av Emmy

Emmy
ons, 2020-07-29 - 11:32

Är ny här och har idag bara en kort fråga:
Att dricka en halvflaska rödvin + 1 helflaska champagne + 3 st 33cl starköl själv är väl ganska mycket?! Vi har även två barn (1,5 och 5 år). Jag tycker INTE att det är ok när barnen är hemma (visserligen sovande men ändå) Han dumförklarar mig och säger att det inte är speciellt mycket för ”det är inte så mycket alkohol i champagne”. Detta är bara ett litet utdrag ur livet med honom men orkar inte dra hela skiten nu.. Men är det inte ganska mycket eller är jag knäpp?

Självomhändertagande
ons, 2020-07-29 - 16:02

Hej Emmy,
Du har rätt. Det är för mycket. Oavsett barn eller inte. Däremot med barn i hemmet så kan du göra en orosanmälan till soc. Jag har själv inte barn och valde bort barn då jag levde med en man som drack för mycket. Läs i andra trådar här, det år många med barn som skriver. Du är inte alls knäpp. Ta en dag i taget. Ett steg i taget.
Ring till alkoholhjälpen här och fråga dem var du kan börja. Jag har inte pratat med dem, men läst andra som ringer och är nöjda. De har kurser och kan hänvisa dig till hur du ska agera.

Ta hand om dig! På alla sätt!

Emmy
ons, 2020-07-29 - 18:20

Självomhändertagande - tack för dina ord. Man vet tillslut inte vad som är rätt och fel när man inte har någon utomstående att prata med. Men jag ska nog ringa alkoholhjälpen och se hur jag kan börja ta tag i saker och ting..
Tack för ditt stöd!

Självomhändertagande
ons, 2020-07-29 - 19:56

Jag fick tips av en människa att jag kunde söka hjälp för mitt medberoende på vårdcentralen. Jag visste inte det då.

Tänkte på det länge, i flera år faktiskt. Sedan så sa en vän till mig att hon hade träffat en sådan bra AT-läkare och hon hade fått en remiss till en jättebra psykolog. Jag tänkte att jag prövar. Jag bokade en tid på en annan vårdcentral än den som jag tillhörde och jag tillhör inte den som normalt byter vårdcentral, men efter att den läkare jag gått till för olika saker tidigare svarade mig "jasså du är där du" när jag sa att jag önskade bli en mamma och min sambo dricker så kunde jag inte alls tänka mig att vårdcentralen kunde vara ett ställe där en kan vända sig.

Nu vänder jag mig till en vårdcentral om allt som har med hälsan att göra och det är inte alls ofta, men jag gör det. Som när jag behövde hjälp med ett trauma så ringde jag upp en vårdcentralen på en ort med en viss kategori människor "med höga krav" om en säger så, bor.

Jag ringde dit och sa att jag behöver hjälp med detta. En psykolog ringde upp och jag berättade vad jag behövde hjälp med. Han gav mig en tid. Och sedan fick jag fler tiden. Jag pendlade dit även fast det tog mycket tid. Det var det värt. Han löste upp mitt trauma och jag jobbade jättebra och intensivt själv. Arbetade inte denna period. Det hade aldrig funkat. Jag fick smärtsamma uppgifter att göra till varje gång. Det var det värsta jag varit med om, men jag blev fri.

Psykologer är det bästa jag vet och de kan verkligen hjälpa den som vill ha hjälp. Den som vill ha hjälp ger aldrig upp.

Även präster är bra att prata med och kanske det finns en jourhavande präst i stunder som känns svåra.

Bara sök all hjälp du orkar och önskar. Du kommer att få hjälp!

Ta hand om dig!