Jag trodde att jag lärt mig allt om hur sjukdomen medberoende är. Nu börjar jag förstå. Jag är så kommunikativ och det är jätteskönt att ha kommunicerat det jag behöver till mitt ex. Jag insåg hur ledsen jag är för hans hälsa när jag pratade med en vän angående hennes medberoende. Jag berättade hur jag var rädd för att mitt ex ska dö. Jag sa till henne att nu bävar jag för att nästa samtal som jag tar kan handla om att han inte längre finns...
Men jag har redan försonats med tanken om att han kommer att dö pga sitt missbruk och jag kan inte göra något för honom längre. Jag kan välja att leva mitt liv och inte lyssna på hans ständiga kaos. Det är ett konstant kaos och det är som det är. Jag får jobba vidare med acceptansen.
Jag är så ledsen att jag inte visste om det här med att göra en orosanmälan om en vuxen människa som en lever tillsammans med. Hade jag vetat det när han bodde hos mig, ja då hade jag ringt för länge sedan. Jag ringde ju 112. Jag pratade med de vårdgivare jag hade förr. Kanske de inte visste. Tycker det är konstigt att inte fler uppmanar en att ringa soc och orosanmäla. En vän sa till mig för flera år sedan att det var bra att jag försörjde honom, då behövde han inte belasta samhället. Det är också ett sätt att se på det. Jag orkade inte söka upp forum som detta, då jag inte heller visste att det fanns. Jag ville bara få honom ut ur mitt bostad först och främst. Och nu kan jag se med en slags skräck hur svårt det är för många. Har förstått i efterhand att en sambo är försörjningsansvarig. Det visste jag inte då. Jag minns en natt som jag tänkte att nu hoppar jag ut genom fönstret, för jag orkar inte längre. Jag var inte suicidal. Jag var bara helt slut och ville inte leva mer, men jag andades djupt och fick ändrat tanken. Han gjorde mig aldrig fysiskt illa, men han slog sönder en dator och mobil vid ett utbrott. Efter den natten ringde jag hans far, som inte alls brydde sig om mig. Och nu bor han där. Pappan svarade aldrig på mitt mejl i februari. Nu vet jag mer och jag kan inte förstå att andra anhöriga som är medberoende inte vill prata med mig om situationen.

Vad kallas det?

I alla fall. Vi ska lära oss hela livet.

Azalea, jag ska leva mitt liv nu ❤

Jag hoppas att du ska leva ditt liv nu ❤

Liksom alla ni andra som har dansart djävulsdansen.

Dansa er dans nu. Lev era liv nu ❤

Varma kramar!

Igår bokade jag möte med advokaten och nu är det dags att ta tag i surdegen.
Just nu är jag arg och färdig. Han har fått chansen en gång till att visa på en förändring.
Efter 6 månader på LVM behandlingshem kom han hem och har nu druckit c:a 1 liter ren sprit per dag 13 dagar i följd.
Han har lyckats ta sig till bolaget för att handla men vi har aldrig stött på honom. Så hur kommer han dit?

Idag fick vi svar på det.

Mötte honom när vi var på väg ut för att se att han levde, man blir ju orolig över honom.
Han körde bil full.........och skulle handla?!

Vi stannade honom och hans syster pratade genom rutan och få dök jag in och tog bilnycklarna.
Han blev såklart jättearg men han fick inte dem tillbaka. Aldrig i livet han får köra full mer med risk att skada någon annan.

Så nu känns det så skönt att skicka in resten av pappren och träffa advokaten.

Mitt liv ska jag ta tillbaka för honom går det inte att hjälpa när han inte tar till sig utan lever i sån förnekelse.

Känns skönt att ha tagit ett nytt kliv framåt för mitt eget välmående.

Kram till er ? Azalea

Läser som hastigast det du skrivit Azalea. Du är en kämpe. Och du är stark. Nu är det din tur att bara tänka på dig. Ger dig en stor kram i nattens timma?

Usch, ja du gör helt rätt Azalea. Det har gått många mil för långt. Blir rätt förbannad när man hör hur vården funkar egentligen. Det måste ha kostat sjukt mycket pengar att ha honom där och så vill han inte och har heller inga krav på sig när det är klart. Varför inga krav på prover eller nåt? Finns många på beroendesidorna som inte får hjälp fast de vill.
Vila i att du gjort allt du kunnat och så jäkla bra att ta hans bilnycklar. Jag har sjukdomen... det betyder inte att man är maktlös. Han har kunnat välja väg tidigare. Hur det är nu vet jag inte, men jag vet att Ingen annan än han själv kan få honom frisk och han väljer en annan väg. Det är så tråkigt, men du Azalea har en annan framtid.
Så lev nu! Du har gjort för mycket redan. Kramar!

Det kändes helt rätt att ta hand nycklar, räddade antingen honom eller andras liv.
Problemet är att det är olagligt......Det är bara polisen dom får ta nycklarna under 1 dygn och att vi tog nycklarna det kan man anmäla som egenmäktigt förfarande ned annans egendom.
Visst är det helt galet och helt obegripligt. Det enda vi kunnat hävda är att vi gjorde det av nöd i just den situationen.

Jag har nu kört ut hans bilnycklar igen men lever nu med oron inför när han nästa gång ska handlas på Bolaget. Kommer han ta bil en igen? Jag har ingen aning men hans omdöme är väldigt suddigt och han har gått över den tröskeln nu att göra det. Suck!!!

Han blev så förbannad så dem kvällen drog han till en annan stad med tåget och checkade in på hotell och drack på barer och dagen efter shoppade han på Bolaget för en tusenlapp, drygt.
Så det är nog lugnt tills imorgon sen är det nog slut och nytt ska inhandlas.

Känns hopplöst just nu
Azalea ?

Bestemor

Oroa dej inte över det. Hände mej en gång, blev anmäld med utredningen lades ner. Det är ju så uppenbart att det handlade om omsorg.
Ja, resten som han hittar på....
Där har du 0 kontroll.
Orosanmälan kanske är det enda du kan göra. Allt omkring honom är utom din kontroll.
Landa i sitt eget liv nu, i bästa fall kommer du att kunna släppa honom allt eftersom tiden går.

Att bli anmäld det blir det nog i get med men nu håller grannarna lite koll ifall han kör iväg med bilen.
Isåfall ringer vi polisen så de får ta honom. Körkortet kommer att flyga sin kos men banne mej att han ska köra berusad.
Det är ju livsfarligt.

Han hittar dom du säger Bestemor, på en hel och det bryr jag mig inte så mycket om. Är mest förvånad att han lyckas med det....

Vi har orosanmält, jag och hans far, för 2 veckor sedan. De säger nu att vi ska hålla koll på honom och ringa ambulans om han blir för dålig.
Få se vad som händer i det.

Jag har haft en lite dålig dag idag, alldeles för mycket som snurrar runt i huvudet.
Har ordnat lite med papper nu och ska ta en lång promenad i kvällssolen och rensa skallen lite.
Känns bra att jag ska till psykologen imorgon så jag kan göra upp mig igen.
Det är bara att upp i sadeln igen ju. Bli lite förbannad, vilket funkar bäst på mig och sen vända och göra mina saker jag njuter av igen.

Tack för dina ord Bestemor?Azalea

Blade Runner

Jag har inte loggat in på ett par veckor men följer nu upp din tråd.
Jag tyckte det var exakt lika jobbigt som du att skicka in dessa papper men jag försökte bara se det som ett papper och valde att inte tänka på att det är det ”sista steget” som jag planerat för men knappt klarade av. Lägg det bara på brevlådan, helt mekaniskt, och sedan kan du känna. Jag fick lite panik när jag gjort det med det berodde nog på att jag var så ovan att faktiskt ta ett steg ut ur den onda spiralen . Jag var också väldigt stolt över mig själv även om ångesten tog överhand. Tänk att många personer lämnar in dessa handlingar varje dag och det ska inte kännas lätt, vi och jag är med dig. Du har ju faktiskt redan skickat in pappren en gång så då klarar du en gång till, annars måste du ju bara börja om och det är för slitigt för dig. Kram Blade Runner

Tack så mycket för att du följer min väg till ett riktigt liv. Det känns fint att ha någon jämte sig som vet känslan.
Pappret ligger nu på bänken i köket och imorgon är det jag som ska stoppa det i lådan.
Du har så rätt!! Resan är ju redan påbörjad och de största klivet har jag ju redan gjort. Det var att bestämma mig att satsa på mig själv ju.
Ikväll känns det bra och imorgon tar jag ett nytt kliv framåt.
Massa kramar och hoppas att du mår fint?Azalea

Blade Runner

Jag står här med flaggor och hejarop , du fixat det !!!
Du kan lyssna på Anna Bennichs sommarprat i P1 också ( TV psykologen) . Hon börjar pratet med att berätta om kvällen innan hon ansökte om skilsmässa och ångesten hon kände. Att lyssna på henne som inte har de problem vi har och har genomlidit ger lite perspektiv. Du är bra !
Blade Runner

Idag blev det lagt på postlådan, äntligen.
Tack Blade Runner för att du gav mig en pust. Det gjorde susen.
Sjukt att en sån liten sak kan vara så svår, det är ju inte så att postlådan sprängs eller himlen ramlar ner egentligen. Det var bara ett litet steg framåt och det kändes bra efteråt.

Podden ska jag lyssna på ikväll, tack för bra tips. Det är alltid bra att få lite input från andras situationer och lösningar även om det aldrig går att jämföra med sin egen helt så tror jag att det ger mid ich styrka.

Sov sött vänner?Azalea

Ikväll behövde jag nåt att skingra tankarna med efter dagen gärning.
Det ösregnar så skogen var utesluten och då rotade jag fram och dammade av ett gammalt 1000 bitars pyssel.
Attans vilket bra tidsfördriv och det skingrade tankarna samtidigt som det var mysigt och fick mig att minnas när jag var liten och puzzlade ned mina föräldrar.

Bara ett litet tips när man måste vara innekatt.

Kram ?Azalea

AmandaL

Bra tips azalea, man kanske borde åka och köpa sig ett pusselspel! Mysigt att göra nånting med hjärnan istället för att alltid sitta med telefonen ? bra tips! ???

Blade Runner

Du är så bra ! Jag visste att du kunde ! Jag skrattade när jag löste det du skrev om en brevlåda som skulle sprängas, rädslan man känner står inte i korrelation till utfallet :-). Visst var det inte så farligt när det väl var gjort ?
Klappa dig själv på axeln och ge dig själv något fint i belöning, det är du värd. Hade du varit här hade jag bjudit på middag och gett dig en stoooor kram
Kram Blade Runner

Jag hade gärna kommit och tack för allt. Jag har dig som ledstjärna och är så glad för din skull som fixat det.

Kände mig så nöjd att jag äntligen gjorde det och på torsdag ska jag träffa advokaten och har drivit en lång lista med frågor om allt möjligt. Han är lugn och jag känner honom lite så det känns tryggt.
Min bästa väninna ska följa med också ( han är hennes svåger ) så det blir fint med.
Jag är rädd att jag blir så stimmigt och inte fattar eller kommer ihåg vad han sagt och då blir det bra att hon är med o har lite koll.

Önskar verkligen att vi hade kunnat träffas i verkliga livet och prata på riktigt. Visst hade det varit bra❤❤
Bamsekram Azalea

Sen han kom hem har han varit stupfull och däckad.
Det är i 18 dagar i sträck......
Nu har han varit " sprifri " förutom några öl hit o dit och lite annat, men uppe på benen ivarjefall.
Idag handlade han 2 st 70 cl plus 2 askar med 12 snapsar i.

Men det är helt utsuddat i hjärnan vad han har sysslat med. Hur kan man så totalt förneka det som har hänt senaste veckorna?
Det är som om tiden efter första flaskan till tillnyktring bara försvunnit. Rättså otäckt när man tänker på det. Där står vi med alla minnesbilder på vad som försiggått men för dom är det bara som en natts sömn. Det har inte hänt i deras värld, inte i hans ivarjefall.

Dottern frågade idag hur det har gått med alkoholen sen han kom hem från LVM:er?
Han svarar: Det har gått fint och jag har mått bra sen dess.

VA??? Otäckt att hans verklighet är så skild från den riktiga verkligheten.

Behövde bara skriva öite och fundera på det lite. Det är ju svårt för alla när det finns en så stor förnekelse.

Godnatt?Azalea