av 123an123

123an123
lör, 2020-05-23 - 23:34

Det går inte sammanfatta kort uatn ni får den långa versionen.
Jag träffar mitt livs kärlek, 14 mil hemifrån. Jag har sedan tidigare ett barn på 5 år (då). Han dricker (mycket & varje dag) men mest för att han är ensam, och lever ensam. Han säger att han ska sluta nu när vi kommit in i bilden. Vi flyttar upp. Han fortsätter dricka, mindre men fortfarande mycket & nästan varje dag. Han sköter jobb, aldrig onykter till jobb men dricker när han kommer hem. Vi bråkar såklart om detta & jag får höra "får jag aldrig ha roligt, du är en**... Dra åt helvete & *massa fula ord*" han kunde skruva upp volymen till max mitt i natten när mitt barn sov för att han blev sur på mig för att han inte fick sitta och dricka i sin ensamhet en vardag. Tillslut insåg han allvaret och taggade ner, vi gifte oss & fick vårt gemensamma barn. Under den här tiden jag går gravid så dricker han mycket igen, och det fortsätter och fortsätter. Säger jag något så kommer fula ord eller "du klagar alltid över mitt drickande, jag gör alltid fel men inte du va, nej för du är perfekt och felfri".. För 1 år sedan bestämde jag mig för att de räckte. Jag hade gått ner i en depression & hade mycket ångest. Han påpekade att han kände sig oälskad (och jag hade svårt att älska honom för jag blev äcklad av honom varje gång han drack) Jag tog mitt pick och pack, flyttade till hemorten (14mil ifrån) i några månader. Saknade att inte kunna träffa min yngsta var dag så flyttade tillbaka, fast till eget boende, jag saknade honom och jag älskade honom så fruktansvärt, han lovade att han skulle vara nykter för han älskade & saknade mig med, jag flyttade tillbaka till honom. Gissa vad jag gör ikväll & gissa vad han gör & har gjort dom senaste veckorna? Jo jag ligger här med en fruktansvärd ångest & känner att min depression står & knackar på ytterdörren. Han är någonstans med en promille halt långt över de normala. Jag känner att jag bara vill härifrån igen, jag vill hem, jag orkar inte må dåligt mer men jag vill inte förstöra min familj. Den stora har redan varit med om förmånga flyttar & den lilla vill ha mamma & pappa tillsammans. Det hjälper inte att prata med honom för då är det de jag alltid gör "klagar på hans drickande". Snälla någon, vad hade ni gjort?

HI
sön, 2020-05-24 - 10:54

Socialtjänsten och gör orosanmälan när pappan (tillika min man) dricker alkohol. Och det har varit en resa fylld av ekonomisk och psykisk misshandel. Men det är det ju ändå varje gång min man dricker alkohol.

Vet du att du kan ringa till socialtjänsten och vara anonym? Berätta hur du har det och fråga om det finns hjälp att få i din situation. Kom ihåg att så fort du säger personnummer så blir det en anmälan. Vilket iofs har varit vår räddning. Inte första gången den kom men på sikt. Var inte rädd för orosanmälan. Det finns hjälp att få för er båda.

Båda parter behöver komma till insikt om att hjälp behövs utifrån.

Att skriva här är ett steg. Fortsätt skriva. Det är lätt att glömma när det kommer bra perioder.