av Kallekandricka

Oneday
ons, 2020-08-05 - 22:07

”Jag vet ju hur det var när man var ung. Även om jag hade ett fåtal fyllor i tidiga tonåren samt några rus med psykedelika var drickandet aldrig något som fastnade förrän jag blev omkring 23-25. Jag hade så mycket att se fram emot som yngre, intressen, aktiviteter, vänner, relationer. ”

Tänk ännu längre tillbaka i tiden. När du, vi, var 9-10 år. Världen kunde vara hemsk, fantastisk, konstig, urtrist.
Men vi behövde aldrig alkohol för att klara av den.

All styrka till dig!

Kallekandricka
fre, 2020-08-14 - 02:55

Hej alla och tack ni som skrivit.

Kör en uppdatering så ni inte tror jag gått förlorad samt att få ur mig lite tankar.

Har varit bortrest ett tag, men jag är fortfarande nykter!

Med tolvslaget är fredagen inledd. Håller jag mig nykter även detta dygn är det dygn nr 28. Hur ska man räkna egentligen? Jag räknar från och med första dagen jag blev nykter, men kalendermässigt är det först på lördag som det gått fyra veckor. Oavsett så är det helt otroligt, detta kunde jag inte tro för en månad sedan. En dröm var det då.

Även om de fysiska och psykiska förbättringarna känns jäkligt små ska jag inte sticka under stol med att det även finns en del positivt.

Jag gillar allra mest att inte bara ha alkoholen att se fram emot under dagen - positivt!
Jag gillar verkligen inte att vissa dagar ser jag inte fram emot någonting alls, vaknar och det finns ingen, absolut ingen tröst som väntar framåt kvällen - säger sig självt!

Jag är arg för jag fortfarande kan känna mig bakfull när jag vaknar.

Jag slipper känna mig törstig som en öken när jag går upp. Och den senaste veckan har jag inte vaknat vare sig mitt i sömnen eller på morgon av att jag måste springa och pissa.

Jag har heller inte slösat bort pengar på sprit och har hållit hårt i plånboken så inga onödiga köp, +1500kr!

Kanske känner mig piggare. Ibland... För jag känner mig något gruvligt trött också.

Satt och beundrade stjärnfallen i min ensamhet nu de två senaste nätterna i mörk, tyst lantlig miljö.
Tårarna kom lite smått andra kvällen efter alla idiotiska och naiva önskningar jag gjorde till vart enda stjärnfall jag såg, och de blev många kan jag säga. Önskningarna var få, mången upprepning om att få må bättre, att saker och ting ska lossna för mig, att någonting någon gång ska gå bra för en gångs skull, att få fortsätta vara nykter, få slippa ångest, att det kommande hälsobeskedet för min närstående ska vara bra. Kunde låta fantasin skena och tankarna for iväg om en saga om lille Kalle som bara har en önskan, och hur Douglas Adams måste tänkt när han fick idén till HHGTTG, han var visserligen plakat där han låg och kollade upp mot stjärnorna...

Hursom så kände jag mig lättad efteråt. De tvära känslomässiga kasten kommer kanske inte riktigt lika ofta längre? Och att tänka tillbaka på nätterna nu känns bra.

Jag fortsätter att äta så nyttigt som jag kan, förstår och orkar med. Gör det någon skillnad? Det får man hoppas, annars är det bortkastat. Fast då vore det bortkastat att vara nykter också. Och motsatsen sliter ju om något.

Ser fram emot middagen jag ska laga imorgon.

Detta har gått väldigt lätt och bra hittills, men också väldigt svårt!

En återkoppling till hur illa det varit för mig: "För män innebär en konsumtion över 14 standardglas per vecka en förhöjd risk. Intensivkonsumtion är mer än 4 standardglas per tillfälle."

Jag har druckit cirka 29 standardglas per vecka om jag räknar förlåtande. Jag vet att det egentligen är mer än så. Mer än nog oroväckande för att jag ska hålla mig motiverad.

Om ett par veckor ska jag be om att få göra en lite grundligare koll på blodvärden, vitaminer etc. Vågade inte be om det före jag blev nykter, rädd för sanningen, rädd för komplikationer för att vården inte klarar hantera vetskapen utan att kategorisera mig, rädd för att jag ska vara i ett tillstånd som är irreversibelt. Sistnämnda kan man ju vara fortfarande, men med sex veckor nykter i bagaget tänker jag det finns kapacitet att hantera det.

återigen tack för allt stöd.

Soffpotatis
fre, 2020-08-14 - 08:42

Grattis till dina fyra veckor! Det där med att räkna dagarna gör man på det sätt som känns bäst för sig själv. Jag räknar dygn utan alkohol.

För mig förbättrades sömnen på en gång, men jag har ju också dagar som är sega. Dels för att sömnen blivit försummad när jag drack och dels, tänker jag, för att livet ser ut så. Det vi alkisar generellt är dåliga på är ju att hantera det vardagliga grå livet, att ha tråkigt och diverse motgångar. Jag vet ju inte hur det är för dig, men sånt måste jag jobba med. Jag kommer inte alltid må toppen, hur hanterar man det? Förut har alkoholen fungerat som någon snabbfix, även om den gjorde allt på lång sikt mycket sämre.

Sköt om dig ?

Andrahalvlek
fre, 2020-08-14 - 10:09

I början räknade jag dagar, efter 1-2 månader räknade jag veckor, och därefter räknar jag hela månader. Men jag har en app som visar antal nyktra dagar (Nomo Sobriety chock). Idag visar den 187 dagar, tjoho!

Svinbra jobbat med nykterheten!

Kram ?

Ensam1984
ons, 2020-08-19 - 16:11

Först, tack för inlägget i min tråd. Du har så rätt vad gäller listor. :)

Det där med positiva och om något negativa effekter med att sluta med A håller jag helt med om.

Det enda positiva med att dricka är att man ibland inte har något att se fram emot, att man inte kan fira av dagen eller något sånt. Men det är ju i sig tragiskt tänker jag. Mina promenader har ju blivit lite av det jag unnar mig istället (tills nu då jag stukade foten). Sen är väl en annan positiv sak med att dricka för mig att jag kan slappna av lite, speciellt i sällskap där jag kan hålla mig någorlunda normalt full. Men fördelarna med att inte dricka är desto fler.

En dag i taget och var stolt över vad du har fixat. Även om vi skulle falla så vet vi nu att vi kan, att det går :)

Kallekandricka
fre, 2020-08-21 - 03:38

Kände att jag behövde unna mig något, fira lite eller vad man ska säga. Har varit ganska strikt med allt sen jag slutade dricka. Men inatt tog jag bilen till McDonalds och köpte lite god kvällsmat. Höll igen så det blev ett par cheese och en glass. Ångrar mig så här i efterhand, men något behövdes allt. Provade ändå att få mig till freds med en längre promenad tidigare, det räckte inte.

Sitter och tänker på hur jag inte behövde några droger i livet före jag kom i kontakt med dem. Hur skulle det varit för oss människor om vi inte hade några starkare berusningsmedel än socker och kaffe? Minns jag alltid sökte kickar förr, var mycket mer äventyrlig, hittade på saker och tog risker, sånt börjar komma tillbaka i sinnet nu en månad in i nykterhet. Kollar efter någon extremsport som kan passa mig, något nytt att lära sig/göra. All sådan lust, äkta sug har jag förmodligen väldigt effektivt dövat med alkohol i många år.

Kommit fram till att jag varken ska eller bör förnya mitt recept på insomningstabletter eftersom de är bedrägliga, och jo... de har tidigare slunkit ned trots berusning. Det känns som att det får vara färdigt med dem också för ett tag, trots att sömnen är trasig och behöver justeras emellanåt. Jag har inte tagit någon sen slutet av juni. De är högrisk för alla som har problem med A eftersom de också påverkar GABA-receptorer och när de går ur kroppen får man svårare att stå emot spriten. Jag finner det lite konstigt att det inte skrivs mer om det här inne då jag vet för egen del att både benzo och z-analoger påverkar min egen beslutsamhet och agerande på kort och lång sikt. Eller är det jag som är slö i tanken och det är underförstått hos alla andra?

Imorgon när jag vaknar denna fredag tar jag mig igenom dygn 35 i ordningen som nykter.

----------------------------

@Soffpotatis håller verkligen med om hur dålig man är på att hantera tristessen. Det måste hända något, ha en känsla av att vara på väg någonstans(även om man bara är på väg till nästa fylla), någon form av stimuli till hjärnan. Kommer på mig själv med tankar om att vilja snabbspola tiden fram till nästa vecka, nästa lön och sådant. Har gått in i denna nyktra period med mycket bättre erfarenheter än tidigare och en beslutsamhet som känns tillräcklig. Men sömnen är fortfarande hopplös för mig :)

@Andrahalvlek Appen var lite mycket för att bara hålla koll på tideräkningen :) Väldigt mycket att ställa in, för mycket. Men jag är kanske snart inne i en fas att kunna räkna veckor istället, blir lättare att hålla koll så. Kanske inte så noga med några dagar hit eller dit när jag på lördag passerar fem veckor? Men vad häftigt att du varit nykter så länge som du har. Jag höll på att skriva "jag hoppas jag också klarar så länge", men varenda cell i min kropp vill mer än så.

@Ensam1984 Jag tänker mig att i framtiden kommer det komma en dag när man verkligen känner att man är färdig med spriten och inte längre känner något sug, ingen lust att dricka, ingen saknad av känslan och kanske inte längre minns eller bara rycker på axlarna åt hur det brukade vara. Jag är nästan där med nikotin. Ibland kan jag få ett infall och romantisera en kort stund, men tankarna är så flyktiga och de försvinner av sig själv. Det som innan infann sig i tankarna varje minut i början kan nu gå veckor emellan. Jag kommer aldrig mer snusa, det känns så naturligt för mig numera. En dag kommer det att bli så med A också. Just nu är det en uppförsbacke, men jag är så trygg i mitt beslut att jag kan skriva jag kommer inte dricka imorgon heller.

Men det tar jag tag i imorgon :)

Andrahalvlek
fre, 2020-08-21 - 09:11

Lite junkfood mitt i natten är helt okej då och då tycker jag. Kan själv göra liknande ryck med choklad, men lite mer planerat. Just idag planerar jag att köpa just choklad.

Jag ställde bara in startdatum, och sen visar nomo-appen antal dagar under My clocks. Just idag visar den 194 dagar, tjoho!

Veckor är bara ett mellanläge. Efter 1,5-2 mån övergick jag till att räkna månader. Jag minns ju alltid att min första nyktra dag var den 9/2 ? Som en andra födelsedag nästan.

Extremsport? Som i klättring och fallskärmshoppning? Själv skulle jag vilja lära mig paddla kajak. Förena mitt naturintresse med lite överkroppsträning ? Cykla gör jag gärna också. Är för tung för att springa tyvärr.

Kram ?

Kallekandricka
lör, 2020-08-22 - 02:20

Hela fredagen gick åt till nästan ingenting. Har känt mig arg idag, riktigt mörk i sinnet, vet inte grundorsak. Kände det direkt när jag vaknade. Jag är förbannad! Det känns också som att allting går fel, motgångar hela tiden. Är less på värmen, stör mig på ljud. Vill ta ut ilskan på någon eller något.

Såg två filmer under kvällen, de var bra, drogs med i handling, men så fort de stängdes av pang tillbaka i en dålig ilsken sinnesstämning igen. Värdelöst. Vill bara skrika! Var och handlade saker som behövdes och slängde ned lite godis i korgen för jag kände mig sur, men det hjälpte inte till det bättre att äta skräpet. Fan också!

Alkohol hade kanske fått mig ur sinnesstämningen, brutit tankarna eller bara fått mig att kapitulerat inför sinnestillståndet. Men det gav jag fan i att testa.

Hoppas jag får en bättre dag imorgon.

@Andrahalvlek: Ja, något åt fallskärmshoppning hade varit häftigt. Just idag med mitt humör vet jag dock inte om jag hade vecklat ut skärmen när jag rusat mot marken så bitter jag känner mig, så jag är väl ingen bra kandidat för solohopp :) Kajak är också något jag tittat på. Det kan man göra precis så extremt och äventyrligt man själv vill utifrån väder och vind. Tänk att paddla runt Gotland med tält, eller längs kusten, norra Norge med mera. Men man vill väl lära sig att rolla, vända runt, komma i och ur ute på vatten under kontrollerade former.

Se klart
lör, 2020-08-22 - 09:44

Åh, vad jag känner igen dessa riktiga skitdagar, förbannad och ilsk. Tror att många kan intyga att efter dessa kommer ofta minst en riktigt bra dag.
Jag har druckit på mycket ilska genom åren.
Trodde den hade lagrats och komma ut som ett vulkanutbrott men har bara pyst lite de där arg-dagarna. En annan sak som visade sig vara enklare att hantera än befarat. Idag blir en bättre dag!

Andrahalvlek
lör, 2020-08-22 - 12:14

Jag blev helt paff i början över hur jävla arg jag kunde bli. Fick ett ilsket utbrott mot min chef som renderade i ett orossamtal ?

Så arg som jag var vissa dagar i början av nykterheten har jag aldrig tidigare varit. Mycket ovant.

Alkoholen la sig som en våt filt över alla känslor, positiva som negativa. Nu måste vi lära oss hantera dem på annat sätt. (Skälla ut sin chef var ingen bra lösning, även om hon förtjänade det.)

Även glädjen blir starkare och mer genuin. Liksom tacksamhet och harmoni. Efter grisdagar kommer gulddagar!

Kram ?

Kallekandricka
tors, 2020-08-27 - 02:06

Dag 40 avklarad.

Skriver från mobil så blir "kort", men har egentligen jättemycket som jag behöver ventilera, vi får se :)

Idag var första gången på lång tid som jag sprang en längre runda och inte drack öl efteråt för att fira hur duktig jag varit. Har alltså inte tagit en löptur sen jag blev nykter. Slogs av vilken kondition jag hade! Orkade löpa hela rundan på bra tid. Känner mig sorgsen över hur varje positiv situation förut skulle toppas med alkohol, och känner mig smått förtvivlad över alla gånger jag drack ändå...

Men ikväll känns det bra efter löpturen! Och jag kommer få bra återhämtning i sömnen eftersom jag inte druckit. Imorgon kommer jag att vakna med träningsvärk utan bakfylla!

Varför var varje positiv hälsomässig aspekt tvungen att kontras med drickande? Eller har jag hållit på med en massa hälsotrams för att kompensera för drickandet? Men alla gånger som jag drack utan att göra något nyttigt då? Jag vet inte vad jag ska tänka om detta.

Hur ska man någonsin kunna förlåta sig själv? Det är en tanke jag trots allt vågar tänka idag istället för att som tidigare skjuta undan allt upptagen med bakfylleångest, allmän ångest som kom av att inte dricka och annat krångel över drickandet som skedde varje dag. Har inga svar idag, men jag vågar åtminstone tänka det. Och i framtiden kanske jag kan förlåta mig själv. Så här långt gläds jag åt att jag ändå brutit och förändrat min tillvaro.

Ett förlåt kan vänta.

Ett annat bekymmer är att det ibland poppar upp tankar om hur jag får för mig att börja vilja kompromissa med dryck till mat vid vissa tillfällen t ex glögg vid advent, annat vid jul, nyår, dryck som varit väldigt traditionsbunden, men i år bryts det.

Läser i många trådar om hur folk väljer akkoholfria alternativ. Det funkar inte för mig, väljer bort det helt, vill på ett vis inte veta av öl längre, eller vin. Usch den sura stanken av vin! Och alkoholfri snaps, vilket påfund. När jag nu är så glad över att äntligen ha kommit loss, varför skulle jag då vilja dricka något som påminner så starkt om det som inneburit så mycket lidande?

Ändå kan jag på något vis sakna att inte ha det i framtiden. Antar det är för att ens person är så sammanvuxen med spriten att det är separationsångest jag känner?

Därför tror jag att allt man utförde eller var med om som onykter måste göras om som nykter för att fullt ut reparera och programmera om hjärnan. Helt nya upplevelser tror jag också är bra. Situationer utan trygghet där man får förlita sig på sig själv och inte A. Det tror jag stärker långsiktigt och hjälper en att överkomma sådant som varit starkt präglat av A.

Kanske är det bara så att jag tänker på de stora kommande tillfällena för att de blir lite extra svåra? Just nu går det bra, och förhållandevis lätt. Det är kul att vara nykter, och jag mår bra av det! Men nästa stora hinder jag ser är advent, sen jul och nyår. Klarar man det får man ledigt fram till påska!

Som jag skrev, man behöver nog göra om det som nykter för att helt programmera om hjärnan. Eftersom glögg för mig är så förknippat med alkohol kommer jag skippa även alkoholfria glögg.

Jag har haft både bra och dåliga dagar de senaste, men har fått tillbaka lite kreativitet, lite bättre energi att göra saker, framförallt att slutföra saker har känts riktigt bra, det brukar annars ta emot.

Några punkter som faktiskt blivit bättre:
- Känner mig lite piggare
- bättre kondition
- bättre blodtryck och vilopuls
- viktnedgång
- ekonomiska framsteg
- positiva tankar t ex det är roligt att ta hand om sig själv igen, jag kan planera bättre och har börjat återfå hopp, framtidstro.

Önskar någon kunde sagt till mig på skarpen att sluta dricka för länge sedan men vet att det inte fungerar så.

Men jag gläds åt att det inte hann gå längre än vad det gjorde. Och även om jag fortfarande bär på en stor oro att mitt drickande gett livslånga konsekvenser för hälsan som jag inte fullt ut märkt av ännu vågar jag försiktigt blicka framåt.

Kram på er alla, och kämpa vidare.

Andrahalvlek
tors, 2020-08-27 - 08:41

Du jobbar verkligen på jättebra med nykterheten!

Förstår att du har svårt att förlåta dig själv, men du har tagit ansvar här och nu och det är allra viktigast.

Gjort går inte att göra ogjort, och ogjort går inte att göra gjort. Här och nu kan vi göra rätt, och det är allra viktigast. Det andra bleknar så småningom, tror jag.

Av samma anledning finns det ingen anledning att tänka på eventuell glögg till julen. När du kommit till jul tänker du helt annorlunda än idag, låt tiden jobba för dig.

När jag precis hade slutat hade jag en enorm sorg över att inte kunna dricka i vissa sammanhang, tex glögg vid jul.

Redan efter 3-4 mån tänkte jag helt annorlunda. Förstod inte alls problemet. Precis som om det vore en mänsklig rättighet att dricka alkohol? Hallå! Många lever med MYCKET värre begränsningar i sina liv.

Nu efter snart sju månader är det inte ett bekymmer alls. Lägger istället min energi på att hitta andra alkoholfria alternativ än vatten och alkoholfri öl. Röd grapefrukt-drink är min senaste favorit ?

Så ta en dag i taget, tänk inte för långt framåt, och låt tiden göra halva jobbet.

Kram ?

Kallekandricka
mån, 2020-08-31 - 00:00

Riktigt motigt denna kväll. Skarp ångest. Sex veckor nykter. Så här länge har jag bara varit nykter två gånger(med denna period inräknad) sen jag fyllde 18. Hur jobbigt det än känns ikväll tänker jag ändå att detta på sikt ska bli den längsta period jag varit nykter sen jag fyllde 18. Därför är målsättningen också backad till att bara vara nykter längre än tre månader. För att just ikväll känns 'för resten av mitt liv' en aning övermäktigt och oöverskådligt.

Går inte förneka att alkoholen går att använda som en ventil att släppa ut övertryck och spänningar med även om det är en riktigt dålig metod som snabbt biter en i röven. Men jag tänker att om tre månader behöver jag kanske inte längre ha den här ventilen tillgänglig, men att just nu tänka 'aldrig' är för stort och jag orkar inte vara så resolut ikväll. Och det tror jag inte heller att jag behöver vara.

För det är inga problem att vara nykter resten av denna dag.

Och imorgon tar jag nya tag.

För att vara nykter för alltid.

Jag vill nämligen inte dricka längre.

Andrahalvlek
mån, 2020-08-31 - 07:16

Jag skrev så här hos Fialotta88 igår:

Det är inte nödvändigt att lova någonting. Två saker brukar ”di gamle” råda om vad det gäller tidsperioden och nyktra beslut:

1) Ta en dag i taget: ”Idag är jag nykter.” Det är bra för ditt här-och-nu-tänk. Inte älta saker som hänt bakåt, och inte planera för långt framåt (glögg eller inte till jul tex).

2) Bestäm inte ”aldrig mer” eller ett visst datum då du ”får” börja dricka igen, utan tänk hellre ”inom överskådlig tid”. Ungefär en månad i taget. Då kommer du helt naturligt att ”välja om beslutet” med viss regelbundenhet, ungefär som man kan välja om sin partner. ”Ja, jag älskar dig fortfarande och vill fortsätta leva med dig.” Då tar man inte beslutet för givet utan ”underhåller sin relation” även till nykterheten.

Kram ?

Kallekandricka
lör, 2020-09-05 - 03:04

Fantastiskt det här. Kort update. Sju veckor. Det känns bra. Sparar pengar som bara den, mycket lättare att vara konsekvent inom det mesta, disciplinerad på ett helt annat sätt än vad jag skulle orkat vara om jag bara gick runt och längtade/väntade på att få bli berusad. Känns som jag tar mig an saker och är mer kreativ. Så här vill jag fortsätta. Mycket rullar på, jobbet fungerar ok, vardagen mer trivsam, det känns som det lossnar ganska bra. Det dåliga hälsobesked jag inväntat verkar blivit så bra som det under omständigheterna kunde bli, vilket är väldigt positivt!

Det är roligt att vara nykter och jag vill vara nykter även imorgon. Framför allt ser jag fram emot att inte gå runt och vänta på när jag får dricka eller att inte drömma om nästa tillfälle jag ska vara berusad.

Jag är så glad att vara fri från den vidriga känslan! För jag vill verkligen inte dricka längre, och det är verkligen inget jag drömmer om :D

@andrahalvlek tack så hemskt mycket för sina inlägg och jag slås av hur klok och insatt du är. Läser i andra trådar också och ser ditt ständiga peppande med riktigt viktiga texter som ger ordentligt genomslag och det är så glädjande att du även pushar mig och får mig att tänka i andra banor för ökad förståelse inför det jag tagit mig an. Återigen tack :)

Se klart
lör, 2020-09-05 - 09:00

Det är verkligen en glädje att läsa ditt inlägg! Så härligt och starkt, önskar dig en fin lördag nykter, och håll i- det blir märkligt nog bara bättre med tiden att vara nykter.
Heja dig! ?

Kallekandricka
sön, 2020-09-20 - 23:05

Tror jag räknade rätt.

Det är alltså 65 dagar nykter idag.

Det är verkligen inte lätt, men det känns som att det blir lättare med tiden.

Återkommer med längre update framöver.

Andrahalvlek
sön, 2020-09-20 - 23:15

Riktigt bra jobbat med nykterheten! Appen ”Nomo Sobriety” kan hjälpa dig hålla räkningen. För mig visar den 224 dagar idag ?

Kram ?