Varje dag är vardag. Uttråkad jämt. Och trösten kommer i form av ett glas vin (till att börja med). Just nu gillar jag vitt. Fräscht, kallt. Skiter i normen. Hur tusan ska jag kunna få ett annat liv?

Välkommen hit?
Du dricker vin för du är uttråkad alltså. Antar du upplever nackdelar eftersom du kommit hit... Vilka är de för dig?
Klart du kan få ett annat liv genom att besluta att prova att dricka mindre eller sluta.
Här finns pepp och stöd?

Tack att du svarade!
Ja, jag upplever nackdelar. Att jag inte längre är jag. Att jag har så korta dagar. Att jag är så trött på att vara trött. Att sömnen är ett problem. Att livet går fort...

Välkommen hit.
De saker du räknar upp är ju ganska jobbiga konsekvenser. Hur tänker du att det skulle kunna bli annorlunda? Dricka mindre? Sluta helt? Att du skriver här är ju väldigt bra, tror inte ser finns ett bättre ställe för att få stöd, men att även stödja andra.
Om man skippar för en stund att livet är tråkigt (just nu) och testa istället en nykter period på kanske en månad, kanske vissa saker bli mindre tråkiga. Låter som fel ekvation men visar sig vara rätt för väldigt många. Säg till vad som är svårt eller utmanande så försöker vi hjälpa till efter förmåga. Kram.

Jag vill vara nykter men varje dag vid 15-16 tiden så klarar jag inte att säga nej. Då finns inga argument heller till varför jag inte skulle. Så länge jag inte dricker mera än två-tre glas och ser till att sluta innan kl 21 så påverkas natten också positivt, och såklart blir kvällen mera avslappnad och glad. Vi peppar varandra också. Vi lagar god mat och låter kvällarna bli som helgkvällar. ”Och med sååå god mat måste man ha vin”.
Drack för sent igår kväll och mår inge vidare idag. Sov dåligt och vaknade av hög puls och ångest. En sån här morgon är det ju lättare att känna ”aldrig mer” men jag litar inte på mig själv. Vet att eftermiddagen kommer med sin lockelse...

Känner igen det där med att suget kommer på eftermiddagen eller (fast vid 17 för mig) framåt kvällen.
Att man tänker ”äh, ett glas vin eller två” varje gång. Varje dag. Att man blir tröttare, deppigare, för varje dag.
Jag höll på så i flera flera år. Slutade nån gång, började igen.

Jag fick nog av det du beskriver, tröttheten, bristen på livskvalitet och tid.
Under åren har jag läst en massa! Om psykologi, beteende, självhjälpsböcker helt enkelt. Kontaktade en alkoholterapeut och började inifrån. Mycket stöd här på forumet. Och boken ”tänka klart” av Anne Grace.
Så har jag idag nått dag 99 i nykterheten. Med mitt svar vill jag, som kände mig hopplös, ge lite hopp. Det finns hopp, det finns ett skönare liv. Men det krävs att man beslutar sig. Och vill! Viljan att vara nykter.
Målet: mer tid, livskvalitet, glädje, ett friskare liv.
Sätt upp dina mål. Önskemål!⭐️
Välkommen hit!
??‍♀️?

Bra gjort. Jag vill också, men helst utan besvär om du förstår...Quick fix! Inget sug eller uppoffring, bara tjolahopp och allt blir bra.

Men jag är en person som alltid sökt tröst och lindring i mat, cigg, alkohol och smärtstillande tabletter. Jag kan inte sluta, har liksom inte verktygen. Jag har slutat röka för länge sedan och tabletterna får jag inte längre tag på (illegalt vågar jag inte) så två beroenden är borta vilket känns bra. Längtar ändå efter ruset av tabletterna och vet inte om jag skulle kunna stå emot om jag hade dem.

Idag ska jag i alla fall vara nykter...

Jag har också alltid haft ett flyktbeteende. Flytt in i ätstörningar, droger då jag var yngre, shopping, kurser, träning (vissa bra saker men aldrig bra med flykt)... det har tagit mig år av yoga, meditation, att börja stilla sinnet... sluta fly, våga vara i känslan och bearbeta den..
Du är medveten, har lyckats och tycks ha en inre styrka. Lita på dig själv.
Fly in i nykterheten.
Ge dig själv tid.

Flykten.
Ja, det är en flykt. Hade precis blivit antagen till PDT (psykodynamisk terapi) genom universitetet. Såg framemot detta, behöver det, då kom Corona och allt blev inställt. Så besviken. Nu är jag utlämnad till mig själv igen. ?

Jag är tacksam för denna sida och att du och andra människor vill svara och dela. Tack!

...och varmt välkommen till forumet. Du vill hitta en väg där du får tillbaka dig själv, får vara pigg och hinner med livet. Du är klarsynt och vet vad du behöver, nämligen en stödkontakt där du får verktyg och perspektiv för att ta dig an den här förändringen. Kanske kan du i en sådan kontakt även bli påmind om den styrka och de verktyg du redan besitter, och använde dig av när du slutade röka och bröt med tabletterna. Det är nämligen väldigt starkt gjort!

Tråkigt att höra att den psykologkontakt som du såg fram emot blev skjuten på framtiden. I väntan på det kanske Alkohollinjen (020-84 44 48) kan vara ett alternativ? Där kan du vara anonym om du vill, och diskutera tankar och strategier. Vet inte om det är något du känner skulle passa dig, det var bara en tanke jag fick.

Oavsett hoppas jag att du fortsätter läsa och skriva här på forumet. Välkommen igen!

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Det är nog något som de flesta här känner igen sig i, men jag tänker att det gäller alla människor. Stig Dagerman skrev en novellsamling med titeln Vårt behov av tröst är omåttligt.
Eller omättligt?
JoYo skriver och inspirerar så himla bra om lärandet, och det ”jobb” som det innebär. Som ju är spännande och utvecklande, inte bara jobbigt. Vi lär oss hela tiden och det går fint att göra- även nykter. ?
Jag har flytt in i jobb, passion, vin.
Ljuvliga saker i lagom dos.
I vår tänkte jag bli besatt av min trädgård och ljusa kvällar,
Kram.

...är bäst. Och lagom dos gör ingen beroende.

Själv lyckas jag aldrig med lagom. Blir fort uttråkad och vill ha mer och gärna annorlunda. Behöver hitta friden, i mig själv.

Lycka till med våren! ??