av Denhärgången

33 helnyktra dagar.
Bråkade med min pojkvän, skulle trösta mig med en folköl.... Krasch.
Jag tvivlar på mig själv och min förmåga att ha ett riktigt liv.
Känner mig mindre ensam när jag läser om alla er.
Dag 2 idag. Nu kämpar vi.

Fibblan
tis, 2020-04-21 - 21:27

In med mera av vårglädje, lek och "tokerier" ?! Klokt att ta vara på dessa dagar och stunder som ger påfyllning ?! Du är värd all glädje och skönt att hopp och tacksamhet får råda ☺️!
Stor kram!
/Fibblan ?.

Vinäger
sön, 2020-04-26 - 08:27

Hoppas att vårkänslorna och hoppet kommit för att stanna. Att slippa de tunga tankarna och känslorna åtminstone ett tag. Det är du så värd.

Kram till dig

Denhärgången
sön, 2020-05-10 - 08:33

Jag har äntligen fått min kallelse att påbörja utredning. Fått hem en halv katalog att fylla i, och nu har jag skjutit på det en månad. Man behöver två personer till, en förälder och en annan närstående som ska fylla i formulär och bli intervjuade. En mamma har jag ju men sen är det stopp. Jag har ju just nu inte en enda vuxen människa i min närhet.
Så i ett par veckor har jag låtit det gnaga och skava. Jämför mig med alla andra och tror att jag misslyckas med en jättebit i livet. Inte på en rimlig nivå såklart, jag har börjat se om hela Friends på kvällarna så jag bestämmer att alla i trettioårsåldern ska ha fem supernära vänner och hela tiden träffa nya spännande personer i sina spikraka karriärer. Jag är hur ensam som helst.
Men senaste dagarna har en annan sundare tanke också dykt upp. Jag kan också jämföra med att vara konstant omgiven av människor och sakta dränka sig själv utan att någon vågar bryta in och fråga hur det är. Att hela livet går ut på att ta sönder sig själv och att det till slut är en främling i mataffären som är den som säger stopp, inte personerna man träffar varje dag hela tiden. Jag har ju varit hur ensam som helst, det här är inte det. Jag är bara lite själv.
Och så försöker jag komma ihåg att vara tacksam över de personer jag älskar och är trygg med som jag ju verkligen visst har i mitt liv, även om jag inte ser dem varje dag eller alls just nu.
Så, lite krig i hjärnan mellan dessa läger. Jag hoppas på att den tacksamma sidan ska vinna och att jag får iväg formulären ändå.
Det är en lugn söndag och jag hanterar läget.
Kram

Dee
sön, 2020-05-10 - 09:34

Du har alltid en vän i mig, jag ställer gärna upp om du vill att jag tar del av det hela och om du känner att jag är en lämplig medhjälpare!

Hoppas vi ses snart igen, saknar våra häng, dumma pandemi!
Kram!

Charlie70
tis, 2020-05-12 - 11:11

Gud vad jag känner igen mig i det du skriver om ensamhet. Precis så, med liten släkt och eller dåliga relationer mellan de släktingar som finns. Inte massvis av vänner.... När jag skilde mig för ett par år sedan var nästan ensamheten min största skräck. Men det blev faktiskt inte så. Skilsmässan gav mig en annan energi som har gjort att jag sökt mig utåt. Jag har fått någon ny mycket nära vän och en hel del vänner som jag pratar med på gatan, ses och dricker kaffe med och lite så.

Förfärligt med de där bibborna med papper. För att börja någonstans tänker jag ofta att jag börjar med den första frågan sedan behöver jag inte göra mer. Och så fortsätter jag sådär och sätter olika mål. En sida till sedan är det paus, osv.

Kram!

Vinäger
ons, 2020-05-13 - 09:02

Även jag vill skicka lite extra stöd och pepp. Alltså, som du får kämpa med allt. Det är ju liksom inte bara alkoholen... Du gör ett jättejobb med ditt liv.

Ville bara säga det.

Kram till dig

Andrahalvlek
ons, 2020-05-13 - 16:23

Önskar att jag hade kunnat ge dig en kram IRL för det hade du behövt nu.

Du gör ett jättebra jobb! Och du är värd att må så mycket bättre snart.

Friends är för övrigt en kanonserie som tål att ses många gånger ?

Kram ?

Denhärgången
ons, 2020-05-13 - 17:46

Jag älskar att jag har hittat till den här platsen, blir så himla glad och pepp av er starka, kloka, kärleksfulla hjältar.
Tack för att jag blir sedd <3

Och jag tar till mig rådet, det låter som en bra strategi, imorgon ger jag mig på första frågan!

Fibblan
ons, 2020-05-20 - 23:10

Ville bara kika in och höra hur du mår och hur det gått med allt ifrån papper som skulle fyllas i, till att hämta upp från svårmodet som du befann dig i sist..?. Uppfattade som att du lyckades vända det och lät tacksamheten över det du har få vinna??! Och att ta en liten bit i taget. Inte konstigt det kändes övermäktigt där och då. Hoppas du kunnat vara kvar i det - "här och nu och en bit i taget- tänket"!
Tror på dig ?!
Önskar dig en fin helg☀️!
Kram!
/Fibblan ?.

Denhärgången
fre, 2020-05-22 - 07:36

Tack kära Fibbla, tänker mycket på dig också <3
Jag har nu varit ensam och utan arbetsuppdrag ungefär en månad. Bestämde mig ju när krisen drog igång för att ta det som ett tillfälle att lära mig vara jag. Jag stresspanikar ett par gånger om dagen, ibland många, men jag märker ju att det går framåt. Hanterar känslan av misslyckande, lär mig stå ut med tid.
Jag knegar mycket på mitt extrajobb inom LSS, och det gör ju att livet känns meningsfullt på ett annat sätt. I stunder jag kan vila i pausen från karriärhetsen tycker jag ganska bra om mitt liv.
Jag har också tagit tag i mitt kompisdejtande igen. Lärt känna en ensamstående mamma i stan. Herregud vad skönt att ha någon att hitta på grejer med i sommar.
Och om två veckor flyttar min kära mamma hit. Har kämpat i tio år för att hon ska kunna bo nära mig, och nu blir det äntligen av. Så hela vardagen kommer ju bli så sjukt mycket lättare.
Igår var jag och besökte familjegraven där morfar, mormor och en av mina morbröder ligger. Alla tre förlorade till alkoholen. Jag hann inte lära känna dem i livet, men känner ju såklart en speciell samhörighet. Tänker att de skulle bli stolta om de kunde se mig och min resa. Mycket tacksam över nykterheten idag.
Den här uppdateringen blev ju bara mer och mer positiv när jag började skriva. Det verkar som att jag har mycket kraft och ser fram emot fortsättningen på livet :)
Kram kram kram alla fina <3

FinaLisa
fre, 2020-05-22 - 17:06

Denhärgången!??☘️
Vad glad jag blir av ditt inlägg som strålar av positiva energier✨?
Man behöver ha något att se framemot om man ska orka med livet. Och tvåsamheten tror jag ligger i varje människas natur.
Vi behöver varandra?
Kram ?

Biggie
fre, 2020-05-22 - 21:30

Har de senaste timmarna läst igenom exakt hela din tråd. Och jag säger bara wow! Du är en sån otroligt stark tjej o förebild. Jag har räknat ut att vi typ är lika gamla, det gör att jag känner mig mindre ensam härinne. Självklart är alla här grymma på att ge pepp o stöd, men tror du förstår hur jag menar.
Kram o heja ??

Fibblan
fre, 2020-05-22 - 21:54

Härligt att höra att kraften är med dig och att framtiden känns ljus?❤️?!

Tänker också att de dina som inte är med i detta jordeliv längre, hade varit stolta över dig och den resa du har gjort och gör✨! Och vem vet, kanske de är med på något sätt ändå och knuffar dig i fortsatt rätt riktning, när det emellanåt känns tufft..?☁️!
Oavsett, var de än kommer ifrån, är det fantastiskt glädjande med de positiva vibbarna ?!
Fortsätt ta hand om dig?! Du gör det så bra!
Stor kram!
/Fibblan ?.

Denhärgången
lör, 2020-06-20 - 07:34

Jag travar på, de flesta dagar är jämna, inget särskilt humör. Det är väl nån slags vanlighet. Lite ledsen att det inte blir någon semester i år (heller) men efter denna vår har jag verkligen inte råd. Det blir okej, jag gillar mitt extrajobb men är lite sliten.
Midsommar kom med ett sug från helvetet. Själva firandet var lugnt och mysigt, grillade sojakorv o dansade runt en ek, barnen var toknöjda. På kvällen låg jag ute i gräset medan barnen lekte. Sögs in i att smygstirra på unga, vackra grannarnas party. Tog en promenad (eftersom jag kan det nu när min mamma bor här och det är så fantastiskt!!) och varje gräsmatta var en fest. Jag kände mig gammal och passe, och hemskt sugen. Hämtade min dotter på pyjamaspromenad istället, det hjälpte en stund.
Drömde inatt att jag smygdrack och låtsades att jag var nykter.
Så antar att det är dags att höja garden igen. Vaksam, vaksam, vaksam.
Jag kanske också behöver hitta något i mitt liv som är lite kul. Jag har ju chans till lite fritid ibland men jag gör inte så mycket mer än städa. Finns det nåt jag gillar att göra?

Charlie70
lör, 2020-06-20 - 09:39

Som det känns igen. Jag måste också vara höggradigt vaksam. Det gäller att komma ihåg var vi kommer ifrån och varför vi inte vill dit igen. Jag tycker det känns tjatig. Snart 6 månader. Hur är det då inte för dig som varit nykter så himla mycket längre? Nu får vi hålla i och hålla ut. Försöka hitta det som fyller oss och som inte är alkohol eller hemmamåsten. Just nu har jag en period när jag lyssnar på ljudböcker. De fyller mig.

Kram!

Fibblan
lör, 2020-06-20 - 13:14

Än en gång?! Som jag allt som oftast blir när jag läser dina inlägg..☺️! Du är så klok och insiktsfull och därmed också vaksam och rädd om dig. Så vill jag också vara och handskas med a-?. Han finns ju där och lurar bak hörnet ibland, inte minst när de inte alltför positiva tankarna/känslorna dyker upp, som när du kände dig gammal och passe' för en stund där..Pyjamaspromenad med dottern då, lät som helt klart det bästa att göra då??! För egen del är jag så sjukt nöjd att jag lyckades hålla nykterheten igår. Var med samma gamla vänner och det dricks rättså friskt ibland dem, trots att barnen är med..(!), så det kändes så sunt och friskt att åtminstone jag avstod. Tror det drog ner tempot för de andra också om jag ska vara ärlig, för det blev faktiskt en lugnare tillställning än förra året..?.
Det här med att hitta något kul, något som skulle kännas roligt och stimulerande för egen del, tror jag precis som du, är viktigt. Men har också så svårt att komma fram till vad det skulle kunna vara. Vi får väl spåna vidare?! Skönt du har mamman din på nära håll nu också, vilket förstås gör det mer möjligt att hitta någon stund för något roligt, som bara är för dig!

För nu vill jag bara ge dig en bamsekram för det otroliga jobb du gör med dig själv?!
Inspireras?!
/Fibblan ?.

Denhärgången
sön, 2020-07-05 - 12:12

Efter en vår med bara mig själv och barnen tänkte jag försöka smyga mig ur bubblan lite försiktigt. Har alltså gett mig på nätdejting. Inte alls sugen på att dela min tillvaro, men skulle ju vara kul att hitta en singelpappa att se på film med nån gång ibland.
Här känns det ju som att man är elva år igen alltså. Hur i helsike var det man gjorde för att lära känna nya människor utan att dricka??? Vissa delar av livet är verkligen handikappade efter alkoholismen. Men jag vågar prova. Två dejter i sikte. Fy fan vad läskigt.