Ny här med egen tråd. Har dock läst många inlägg sedan jag hittade forumet för några veckor sedan.

Bestämde i tisdags morse att det får vara nog nu. Kände inte ens ett sug de första dagarna, ett par värktabletter mot huvudvärken bara. Efter att ha läst mångas berättelser förstod jag att lockelsen säkert kommer att dyka upp. I går längtade jag, men tack och lov infann sig aldrig tillfället.

Nu önskar jag lite pepp när suget sätter in. Har förstått att det finns många, många i samma situation som jag. Att det hjälper att läsa om andras erfarenheter och se responsen de får känns stort.

Hälsningar en lyckligt gift kvinna med ett bra jobb och flera fina (vuxna) barn. Så varför?

Fibblan

Mm..bra att påminna sig om det också emellanåt..Jag är i ett rus av lång nykterhet..(långt för mig iaf..?)..?. En tanke jag fick av ditt inlägg är att vi nog emellanåt iaf, behöver bli lite, om än inte högljudda, så i vart fall lite omständliga även i nyktert tillstånd. Inte sällan hamnar vi med beroende in i ytterligheterna, tror jag..?. För min del, är det iaf lätt att tro att icke alkoholintag, ska lösa allt. Det underlättar mkt! Men det löser inte knutarna, lika lite som alkohol gör det! Men nyktert kan man iaf ge sig själv och andra en ärlig chans att hänga med i svängarna..??❤️!
Återigen, så glad för din skull, att lusten och viljan till harmoni vinner över begäret och lusten till alkohol..✨?!
Många kramar!
/Fibblan ?.

Hel

Jag har läst några veckor tillbaka här i din tråd nu. Vad du kämpar! och vlken otroligt fint stöd du har i din man. Vilken klippa.
Önskar dig dig all lycka i den fortsatta kampen och hoppas du får en fin helg.
Tack för kommentar i min tråd. Kramar tillbaka :)

...bra att du får stöd av din man.
Min man ( vi bor inte ihop och är inte gifta...men ändå) är den person jag varit mest ärlig med vad gäller alkoholen. Ngn liten del av mig fattade ändå att det var det enda raka. Han har också haft en förmåga att se problematiken - inte förminska den - och samtidigt aldrig döma. Nu har vi aldrig haft ngt gräl på fyllan ( det har jag haft ...inte många gånger och inte med honom...men ändå?) och han har kanske inte ’drabbats’ så mkt ( jo - av en sorts avstängdhet och trötthet - absolut).
Men han sa tidigt i vår relation - efter att jag berättat om min oro över min konsumtion - att ’du och jag ska nog inte dricka tillsammans ..jag tycker att vi har det så bra utan alkohol’
Många gånger har jag velat bryta det där ( vi har varit tillsammans ett par år) men då har han ofta - med lite humor och aldrig med tvång - föreslagit andra vägar.
Och då har jag inte velat dricka ( och så har jag druckit när han åkt hem istället!).
I vilket fall ...så tacksam över detta nu och över att det är tämligen självklart att leva nykter med honom.
Han drack själv för mkt som ung - och bestämde sig för att dra ner.
Jag har också betraktat hans drickande som mer coolt ( jag vet...dumt!). Men han var ung och vild ....och mognade.
Medan jag ....ung och filosofisk och rädd att ta ett halsbloss.
Och sedan 50+ ...vinpimplande tant som halkar runt i ensamhet när ingen ser.
Men ....nu försöker jag se med lite ömhet på allt.
Och ta en dag i taget ...nykter.

- jag blir lätt långrandig i andras trådar men tänker att de där utläggningarna - om mig själv - ska jag skriva i min egen tråd. Men jag som annars är rätt mkt ensamvarg ( social ensamvarg) tycker det är så fint i de andra trådarna...och har väl inte riktigt flyttat in i min egen.
Det jag ville skriva var - fint att läsa om dig och din man.
Ett så viktigt stöd du har där!

Hej Vinäger?

Hoppas att middagen m dina barn blev så som du önskade??och att långpromenaden blev en njutning??

Är glad för din skull att det fungerar så bra nu? ikväll var jag nykter...så himla skönt. Ligger nu och ska läsa en nyinköpt bok?

Kram??

...skön läsning nu när jag tittar till dig igen! Långa vandringar på förmiddagarna på helgerna...ingen kan uppskatta det som vi härinne!

När jag vandrar idag ska jag tänka på dig och glädjas extra, för hela mitt jag har velat åka till bolaget hela helgen, men inte gjort...så långpromenad blir av ♥️ och du mår bra ♥️♥️

Om att hålla i. Strategier. Mål.

Först av allt, än en gång, stort tack för fantastisk respons. Så mycket samlad erfarenhet det finns här.

Fibblan, tänker att du menar att vi "håller igen" när vi är nyktra i festliga sammanhang. Tror att jag förstår, men för mig var omständlig lika med dryg. Glad och sprallig är jag oftast ändå. Har inga problem med att vara nykter på fester. Kanske var det inte alls det du var ute efter...

Kaveldun, skriv precis vad och så mycket du vill. Dina ord är alltid tankeväckande. Och du, vilken ynnest att ha en förstående och stöttande partner. Tur att vi har vett att uppskatta dem.

Åh, Skillnaden, tack för att du tittar in och lämnar en hälsning ibland. Du ska veta att jag tänker på dig. ? Det smärtar mig att dina tankar gått mot A-intag, men gläder mig mycket att du slog bort dessa. En långpromenad är bra mycket bättre. Hoppas innerligt att sjukdomar inte härjat med dig lika mycket nu. Du är så värd att få må bra.

Ok, nyktra tankar var det.

För mig funkar forumet som en ventil. Förutom min man är ni de enda som känner till min situation. (Just det, min husläkare fick reda på hur det var för ett och ett halvt år sedan då jag slog i min botten och till och med drack handsprit. Gången efter jag träffade honom var allt frid och fröjd och det tror han nog fortfarande.) Men förutom dem är det bara ni.

Liksom russinen i kakan plockar jag det bästa ur alla kloka ord. För mig är igenkänning viktigt. Har svårt att ta till mig något jag inte kan relatera till. Därmed inte sagt att jag inte får några aha-upplevelser här, för det får jag verkligen. Många. Älskar när någon skriver något jag aldrig tänkt på.

Det lustiga är att det är hos olika personer med olika bakgrund jag hittar gemensamma beröringspunkter.

Hos några hittar jag liknande bakgrund. En tuff uppväxt innefattande låg självkänsla. Föräldrar som inte klarade av ett fullgott vuxenansvar. Lite känslan av att vara ett maskrosbarn.

Hos en del hittar jag likartat dryckesmönster. Att dricka av tvång och vad som helst som finns tillgängligt.

Hos andra hittar jag igenkänningen i livssituationen. Man, utflugna barn (även om en del är jojo-barn och flyttar hem emellanåt ?) barnbarn, bra jobb som innefattar ledarskap (detta gäller nog flesta här...), prestationsprinsessor och -prinsar samt ekonomisk stabilitet.

Hos ytterligare andra hittar jag liknande tankar om vägen till att bli nykter. Vad jag behöver. Strategier. Kan inte alls tänka mig vissa saker, trots att det uppenbart funkar för andra.

Slutligen hittar jag gemensamma personlighetsdrag hos några här. Utåtriktad och med en stor portion humor, även om jag märker att jag visar mycket mindre av den varan här än ute i det verkliga livet.

Ibland dyker det upp någon där så gott som allt stämmer. Men för det mesta klamrar jag mig fast vid alla som har något av det jag vill ha. Girigt suger jag i mig allt jag kan tänkas ha nytta av och lämnar resterna.

Och jag tänker att det är detta som är forumets storhet. Att få dra nytta av varandras erfarenheter. Att få pepp av likasinnade. Att de tankar man själv lyckas få på pränt förhoppningsvis kan vara till stöd för någon annan.

Har sagt det förr, många gånget, så mycket klokskap som detta forum besitter är svårt att hitta någon annanstans.

Ännu en nykter helg går mot sitt slut. Jag är så tacksam för att jag återigen är på rätt väg. Förhoppningsvis för alltid. Men nöjer mig med det viktigaste:

En dag i taget.

Ha en fin söndag!

Kram till er alla

Oj så mycket klokskap du skriver.Igenkänningsfaktorn är stor på alla punkter utom en.Jag har ingen man.Han gick bort av svår sjukdom för 10 år sedan.Det va det som gjorde att mitt alkoholmissbruk accelererade.Tog emot hjälp.Va nykter 5 år.Livet vände men tog fel beslut och börja dricka igen.Nu är jag fast besluten att sluta dricka.En dag i taget.

Så fruktansvärt att mista sin älskade. Förstår om du drack mer och mer. Starkt att du lyckades ta dig ur missbruket och vara nykter i fem år. Fint att du är på gång igen. Nu vet du ju att du kan.

Jag har skrivit flera gånger att jag är rädd att jag skulle dricka helt okontrollerat om jag inte hade min man. Han fick cancer för några år sedan och ovissheten var hemsk. Nu är han friskförklarad sedan ett par år, men rädslan vill inte helt försvinna. Samtidigt som tacksamheten över att det gick bra är enorm.

Du ska veta att jag håller tummarna lite extra för dig, candle. Att vi verkar ha så många andra gemensamma igenkänningsfaktorer gör att man känner lite extra för någon.

Kram till dig och alla andra

Jag brukar tänka att här får man vara en ”god” vampyr och själva meningen är just det. För mig är det precis som du skriver fantastiskt att hitta beröringspunkter, men också starkt att se, känns och uppleva att om man knappt har något enda gemensamt- så har vi det ändå- för vi är här. Det om något är en insikt som gör en ödmjuk.
Du var den som skrev allra först i min tråd så utöver allt viktigt du delar med dig av, så betyder det ngt extra för mig. Och hur du har det- har betydelse. Ha en fin kväll.

Fibblan

Nä, det var inte alls det jag for efter, men förstår att det var knepigt att förstå vad jag menade.. Mina funderingar drog vidare och tänkte inte alls utifrån sammanhanget festliga tillfällen såsom middagar eller andra liknande happenings.. Det blev otydligt inser jag nu i efterhand..?☺️. Det jag menade var att jag för egen del behöver bli bättre på att vara just lite omständlig, som i att inte bara ha en låt-gå-attityd- gentemot mot mig själv. Inte förknippat till "fester"
utan snarare i vardagen. Svårt att förklara märker jag..?. Men att jag sätter gränser och inte räds att vara obekväm, om/när det behövs. I mina "The drinking days" körde jag lätt över mig själv för andras skull. Istället för att säga nej, jag orkar inte. Sa jag ja, till allt. Säkert en del för att kompensera den där skitiga sidan (beroendet) som jag såklart ville göra allt för att dölja..
Alltså, mina tankar blev en spinn off på det du skrev och hade egentligen inget att göra med firande..sorry för min otydlighet?! Det du beskrev var ju något helt annat☺️! Lyckan och tillfredsställelsen över att ha en riktigt trevlig nykter kväll, tillsammans med de käraste, och vara säker på att inte alkoholen far iväg med en?! Skönt att slippa det där giftet som kan få en att både säga och göra på ett sätt, som man annars inte skulle ha gjort..
Det är verkligen en befrielse och ger så mycket mer i utbyte att umgås utan a ?❤️!
Tack för fina ord hos mig häromdagen ?! Och massor med varma kramar ?!
Det går upp och ner och hit och dit, men vi vandrar den nyktra stigen??! Och jag är redan vid bättre mod?! Hoppas du är detsamma, - det verkar så???!
Kram!
/Fibblan ?.

Igenkänningsfaktorer....

är betydelsefulla??

Min man har också haft cancer....det är fem år sedan han insjuknade..fick cellgifter, strålning och till sist operation i oktober -15...snart fem år sedan.. Inte
friskförklarad men tiden går..trodde jag skulle kunna sluta dricka då...är så oerhört tacksam över att han lever??❤️ Jag vet inte var jag hade hamnat om han hade dött.

Lycka till Candle, Vinäger..vi kämpar ihop???

Sådärja, då var det slut på den lätta perioden. Inte ett sug på nästan tre veckor. Knappt en A-tanke.

Men i dag...

Känner igen de lockande tankarna. Viskningarna om att det inte är för alltid. Hjärnan som visualiserar en kall öl, ett immigt glas vitt...

Ibland är min "säkra" period ännu längre. Men att den kommer, det har jag lärt mig. Brukar ju funka ett tag att ta något. Funkar gör det för all del för det mesta. Ingen annan blir lidande av mitt drickande.

Ingen annan, nej. Men jag då... Det är ju inte det livet jag vill leva. Egentligen. Inte alls.

Åh, varför ska det behöva vara så svårt? Vet att det snart är dags för knogarna. Att stå emot trots att ångestsuget river i kropp och själ.

Förlåt ett riktigt pessimistisk inlägg. Jag är ju obotlig optimist i grunden och de negativa tankarna krockar med min självbild. Men det är det här som är forumets storhet. Att vi får skriva vad vi vill. Även när allt känns p*ss.

I dag är jag nykter. En dag i taget. En timme i taget. Gott så.

Tack för kommentarer, Se klart, Fibblan och Varafrisk.

Kram alla kämpar från en trots allt hoppfull Vinäger

Vinäger, stark och mjuk- en blandning av vit vinäger och mjuk balsamvinäger. Var lika snäll mot dig själv som du är mot oss. Ikväll fixar vi det, helt säker! Kram ?

Vinäger?. Jag som där jag är nu längtar tills jag jag 3 veckor i bagaget igen så håll ut. Inte orkar vi börja om igen. Den ångesten är sju resor värre. Stor kram

Läs på om hur alkoholen skadar din kropp och hjärna så blir du avskräckt och osugen.

Påminn dig om dina värsta fyllesynder. Påminn dig om alla fördelar du upplevt med nykterheten.

Du måste radera minsta lilla begär efter alkohol i skallen. Repetera, repetera, repetera. Läs/lyssna på ”Tänka klart”, ”Skål! Ta mig fan”, och sök på hjärna och alkohol på youtube. Craig Beck på Yotube är också bra.

Alkohol är ett gift som aldrig hade godkänts i modern tid. Det är näst mest beroendeframkallande efter heroin.

En gång beroende, alltid beroende. Enda sättet är att inte ta första glaset.

Du klarar detta Vinäger! Du har tagit kommandot över ditt liv.

Kram ?

Tänk på hur lättad du var när du berättade för din man. Hur han ställde upp och sa att ni skulle fixa det tillsammans.

Kämpa nu, du klarar detta!

Kram