LitenBlå

Min partner är inne på 8e dagen utan alkohol. Under denna tid har han kallat mig mentalt sjuk, hotat ta ifrån mig min trygghet i form av mitt hem, skuldbelagt mig m.m.

Har gång på gång bett honom bromsa i sitt beteende då jag förstått man kan säga saker man egentligen inte menar.

Han säger själv det känns som han är två personer.

Dagen kan börja med skuldbeläggande kastat på mig. Mot kvällen ett Förlåt. Och så fortgår det... Dagarna i ända.

Igår var han upplyst. Förstod min situation. Förstod han betett sig dåligt.

Idag kontaktar han mina föräldrar och säger jag gått in i någon slags depression...

Detta då jag (när han hotade med bodelning) sökte lägenhet.. För att på så vis skydda mig om barnen, om hotet skulle gå i bruk.

Han tycker jag övergett honom. Att jag genom bostadssökande handlar irrationellt.
Han verkar inte förstå den skada han åsamkat under de åren vi varit i lag.

Han har varit otroligt kontrollerande innan han slutade med avgiftningen, min vänskapskrets är i det närmaste obefintlig nu...

Har inspelat en diskussion med honom där han förbjuder mig att ha kontakt med min enda vän jag har. Detta då han anser att hon är trasig... Och ger mig dumma idéer.

Han har krävt sex av mig. Trots att jag sagt nej.
Han har bestämt hur mycket jag ska använda mobilen. Och sagt åt mig när jag inte får använda den.
Han har frågat hur mycket skärmtid jag har på den.

Min fråga är..
Alltså är det normalt att de beter sig såhär under tiden de slutar dricka? Är det normalt hur han betett sig under tiden han varit alkoholist... Försöker förstå vad som är alkoholen och vad som är hans personlighet...

Det är en berg-och-dalbana.. Känns som mitt huvud ska sprängas. Jag är rädd.. Vill härifrån...
Känner inte igen personen jag lever med längre...

Kram.
Liten Blå

Vic81

Hej, jag har upplevt detta med och jag har fått höra att det är "suget" efter drogen som gör att de blir så elaka. Min partner eller X eller var vi nu står gör likadant precis innan han tar ett återfall. Han bygger upp till en konfliktsituation med mig och sedan exploderar det. Jag känner av hur han blir helt avstängd känslomässigt innan det sker. Det är djupt obehagligt och det är ännu svårare när man inte får en upprättelse efteråt. Ett uppriktigt förlåt eller etc.
Det blir ju som att leva med 2 personer eller rättare sagt en demon och en person.
Det är inte meningen att du ska känna dig rädd och jag tycker du gör rätt i att söka ett eget boende där du kan vara trygg. Det blir alltför jobbigt annars, du måste kunna få pauser ifrån det.
Kram

Bestemor

Jag läser här och upptäcker på det ni skrivit att det finns ett givet mönster innan alkoholen kommer fram igen.
Nu är min alkoholist så sällan nykter, men de senaste 3 veckorna har han varit nykter mån-tis. Jag märker förstås att han är väldigt låg i humöret samtidigt som han kan brusa upp. Igår mot en granne!!! Jag fick en chock av att lyssna.
Nyss blev han arg för att jag tog för mycket kaffe! Trots att det finns mycket kvar!
Så ologiskt, så oväntat!
Jag tänker också, vem är han egentligen?
Vet knappt vem jag lever tillsammans med?
Jag är dock inte rädd, bara olycklig.
Det du utsätts för tänker jag är långt över gränsen.
Men jag förstår att andra säger detsamma om min situation
Frågan är, var går just MIN gräns?
Den frågan får ingen av oss sluta ställa!
Va rädd om dej ❣

Vic81

Hej Bestemor!

Ja de kan verkligen vara otrevliga. Hör att det blev en otrevlig reaktion på att du tog för mkt kaffe. Det är alltid något när de är på det humöret. Kroppen har ju vant sig vid att få alkohol i sig och det blir jobbigt när alkoholen inte fylls på igen. Det är väl bättre med för mycket kaffe än för mycket alkohol ;)

Jag har märkt att det bryter ner en till slut. Det är alltid ett missnöje, otrevligheter och lynnighet. Jobbigt att leva med en person som svänger så mycket.

Jag har haft 0-kontakt i fyra dagar nu och inte träffats på en vecka, jag märker att jag börjar komma tillbaka till mig själv. Har du möjlighet att komma ifrån honom en period? Det är annars som om man glömmer vem man är och vad man själv vill.

Det är skönt att forumet finns, det är så mycket stöd att läsa andras kommentarer och skriva av sig ibland.

Kram <3

Lomalu

Jag känner igen mycket av det du skriver liten blå svängningarna är så svåra att hantera och jag antar att han även plötsligt blir väldigt arg också och det är ju en riktig varningsklocka. Om du blivit tvingad till sex är det ju riktigt illa.
Jag sökte nytt boende utan att tala om det och såg till att få hjälp att flytta när jag avslutade ett av mina destruktiva förhållanden d vs jag hade med mig en vän som hjälpte till.
Hoppas att du tar dej vidare
Lomalu

Det är säkert väldigt jobbigt när de inte dricker och hjärnan går nog på högvarv inför hur eller när de kan dricka igen.
Men att då vara elak, jobbig eller hotfull det känner jag också igen.
Det byggs upp nån sorts irritation och till slut exploderar det med diverse inte så snälla ord.
Men att även kontrollera dig och kräva dig är verkligen inte okej och du behöver vara rädd om dig.
Försök hitta en mysig lya som du kan må väl i och återta dig själv i.
Jag gjorde det och kände att jag kom tillbaka till mig själv igen och kunde tänka förnuftiga tankar igen när man inte bodde i den stress- Miljö som det är att leva med en beroende.

Kram och ta hand om dig?Azalea