Misselina

Jag har och har haft så ont i mitt inre och på senare år även fysiskt. Jag lider nästan varje dag av min GAD (ångestsjukdom) och har haft enorma spänningar. Jag dricker inte regelbundet och har aldrig gjort det, men när jag väl dricker blir det ofta för mycket och det leder till ångest, att jag är en så fruktansvärt dålig människa på alla sätt. Om jag har umgåtts med roliga, snälla, toleranta, intelligenta människor blir mina dricktillfällen mycket bättre, men har någon varit elak mot mig eller någon annan kan fyllan bli ett rent helvete. Varför jag dricker? För att slippa smärtan, oron, tvångstankar, katastroftankar mm. Vill bara bort. De senaste åren har varit hemska, och nu när jag fått någorlunda koll och smärtan började ge vika anföll Corona. Allt började om. Jag är så trött, liten, ensam och rädd. Fet, ful, äcklig också.

Det är alkoholen som skapar ångesten. När jag väl förstod det fullt ut så behövde jag inte mer motivation än så för att sluta dricka.

Det har nu gått tre månader och jag sover bra och ångesten är borta. Jag vill inte dricka alkohol mer, lika lite som jag vill dricka bensin eller råttgift.

Sök på alkohol och hjärnan på Yotube så får du lära dig mer.

Kram ?

Misselina

Jag var helvit i sex månader och hade ändå enorm smärta och ångest, så det håller inte riktigt för mig fullt ut. Eller gjorde inte då i vilket fall. Men självklart är alkoholen en ångestutlösare, absolut.

Hasse667

Ja fy vad jobbigt det är med ångest. MIN går igång på ex. Dåligt bemötande från vissa människor . Och kommer jag hem från jobbet och man är orolig skakig nervös så har alkohol alltid fungerat några glas sen känner jag mig varm och återställd i oron . Avkopplad. Nu kapar jag din tråd då det är mitt första inlägg och jag hitta din intressanta gad problematik som är en del av min problematik fast ej diagnostiserad.
men nu efter tre månader nykterhet så är mina nerver dåliga orolig nästan var och varannan dag över saker på jobbet eller annat. så påfrestande.
Har druckit vad jag vet en gång i veckan sen jag var femton nu strax fyrtio. Det är sjukt egentligen har liksom inte haft anledning att inte dricka. Men vet att så många fester så har en del gått åt skogen andra bra men har fått mycket problem kanske pga gad som gör att man oroar sig extra över vad som hänt på fyllan. Ändå ser inte jag eller andra att jag har missbruk men känns helt sjukt när jag tänker på allt och kommit till insikt att sluta dricka alkohol även fast det känns som en kamp.

Men hur ska man hantera oron? Berätta gärna lite mer om dina problem kring gad och alkohol?