av Femina

Hej alla!
Jag är tillbaka. Jag har varit nykter i två dagar. Detta ska bli den tredje. I tisdags gick jag på mitt första AA-möte. Jag var så tveksam in i det sista. Men sen beslutade jag mig i sista stund för att åka. Vilken tur att jag gjorde det. Det var väl ca 12-15 personer där och alla såg helt normala ut. Man skulle aldrig kunna tro att någon utav dessa män/kvinnor haft problem med alkohol/narkotika. Jag blev så varmt välkomnad! Mötet kändes så bra att jag ser fram mot nästa tisdag och då vill jag kunna säga att jag firar en veckas nykterhet. Det har väl aldrig hänt i mitt vuxna liv... Innan jag åkte till mötet sa jag till familjen att jag skulle till kyrkan på meditation. Men efteråt kände jag att jag ska ju vara stolt, inte skämmas, för att jag varit där så jag berättade var jag varit dagen efter.
Igår var jag på onsdagsmässa i samma kyrka. Jag kände att jag behövde lite andlig spis.
Allt gott till er alla!

Femina
sön, 2020-07-12 - 15:25

Idag har jag förstås varit på gudstjänst igen i en kyrka där jag träffar en del människor i gemenskapen. Det var fint med musik & sång. ?

Jag har meditera idag. Precis som att äta nyttigt och motionera så känner jag ett visst motstånd att göra detta, trots att jag vet att det gagnar min fysiska och psykiska hälsa. Varför ska det kännas så trögt? Varför? ?

Jag har fått en insikt igen. Jag måste ändra mitt förhållningssätt till min man och mitt liv om jag ska kunna få frid.

När jag drack skyllde jag mycket på honom. Hans drickande, min chef och min sjukdom gav mig anledning att fortsätta dricka. Men jag bidrog med mitt eget drickande till osämja i familjen.

Nu gör jag samma sak igen, nykter. Hans beteende är orsak till mitt dåliga mående. Men jag bidrar ju själv fortfarande! Med min självömkan, mitt ego, min negativa attityd mot honom.

Gud, låt mig få trösta mer än att bli tröstad. Förstå mer än att bli förstådd och älska mer än att bli älskad. Ty, det är genom att glömma sig själv, som man finner. Det är genom att förlåta som man får förlåtelse. Det är genom att dö som man blir medveten om det eviga livet. - bön av Franciskus. ?

Andrahalvlek
sön, 2020-07-12 - 15:51

Men du har helt rätt. Du kan inte förändra någon annan och det kan vara svårt att påverka var man befinner sig i livet.

Men du kan alltid förändra ditt förhållningssätt till det som händer, och inte händer. Acceptans är nummer ett.

Jag tror att meditation kan hjälpa dig att hitta ett sundare förhållningssätt, för din egen skull. Men det kräver mycket träning innan man märker skillnad.

Kram ?

Femina
mån, 2020-07-13 - 07:53

?
Jag älskar ju min man. Eller, rättare sagt, den mannen jag dejtade, gifte mig med, fick barnen med... Han var omtänksam, snäll och glad. En bra make och pappa.

Men honom har jag inte sett till mycket av senaste 13 åren, tyvärr. Jag saknar honom. Vart tog han vägen? ?

Jo, han insjuknade långsamt i alkoholism. Det pågår fortfarande. Ibland "hatar" jag honom för att han inte sökt hjälp, för att han inte bryr sig om livet, mig och barnen längre. För att han inte kan glädjas åt något eller uppskatta allt vackert i livet som fortfarande finns kvar. Men hans alkoholmarinerade hjärna säger naturligtvis tvärtom. Därav all min sorg och frustration.

Man kan naturligtvis inte ge åt andra vad man inte har själv. Han ser sjuk och sliten ut. Bara skinn och ben. Han har åldrats mycket och det finns ingen gnista i hans ögon längre. Han ser det nog inte själv eller så dricker han för att slippa se... Jag önskar jag kunde hjälpa honom men det går ju inte.

Igår, i kyrkan, överlämnade jag vårt äktenskap åt Gud. ?

Femina
mån, 2020-07-13 - 20:35

Avslutade dagen med ett möte. Kände att jag behövde det. ?

Femina
tis, 2020-07-14 - 16:29

Varit på andakt idag. ?
Bakat. ?
Hämtat böcker från biblioteket.?
Mediterat.?‍♀️
Och dagen är inte slut ännu! ?

Femina
ons, 2020-07-15 - 08:23

Känner mig som en vinnare idag!
Så tacksam! Firar 5 månaders nykterhet! Med Gud vid min sida. ?

Bestemor
ons, 2020-07-15 - 20:00

Du tänker helt rätt när du pratar om samtalsstöd. Man kan inte bära allt inom sej. Skönt att prata med nån utanför hela situationen.
Fint att du har en tröst i Gud. Det har jag med. Inte alls sådär självklart och enkelt, men jag vill tro att det finns en större kärlek än den vi människor förmår att förstå. I mitt inre vill jag luta mej emot en trygghet som j a g tänker är Gud. En som känner allt, förstår allt och orkar med mej i alla lägen.
Också en som kan läka mina sorger och sår som jag själv petar upp emellanåt. Lätt att tappa modet, hoppet, glädjen när man/jag hela tiden känner en känsla av att inte vara viktig, en känsla av att inte vara accepterad fullt ut.
Fint att du hittat en kyrka, dit du kan gå. Jag söker....men orten är liten och än har jag inte hittat...
Va rädd om dej själv ?

Bestemor
ons, 2020-07-15 - 20:11

" när jag drack skyllde jag mycket på honom.....nu gör jag likadant!"

Det blev ett uppvaknande för mej!!
Jag är oftast så ARG på honom, eller ledsen pga. Honom.

Hur gör man för att leva sitt eget liv UTAN att påverkas ? ?

Femina
ons, 2020-07-15 - 20:40

Tack för alla era gratulationer! ?

?
Ikväll var jag på möte, gjorde service och tog med mig skorporna jag bakade igår. Känns jättebra! ?

#Bestemor
Ja, hur gör man? ?
Jag har nog inte nåt svar, jag famlar mig fram och ber om Guds vägledning. Men, man jobbar med sig själv i 12-stegs programmet och litar på att man, steg för steg, kommer vidare. Först tänker jag fokusera på mig själv och sen kanske även jobba i stegen i Al-Anon. Det gäller att rannsaka sitt eget beteende. Jag är lika arg på mig själv (min egen feghet, mina val, min självömkan) som jag är på honom. Jag tror att ju mer jag jobbar i stegen, mediterar, håller mig nykter, lyssnar på andra osv så kommer den där ilskan, besvikelsen, frustrationen att avta och ersättas utav acceptans, förlåtelse och kärlek. ?

Femina
tors, 2020-07-16 - 20:27

?
Idag gick jag på lunchbön igen.

Skulle träffat sponsorn men det strulade till sig så vi skulle ta mötet per telefon istället. Det strulade också till sig så nu får hon väl föreslå nån ny tid. Jag blir lite otålig... Jag är redo för att ta andra och tredje steget! ?

Femina
fre, 2020-07-17 - 21:00

?

Jättebra bok. Inte utav en författare utan "alla" i Sverige som har varit nyckelpersoner inom rörelsen. Rekommenderas! ?

Ikväll har jag varit på möte igen. Som jag sagt förut: fredagsnöjet numera är möte med andra nyktra alkoholister! ?
Men jämfört med fredagskvällarna åren innan AA så är det en garanterad vinst, varje gång! ?

Femina
lör, 2020-07-18 - 20:48

Denna bok utav Bjarne Selin och Jan Henrik Swahn säljs på SCAAs webbshop men jag lånade den från biblioteket. Den handlar om Minnesotamodellen och är också läsvärd. ?

Idag började jag med möte i min väns grupp. Nu har vi återgått till, i princip, daglig kontakt via sms igen... Tredje gången gillt. ?

Känner mig ofta trött i huvudet. Jag har skjutit upp det här med en framtidsfullmakt alltför länge. Känner att det är dags att ta tag i det nu. Jag har frågat min syster om hon kan tänka sig ställa upp och bett henne överväga saken noggrant. Henne litar jag på. Ett tag funderade jag på min dotter, som är 20 år, men jag tror det blir för betungande för henne. Dessutom kan det skapa konfliktsituationer med hennes pappa, min man, ifall hon tvingas ta beslut för mitt bästa som han inte delar. Jag tror nog syrran säger "ja" för jag har verkligen ingen annan att fråga. ?

Femina
sön, 2020-07-19 - 17:03

Ingen bra dag idag. Stod i badrummet när det gungade till i huvudet. Gick genast och la mig i sängen och där har jag blivit kvar. Vågade inte åka iväg på friluftsgudstjänsten som jag sett fram mot. ?

Jag blir även trött i högerarmen. Ju mer trött i huvudet, ju mer trött i armen. Det följs åt. Sen blir jag nedstämd, orolig och ledsen. Orkar varken läsa eller se på TV. Men det brukar lätta efter ett tag. Det är ovanligt att det hållet i sig hela dagen och jag kände mig ok innan jag stod där i badrummet.

Nåväl, jag ska inte överdriva nåt men jag blir liksom påmind om att det finns en anledning. Att jag inte ska skjuta upp viktiga saker för länge.

Men, jag tror jag sagt det förut. Jag är inte rädd för döden, bara för att bli sjuk som min pappa. Tyna bort sakta på ett vårdhem i rullstol och blöjor, inte kunna förmedla sig. Det skrämmer mig oerhört. Därav satte drickandet fart och det där självmordsförsöket som jag avbröt i tid när jag ångrade mig.

Jag är stolt över att ha ändrat mitt liv senaste året. Skulle jag inte hinna bli klar med stegarbetet så har jag ändå redan gjort det i mitt hjärta. Och jag förlitar mig på Guds vilja nu. Det känns bra!

Förlåt mitt sorgliga inlägg. Så skönt att få skriva av sig och dela med er. Jag litar på att ni orkar läsa. ?

mulletant
sön, 2020-07-19 - 19:04

inte ska du be om ursäkt för att du delar vemod och oro. Du delar så mycket hopp och förtröstan också. Och med den sjukdom du har är det lätt att förstå att det du har mörka stunder.
Jag känner mig också vemodig idag och lite ’känslig’ och lätt irriterad. Allt på en gång. Det är bara att vara i det i tro på att det kommer ljusare dagar igen. Varm kram, hoppas du har en skapligt bra kväll?? / mt

Femina
mån, 2020-07-20 - 07:26

Tack, kära mulletant. ?

Jo, idag är det bättre. Har sovit mycket. Kram till dig! ?