av Lavie

Lavie
mån, 2020-06-08 - 19:26

Efter att ha haft ett riskbruk i drygt tio år, med mellan 15 och 25 enheter alkohol per vecka, blev jag nykter för snart två månader sedan. Jag har försökt förändra mitt drickande många gånger tidigare utan att lyckas och jag har haft sug efter alkohol så gott som varje kväll tidigare.

Plötsligt en dag mitt i veckan, för ungefär två månader sedan, efter att ha druckit säkert en hel flaska vin, mådde jag så fruktansvärt dåligt att jag nästan fick en nära döden upplevelse. Jag lyckades med nöd och näppe ta mig ur soffan, borsta tänderna och gå och lägga mig. Samtidigt som jag låtsades som ingenting inför övriga familjen. Som inget märkte, vad jag vet iallafall. Till saken hör att jag samma dag hade gjort ett större ingrepp hos tandläkaren, så det var helt "normalt" att jag låg och ojade mig, stönade och mådde dåligt...

Denna upplevelse var så genomvidrig och fruktansvärd att den helt fick mig att tappa sugen för alkoholen. Jag har inte druckit en droppe sedan dess. Känner inget sug alls, känner mig bara äcklad av alkoholen, och kan inte begripa hur man kan vilja dricka något som förstör och förgiftar kroppen.

Första månaden nykter mådde jag jättebra, lägre puls, bättre sömn, men så i förra veckan började något förändras. Mår inte alls lika bra längre. Kan vakna helt svettig på natten med hög puls. Känna mig deppig på dagen. Har ont i kroppen som träningsvärk typ. Fruktansvärt trött. Orkar inte träna som jag brukar, har inte tränat alls senaste veckan. Tankarna snurrar osorterat och oavbrutet. Jag sköter mig, min familj, min vardag och mitt jobb, men det känns lite som att jag är inne i en dimma, typ.

Är det livet och ångesten som kommer ikapp mig nu? Som jag tryckt ner med alkohol förut...

Finns det någon annan därute som känner igen sig i detta?

Andrahalvlek
mån, 2020-06-08 - 21:53

Grattis till två nyktra månader! Du har verkligen fått märka av fördelar med nykterheten också.

Jag har varit nykter i fyra månader. Har ibland grisdagar, men stadigt går ändå kurvan uppåt för mitt mående på alla sätt.

Det finns något som heter postakut abstinens. Det är kanske det du drabbats av. Du får googla. (Det finns en svensk utbildningsfilm på youtube tror jag.)

Annars tänker jag att alkoholen kanske var ett symtom på att något annat i ditt liv skaver. Samtalshjälp hade kanske hjälpt dig komma till rätta med grundorsaken. Ibland är orsakerna väl dolda även för en själv.

Kram ?

Charlie70
tis, 2020-06-09 - 07:37

att det kan handla om postakut abstinens. Det tar sin tid för signalsubstanserna i hjärnan att stabilisera sig. Peter Wirbing har en lite träig men mycket bra föreläsning på youtube om det. Jag har tittat på den många gånger för att påminna mig själv.

Grattis till två månader!

VaknaVacker
tis, 2020-06-09 - 09:34

Eftersom vi använt alkohol som dämpning av både den ena och andra känslan och inte har byggt upp något annat ännu så kan det bli så att man får ångest.
Signalsubstanserna är upp och ned, och man är okänslig för de kroppsegna dopaminkickarna. Men det blir bättre. Gör saker du tycker om. Lyssna på god musik, gå ut i skogen. Var stolt du är nykter... ? Ta hjälp av kurator, psykolog... en vän.
Kolla på Youtube videon. Där får du förklaring...
Det blir bättre! Heja dig?

Lavie
tis, 2020-06-09 - 19:22

Postakut abstinens!!

Aldrig hört om det förut, men det verkar ju logiskt att hjärnan måste ställa om sig efter många år av förgiftning och avtrubbning. Pratas det för lite om detta? För jag har ju läst en del om alkohol och beroende, och faktiskt aldrig stött på uttrycket förut. Den abstinens man verkar fokuserar på är den rent fysiska, och den är ju nästan obefintlig om man som jag "bara" har druckit 15, 20 eller max 25 enheter utspritt på en vecka.

Ska kolla definitivt kolla in Peter Wirbing på YouTube!

Se klart
tis, 2020-06-09 - 20:30

Hej!
Jag hade en superdipp efter en tid (ska kolla i min tråd när det var) som gjorde mig helt knäckt. Hade ångest och trodde mitt mitt östrogen ”gått ut” eller att jag borde skilja mig. Inget av det stämde och så småningom gick det över. Nu är inte varje dag så himla fantastisk (fast jo på sätt och vis) men känner mig i balans och mår bra på ett helt nytt sätt. Så håll ut eller ta lite hjälp, här eller av vänner eller en doktor. Allt klarar vi inte på egen hand! Heja dig. ?

Lavie
tis, 2020-06-09 - 21:02

Haha jag har aldrig förut funderat på skilsmässa förens förra veckan när dippen började! Så skrattar lite för mig själv när jag läser om din dipp, om att du trodde du borde skilja dig.

Hjärnan är konstig, men det är nog bara att hålla ut, allt blir bättre.

Andrahalvlek
tis, 2020-06-09 - 22:30

Vet inte din ålder, men klimakteriet är ett träsk humörmässigt också. Det är omöjligt att veta vad som är hönan eller ägget.

Jag tror med facit i hand att hormonernas berg- och dalbana har påverkat mitt psykiska mående i typ tio år (40-50 års ålder).

Först nu när jag äntligen verkar ha kommit till menopaus har det lugnat ner sig. I kombo med nykterheten känner jag mig otroligt lugn och stabil.

Nästa steg är att trappa ut SSRI. Ska hitta en bra läkare först bara, så att jag kan göra det under kontrollerade former.

Ska nog faktiskt kontakta min vårdcentral rätt så snart. Det är viktigt att jag hittar en riktigt bra läkare, ingen stafettläkare som rusar in och ut. Företagshälsans läkare har jag tyvärr inte samma förtroende för längre, men de har hjälpt mig historiskt.

Kram ?

Lavie
fre, 2021-04-30 - 09:09

Hej alla starka och sköna människor!
När jag skrev sist hade jag varit nykter ca två månader. Nu har det gått över ett år och jag är fortfarande nykter. Alltså det är det bästa jag har gjort i mitt liv, (om man bortser från mina barn förstås).

Vilken frihet! Ingen mer skam, inget mer smussel.
Jag hade som så många av oss ett tydligt alkoholberoende som absolut kunde ha gått fel och övergått till ett missbruk. Blev för många glas vin för många kvällar i veckan med skam och skuldkänslor som resultat.

Alltså herregud, jag är så glad att jag vaknade! De första månaderna var tuffa. Kroppen och hjärnan måste ställa om sig. Men håll ut ni som kämpar! Det blir bättre, jag lovar!

Allt gott❤️

Andrahalvlek
fre, 2021-04-30 - 19:05

@Lavie Vad glad jag blir att du skriver och berättar! ”Det bästa du gjort i ditt liv”, det är verkligen ett högt betyg på nykterheten. Hoppas många nykomlingar läser ditt hoppfulla inlägg.

Kram 🐘

Vår21
tors, 2021-05-13 - 01:01

Hej!
Känner igen mig . Jag har hållt mig nykter 4 mån ? Två återfall under tiden , Väl etablerad , bra jobb och ekonomi . @Lavie
Tidig debut älskar fester. Nu 50 år och oavsett icke alkohol så är det något annat jag inte mår bra av. Ta ett steg i taget är det inte det ena så är det andra dom gör att man inte mår bra. Vad är hönan och vad är ägget . Jag vet inte än , men kämpar på . Det kan du med göra !