Nu blev klockan natt igen. Spelkväll och sedan fix med disk och plocka undan. Till timmens försvar ligger en middagslur på drygt två timmar, konstigt att det fortfarande finns trötthet som klubbar en, men att vara så social tar på krafterna.
Förr hände det att jag använde mig av strategin lägga mig tidigt för att begränsa mitt drickande. Det gick rätt ok. Men kunde ibland förväxlas med känslan av att vara personal... de sista åren har jag, vid helger som dessa, druckit för mycket. Ofta hela veckan inför en sån här helg. Och inser förstås nu, hur trött jag har varit- och hur jag kämpat för att det inte ska märkas.
Jag märker att jag upprepar mig men försöker att tänka att det är viktigt, som att jag måste berätta för mig själv, om och om igen, om hur det har varit. Dubbel Treo till frukost, en första öl/glas vin till lunch. Sen, eftersom jag ofta befunnit mig i köket, lite påfyllning här och där. Drink och vin till middag. Någon gång sprit.
Varje dag, en helg som den här.
Jag har aldrig gömt vin, men jag tänker numera-efter att ha läst här- att det ju bara är en fråga om tid och acceleration.
Det här med ”jag har aldrig” är ju klena försvar och patetiska försök att rättfärdiga något som inte går att rättfärdiga. Det har jag ju lärt mig här och förstått i efterhand. Att dividera om hur hårt man måste slå i botten för att behöva sluta?
Efter tre månader nykter är det en snarast larvig fråga. Det har ju ingen större betydelse, och det gör ju inget att sluta dricka innan man supit bort jobbet eller relationen till sina barn.
Jag är nu en pålitlig mamma, en halvtrist fru men rätt glad, en helt ok dotter och vän. En bra syster.
Jag ser fram emot dagarna inte som en väntan på kväll och lättnad från stress. Jag är självglad efter en kopp kaffe. Dagarna pendlar inte så kraftigt som förr.
Varje dag ser jag till att få vila.
Jag är tacksam för att jag känner förbindelse med mig själv och kan vara stilla med mig själv. Jag är tacksam över att jag hittat sätt att komma i kontakt med ett sorts andligt spår i mitt liv och att jag kan hålla det levande, varje dag.
Om jag misslyckas kopiöst med min nykterhet önskar jag att jag kan gå tillbaka och läsa här och fatta att detta är ett bättre liv.
Tack till mig själv för mitt kärleksfulla beslut att vara nykter idag.

Som uppstår när sista bilen barn kört iväg och bara diskmaskinen tuggar på i bakgrunden.
Det känns just idag helt naturligt att en ny tid tar vid nu.
Först var det småbarnsliv med nästan ingen alkohol under många år, sedan så mkt jobb och tonåringar att det aldrig etablerades stora överdrifter även om jag redan då fattade att mitt drickande skilde sig från andras.
Vuxet liv med utflugna barn- nya vanor, snabbt mer och oftare, tillfällen av sorgligt smygande och inte kunna sluta.
Att inse att jag inte har kontroll. Fast det tog tid att se det, acceptera. Den stora rädslan som hägrade; ”tänk om jag måste sluta dricka...”
Eller skräcken, snarare. Något som skulle ta ifrån mig njutningen i mitt liv.
Läst här 2,3 år. Till sist kliva in, visa sig sårbar och be om hjälp och stöd.
Få hjälp och stöd av okända personer som har kommit att bli så viktiga. Som jag vill hjälpa och stötta om jag kan.
Nu väntar en ny tid. Vill fortsätta utvecklas i jobbet. Vill vara en mormor och farmor som barn kan lita på. Men främst är detta för min skull. För att slippa skämmas över den jag är, för att slippa ha hemligheter, slippa oroa mig för kroppen, minnet. Göra vad jag kan för att få leva länge.
Nykter idag. Det räcker bra.

Jag blir alldeles varm när jag läser dina senaste inlägg, Se klart. De andas en så lugn glädje, för att inte säga lycka.
Lycka du förtjänar genom ditt arbete med dig själv.

Kram!

Det du skriver är så viktigt! Varför vill vi vara nyktra? För vår skull. För att slippa skammen. För att få lov att finnas för våra barn (jag ser även fram emot barnbarn nån gång i framtiden). Vi ska förbli nyktra! Vi är bra så!! Så himla bra!!
?

anonym28352

är som bomull. Lindar dom runt mig och känner mig trygg. Så här kommer det bli för mig med. Tack ❤️

... ett glädjeämne mitt i denna dystra tid (för världen) är att mitt lilla trädgårds- och odlingsintresse får en chans. Ser fram emot.
Se fram emot är något- särskilt som de första nyktra månaderna handlat om att stirra ner i marken, dvs nuet.
Nu börjar en ny fas eftersom jag inte blir skräckslagen av att tänka på nyktra veckor framåt.
Att fortsätta ta en dag i taget är dock livsviktigt.
Att fortsätta öva på snällheten mot sig själv, är överlevnad.
Att vi mot andra är; omtänksamma, lyhörda, omhändertagande är ingen nyhet. Nu är tid för annat, och för jobbvecka- välkommen vardag,
Nykter idag, skönt och tryggt.

Du går från klarhet till klarhet Se klart! Jag är avundsjuk på att du kan skriva så välformulerat och fint❤️
Själv är jag tämligen kass på att uttrycka mig i skrift.? Visst är det härligt med trädgården! Verkligen något att se fram emot, att gå ut och stirra på marken och se om det man har planterat har kommit upp. Om inte, så kanske om ett par dagar eller en vecka. Jag hade ett växthus vid mitt gamla hus som gav mycket glädje. Har bestämt mig för att skaffa ett här där jag bor nu. Har du något växthus? Oj, nu blev det inte mycket alkoholrelaterat skrivet här, men hoppas du har överseende med det.

P.S Du har väl inte räknat fel på vilken dag det är i dag ?

Kram?

Vad gullig du är! Har inget växthus- än, måste bli lite bättre på mina små pallkrage-odlingar först.. så nu läser jag på om kvällarna..
Mitt jobb är (bland annat) att formulera mig, så jag håller på med det en del till vardags. men här är det naturligtvis något helt annat, går ju inte att öva på nykterhet som händer ju i realtid ? därför känns det spännande att försöka fånga tankar, något ögonblick.
Blir glad att du uppskattar det.
Nej, jag hade faktiskt skrivit in 100 ? i kalendern!
Just idag kändes det inte så viktigt, men jag är lite rädd även för förändringar i min inställning, så jag fortsätter räkna. ?
Tack för att du hänger med på min väg, betyder mycket! Kram och Grattis! ?

Kram och grattis till 100!!
Och lika mycket grattis till att du känner att du är på väg in i en ny fas där du inte är skräckslagen utan känner att nykterheten är skön och trygg att vara i.

Passar på att stjäla ett citat från dig:

"Att fortsätta ta en dag i taget är dock livsviktigt.
Att fortsätta öva på snällheten mot sig själv, är överlevnad.
Att vi mot andra är; omtänksamma, lyhörda, omhändertagande är ingen nyhet.

Jag är visst på rövarstråt idag ;-)

Kram!

Tack för grattisar! Jag tycker 100 dagar känns overkligt, sett till mina förväntningar i januari.
Overkligt bra. Vissa dagar overkligt trött. Andra- overkligt pigg.
Igår var en mellandag, reflekterade lite över det, åt lite glass, frös, tampades med jobb.
En perfekt kväll (som de flesta...) att dricka vin. Gjorde såklart inte det.
Alla nyktra dagar är sannerligen inte proppade med visdom eller välmående.
Nästa- denna fas hoppas jag kunna vara friare! Inte så liksom hårt bunden av att klara av det nyktra. Jag vill inte vila mer utan komma igång med energi och kraft. Trött på att klara av, önskar lite mer fart framåt. Nykter idag. Helt självklart, tack för det, en ynnest att inte behöva tveka.

Jag tycker till och från att det är jobbigt med att vara så avskuren som jag är på denna lilla plätt. Men ikväll när jag hade några minuter över och samlade ihop småbarnens grejer i trädgården tänkte jag att det verkligen är fint att få vara här, hela våren och sommaren, utan längre avbrott. Har alltid längtat efter mer tid här, men jobb och mycket resor har gjort att våren varit så stressig.
Mer lugn nu, slits inte mellan krav och förväntningar, det är jobb och vila och lite samtal med de jag bryr mig om och saknar. Sömn. Så går dagarna.
Behöver inte vara uppklädd eller nyfönad, inte vass och smart och glad hela tiden och inte konkurrera nämnvärt. Har inte upplevt något liknade sedan jag var barn.
Läser nya inlägg från nya medlemmar här, önskar att det på riktigt gick att överföra känslan av att alkohol inte är viktigt längre, på det sättet som man tror. Tänker på allt dividerande kring om ”måste jag verkligen sluta” och hur dividerandet tystnade i takt med att dagarna gick och något annat kom istället. Har blivit en nykter tönt. Kanske dansar jag inte på några fler bord, jag har älskat det men känner så starkt att det är hög tid för ny tid. Stänga en dörr, öppna en annan. Påminner mig om när jag skilde mig och trodde jag skulle självdö men blev levande igen.
Kram kämpar ❤️

I form av en beställning från en ljuvlig frö- och trädgårdesleverantör, Många påsar med blommor och grönsaker och krukor och framförallt mycket och utan vidare ordning och för dyrt och alla gästrum får nu bli rum för små små skott och plantor.
Jag är lycklig och Jag längtar.
Nykter idag.Tål att upprepas, även om det möjligen är en tvångstanke men jag har haft värre åkommor som ni vet ?