Har varit nykter i tre år nu. Jippie. Men ångesten fanns fortfarande kvar förra året, så jag slutade med alla koffeindrycker då jag kände att det ökade stress och ångest. Och det har jag klarat.

Tyvärr är Ångesten kvar. Istället missbrukar jag mat, porr och sömnvägran. Så nu ska jag ta bort porren ur mitt liv och försöka verkligen prioritera sömnen. Den ser jag som nyckeln till ett bättre liv. Vi hörs om ett år!

mitt-i-livet

Känner igen mig så mycket. Mitt nyktra liv började inte på det sättet jag tänkte. Det är först nu, drygt fem månader senare som jag börjar känna mig okej. Festat hela mitt vuxna liv och tyckte det var det bästa i mitt liv. Fram tills jag blev förälskad. Jag var en hemsk flickvän. Det höll i två år sedan var jag dels otrogen och dels eskalerade mitt drickande. Drack en vinare varje kväll, på helgerna mycket mer.

Så fortsatte det. Tills jag en söndag eftermiddag vaknade upp, nattens äventyr var bäcksvart i ett par timmar. Sen började jag vagt att minnas. Kastat av mig skorna, ringt en och samma kille ett gäng gånger, somnat i hans trapphus, umgåtts med främlingar, klätt av mig för främlingar. Våldsamt svår ångest. Den dagen blev jag nykter. Den dagen började också resan. Var som att jag vaknade upp och var 19 igen. Mitt nyktra liv började där, 15 år tillbaka i tiden.

Hjärnspöke efter hjärnspöke passerar mig fortfarande dagligen. Försöker allt jag kan men har väldigt svårt att tycka om mig själv. Acceptera mitt riktiga jag.

Och substituten, mat, sex och träning. Nikotin och mängder coca cola zero.

Jag vill bara känna mig som jag igen.