av Emmk

Emmk
mån, 2020-05-25 - 13:21

Hej!

Mitt första inlägg här. Jag känner att jag behöver stöd/råd och höra andras erfarenheter om hur det är att leva med någon som har problem med alkoholen.

Min pojkvän har varit väldigt ärlig och öppen om sin alkoholkonsumtion sedan start. Han började dricka runt 20-års åldern och är nu närmare 30. Vi har varit ihop i ca. 8 månader. Han har berättat att det var värre förr och är bättre idag, vilket jag tror på. Jag vet någorlunda anledningarna till varför han började dricka, såsom hög prestationsångest, tuffa studier, far som inte trott på honom... Han är guda snäll full som nykter, men jag är orolig över att han dricker så fort han får chansen. Han vill förändras, men inte just nu. Det skär i hjärtat att han mer eller mindre alltid är småfull, för att sedan bli ännu fullare. Som sagt, han är inte på något vis elak mot mig när han dricker eller märkvärdigt på något annat vis. Men jag är orolig. Kommer det bli bättre? Vad kan jag göra? Han har berättat att han inte vill sluta helt, att han önskar att han en dag kan dricka "normalt", men jag undrar om det är möjligt. Jag är rädd att det kommer bli värre med tiden. Jag skriver nog mest här för att få råd om hur jag kan hjälpa honom, eller om någon varit i liknande sits där ens partner slutade dricka. Det är svårt att få ner i text, men jag hoppas någon här förstår.

DetGårBättre
mån, 2020-05-25 - 19:56

Du kan inte hjälpa honom med hans problem. Det måste du släppa. Han måste hjälpa sig själv med sina problem. Sen kan du finnas där som en stöttepelare. Det bästa är väl om han försöker få tag i en alkoholterapeut och pratar med en sådan och säger att hans mål är att kunna kontrollera drickandet som "normala" människor :)

Självomhändertagande
mån, 2020-05-25 - 20:16

Att ta tjuren vid hornen är ett bra uttryck i min värld, idag. Jag har slutat vänta på något. Jag väntade nämligen, alltför länge, på att förstå varför jag var kvar tills jag var som orörlig länge, i flera år.
Sedan tog jag tag i relationen och sa ifrån. Jag väntade så länge att min längtan efter barn försvann. Det är inte försent, men jag är över 40 år och som sagt längtan försvann. Jag behövde den resan, men jag har gått miste om det största en människa kan vara med om i livet, att bli förälder.
Hur länge vill du vänta? På att han ska leva som du önskar. Eller att du lever som du önskar.
"Han vill förändras, men inte just nu." Den hörde jag i många år och det kan vara annorlunda för dig. Jag försörjde mitt ex i flera år då han gick i konkurs. En erfarenhet. Mest glad för den, även om jag hade kunnat göra ett annat avtryck i världen.
Fråga dig själv, vad vill du. Om du vill bli en mamma. Vill du skaffa barn med honom. Prata med en professionell och gör din resa. Om du vill ha med honom på din resa så kommer du veta det, när du gör din. Det är en process där en har många faser att landa i. Jag visste inte vad ett riktigt missbruk handlade om innan jag fick erfarna mina 12 år som medberoende. Idag är jag fri och jag är glad.

Annamars
tis, 2020-05-26 - 07:57

Det låter som många varningstecken. När man älskar någon vill man tro på den. Men av erfarenhet så är det inte alltid så lätt. Alla bortförklaringar och förminskningar av drickandet. Att han inte vill släppa taget helt om alkoholen. Jag ska inte säga att alla fall är lika men sök hjälp, någon att prata med så du får stöd. Tänk alltid på dig själv i första hand. Var rädd om dig!

Emmk
tis, 2020-05-26 - 20:50

Tack för ditt svar! Tagit hjälp nu via 1177s stöd för anhöriga. Ska försöka lära mig hur jag lägger fram det för honom och föreslå alkoholterapeut!

Emmk
tis, 2020-05-26 - 20:57

Tack för ditt svar! Jag beklagar att du fick utså så länge tills förlorade en dröm. Tur livet är fyllt med annat vackert och glädjefyllt! Jag är själv 24 och har inga planer på barn, men självklart vill jag ha en framtid där det kan vara möjligt. Jag hoppas att det kan bli med honom, men jag ska lyda ditt råd och "ta tjuren vid hornen"! Jag beundrar att du tog dig ur det och valde dig själv först efter alla år. Jag har tagit hjälp med en kurs för anhöriga via 1177, så förhoppningsvis får jag lite mer kött på benen innan jag tar upp det med honom. Vill trots allt ge det en ärlig chans, men resten är upp till honom. Jag kommer inte stanna om han inte tar åt sig och söker hjälp, hur mycket jag än älskar honom.

Emmk
tis, 2020-05-26 - 20:59

Tack för ditt svar! Förstår nu när jag läst vad du skrivit att jag varit mer blind än vad jag trott. Jag har nu tagit ytterligare hjälp i det hela! Jag lovar, det ska jag. Verkligen, tack.

sessi
lör, 2020-06-13 - 21:34

Glöm inte bort dig själv, och ta hand om dig, det finns bara en av dig och du är värdefull.
Jag förstår att du är orolig för hans alkohol missbruk. Därför är det viktigt att du får stöd och hjälp, så du får mår bra. Själv har jag kämpat sedan 2016 och försökt att vara stark. Det slutade med en utmattningsdepression.
Jag har fått krångla mig fram genom olika distanser, innan jag fick hjälp.

Självomhändertagande
tis, 2020-06-16 - 08:35

Hur många är du beredd att ge. Bra att du går kurs. Bra att du ger det en chans och du får ge honom hur många chanser du vill. Det är bara du som avgöra hur många. Jag vill ge dig den påminnelsen, för dig själv. Hur många chanser är du beredd att ge. Alla ska göra sina resor och jag skulle inte vilja ha varit utan min långa eftersom jag också hade en lyssnare i mitt ex, jag fick prata så mycket som jag vill och jag älskar att prata, jag fick spela upp mina monologer, (ville bli skådespelare i yngre år), jag fick ta plats och en sak som jag blev bäst på var att kommunicera. Idag kommunicerar jag så bra med alla i min omgivning och jag märker att det är få som kan kommunicera som jag.

Det behöver inte bara vara en nackdel att leva med ett medberoende. Det kan tvinga en att lära sig så mycket om beteende, omgivningens passivitet eller dömande, hur vården fungerar, hur samhället fungerar och en kanske lär sig något som en inte hade räknat med.

Jag skulle som sagt aldrig velat ha gjort min resa ogjord. Jag har blivit upplyst om så mycket och jag gillar att ha erfarenhet och jag gillar verkligen att kommunicera.

Vad roligt att du tar med dig "ta tjuren vid hornen".

Ha bara med dig själv på denna resa och fråga dig själv, vad är du beredd på. Att ge och kanske offra. Eller lär dig allt du behöver och ha det bra i ditt liv.

Ta hand om dig!