nu är det ju en dramatisk förändring eftersom jag inte dricker,
Men jag tvekar på om det är någon förändring alls- om jag skulle börja igen. Längre startsträcka, ja. Säker många fler nyktra kvällar, ja. Lagomt drickande istället för överdrivet. En tid.
Men som så många av er vittnar om, så tror jag inte något är förändrat i grunden. Tror att suget skulle börja leva sitt eget liv. Att tankarna skulle dividera. Att nej skulle bli ett okejdå.
Så mycket liv som skulle rinna förbi under tiden, och jag är så rädd om mitt liv nu.
Det jag tackar för just de här dagarna är att jag fått möjlighet att verkligen känna mig fri, glad och tacksam. Det gör att mina funderingar kring framtiden inte känns så komplicerade.
Nykter idag, med stor respekt och ödmjukhet för monstret i garderoben som jag inte vet om hen somnat för gott eller bidar sin tid.

VaknaVacker
tis, 2020-03-31 - 19:26

Tack för dina tankar?
Just det där också att självförtroendet är i botten gör att man sätter sig själv åt sidan. Drickandet gör ju att man inte presterar lika bra. Sin familj skäms man inför.
Inte lätt att vara alkoholist. Inte lätt att vara anhörig till en alkoholist heller.

Nu är det annat som gäller. Kram?

Se klart
ons, 2020-04-01 - 00:36

Jag ser långt, just nu.
Som att komma upp på en pall.
Men mest rör jag mig i vardagens undervegetation med jobb som jag hanterar utan särskilt mkt oro för min egen prestation. Inte så höga ambitioner, ganska krassa val i mina prioriteringar, litar på andra i högre utsträckning, tappar några trådar- men har en mkt mer generös inställning till mig själv,
För Att Jag Inte Dricker.
Gör hela skillnaden.
Ingen ryggsäck av skuld, skam, dåligt samvete, otillräcklig.
Hängde av mig den i januari, först nu har fantom-tyngden lättat,
Tiden, vilken kompis.
Tiden, och ni som skriver och läser, svarar och peppar och säger emot nån gång. Ett skyddsnät för de knöliga, farliga dagarna.
Har genomfört etapp 1 på klättringen. Det är en fin platå här att rasta vid och tänka utan stress.
Som jag skrev till espadrill, jag skrattar inte mindre och jag lever mer. Längtan efter vin obefintlig.
Minus 7 kilo, plus 7 tusen kronor som jag har shoppat upp på byxor som jag inom kort eventuellt kan knäppa.
Sen kväll.
Nykter idag har jag redan utfäst men tål att sägas igen. Godnatt alla som kämpar. ❤️

Andrahalvlek
ons, 2020-04-01 - 10:49

”Har en mycket generösare inställning till mig själv.”

”Tiden, vilken kompis.”

De två meningarna bär jag med mig. De får bli grogrund för dagens funderingar tror jag. Sover nog på saken också ?

Se klart
ons, 2020-04-01 - 21:23

Jag känner mig mallig.
Går med känslan inuti att jag bär på en viktig sak, och det gör jag ju.
Snart 3 månader nykter.
Ändå kan jag bli helt panikslagen av att läsa om kloka, smarta och insiktsfulla, som tar återfall efter flera år. Går på autopilot in på systemet utan att fatta hur.
Detta gör mig rädd, och orolig.
Hur ska det då gå att vara säker och trygg med sina beslut?
Jag har inte stått med ett glas i handen, inte tvekat en dag på själva drickandet- som att klunka i sig.
Jag har haft så tråkigt vissa dagar, känt mig deprimerad andra dagar, orkeslös och låg och just det har fått mig att tveka över ett livslångt beslut- med det tråkiga och jobbiga har gått över. Jag har varit starkare. Apropå mallig.
Men den här rädslan över hur a, kan ta över? Hur tänker ni kring den? Såklart att återfall kanske måste ingå i en nykter resa, men vill helst vara utan. Tror jag skulle ha väldigt svårt att återgå till nykterhet då.
Kram alla.

Andrahalvlek
ons, 2020-04-01 - 21:40

Jag firar två nyktra månader på skärtorsdag och jag känner mig mallig - eller stolt snarare. Det är ett mer positivt laddat ord för mig.

Synd att jag bara har er att skryta för ? Ingen annan har jag berättat för än faktiskt. Kanske mogen för det snart. Kanske.

Återfall vill jag absolut inte ta! Risken finns förstås, men det är ju absolut inget som måste ingå. Är det verkligen så vanligt efter flera år? Enklast är nog att aldrig ”prova” att ta ett enda glas.

Jag tror också att ett återfall kan bli långvarigt för min del. Orka börja om från början liksom ?

Se klart
ons, 2020-04-01 - 22:35

Jag vill givetvis inte ta ngt återfall, varken planerat eller oplanerat.
Men det är en realitet och även här skriver ju jättemånga om detta, jag upplever att det är vanligt och jag är allt annat än säker på att det inte skulle gälla mig. En fördel m nykterhet är att man verkligen är extremt samma skrot och korn, jag ser mig själv i var och en, även skruttisarna på härbärget där jag bor.
Återfall, så som jag läser om det, är ju både att ”prova”, samt att styras av handlingar som inte tycks gå att rå på. Det gör mig rädd.

Andra halvlek, hur har du lyckats att inte berätta för någon? Jag har en lättsam inställning till mitt icke-drick. No big deal. Men jättestor deal för mig.
Idag är jag nykter inget att tveka på.