Då var man här igen.
Hopplöst hur man misshandlar sin kropp.
Nu blir det ingen alkohol framöver, bara att inse att man inte kan hantera det just nu...

Hej,
Vad bra du hittade tillbaka hit, häng här och läs och skriv :-)

Jag har själv varit här ett par gånger tidigare och försökt sluta. Det hjälper ju att sitta och läsa om andras erfarenheter, så känns det mindre misslyckat och jobbigt. Det är ju väldigt olika hur mycket vi dricker, hur vi sitter fast i våra vanor, men det verkar finnas hopp för de flesta av oss här!

Hoppas du hittar din väg i detta, och får lite ordning på ditt liv.

?

Ja ibland ändras kroppen o livet, för mig innebär det att jag inte kan hantera alkohol.

Min första etapp blir att vara nykter fram till årsskiftet och sen ta nytt beslut.

Det här klarar jag nu när jag väl har bestämt mig. Det här kommer att bli bra!

En vecka har gått bra.
Har kånkat runt på min alkoholfria skumpa när man ska träffa folk som dricker.
Har gått över förväntan bra.
Inget sug, men stressen över att inte dricka som alla andra är värst...
Nu kör vi en vecka till...

Det är ju en himla tur att det faktiskt finns god alkoholfri skumpa nuförtiden! Finns det en möjlighet att undvika sammanhang där det dricks, åtminstone nu i början? Jag hade inte klarat det i början, men det är så klart olika för oss alla.

Kram!

Tyvärr är det en alkoholstark-släkt där jag hamnat så nu i sommartider när det ska träffas och grillas så är det som värst....

Jag har dock ändrat livet, kost, motion och aktiva positiva tankar... när frågan om alkohol kommer säger jag "nej tack", rakt av.. inget tvekande.
Har gärna ett glas alkoholfritt i handen. Har alltid med mig egen alkoholfri dricka.

Undviker att vara med när dom öppnar alkohol eller titta på när dom häller upp, för det vet jag kan trigga mig mycket! Smak, doft och bild.

Jag försöker att undvika att "det här klarar jag". Utan att inse att det är svåra situationer och jag måste tänka mig för och det kommer att krävas mycket av mig.

Är super tacksam för 12 dagars nykterhet! ?