av Ostrukturerad

Peka1234
tis, 2020-08-11 - 10:39

Hej. Jag anser inte heller att jagpassar in i "mallen"(vem gör det(, vill du berätta mer ?

snusen
tis, 2020-08-18 - 09:02

Och vad säger denna mall? Så jag vet om jag tillhör mallen el inte :) Tror inte jag tillhör mallen för känner mig alltid som ett ufo i samband med missbruk och när andra missbrukare snackar. Kanske därför inte AA funkar de känns som ufo och de ser mig som ufo :)

Ostrukturerad
lör, 2020-08-22 - 23:10

Så känner jag med!

Till att börja med verkar jag mest få skit av omgivningen, allt ifrån s.k. vänner till totala främlingar, istället för omtanke och stöd som andra verkar få när de öppnar upp och lättar sitt hjärta om missbruk. Till en början kanske de lyssnar och förstår, men sen vill de styra & ställa i mitt liv, och gör jag inte som de vill, t ex bryter kontakten rakt av med alla som DE anser inte är bra för mig, går på 511 aa-möten per vecka (aa passar inte mig, och tro mig jag har varit på många möten!), klarar av att aldrig mer dricka ens en lättöl...
Ja då vänder de och kallar mig en massa saker och tar upp ALLT jag "gjort fel" under tiden de känt mig! Jag är tydligen en utnyttjare, en energitjuv, otacksam, oansvarig, jag är en riktig jävel, patetisk, skit, hora, lögnare, och jag är en sån som ständigt tycker synd om mig själv istället för att göra nåt åt saker...
Jaha, så det tycker du? Men jag är bäst så länge jag lever upp till dina ideal? Så länge jag alltid säger ja till allt du vill, så länge jag har precis den personligheten du vill, så länge jag gör ALLT du kräver av mig?! Utnyttja är det inte tal om, jag har bara tackat ja till saker de erbjudit t ex komma på middag hos dem och allt vad det nu är de syftar på. Varför vill de ens ha mig i sitt liv från början? Varför är jag så bra så länge jag lever upp till andras krav, men klarar jag inte det är jag inte vatten värd.. Är man en dum, elak och utnyttjande människa bara för att man har fel & brister som alla andra och inte klarar av allting?!

Ostrukturerad
lör, 2020-08-22 - 23:16

För det andra så känner jag inte igen mig i det att man förväntas dricka för att vara normal.. Alla andra pratar om hur jobbigt det är att tvingas tacka nej till fester och att det är jobbigt att folk frågar varför man inte dricker.
Jag har inte varit på fest, bröllop, dop, släktmiddag etc etc på flera år för jag har knappt nån släkt kvar i livet, har inga människor i mitt liv som anordnar fester och sånt... Ändå har jag en hel del vänner & bekanta fortfarande! Jag skulle ha LÄTTARE att låta bli att dricka om jag nångång blev medbjuden på fester, tjejkvällar, middagar mm! Det är ju pga att jag saknar sånt som jag blir deprimerad och dricker!

snusen
sön, 2020-08-23 - 01:34

När jag gick på AA skulle även jag bryta med alla även de som inte hade missbruksproblem och knappt drack över huvudtaget, gå på möten typ jämt och bara umgås AA folk. Och jobba i stegen kan säga de gick åt helvete redan vid steg ett erkänna mig maktlös. I min värld så var man gett upp om man ställer sig maktlös inför ett problem då har man ju gett upp. Aldrig druckit så mycket som när jag gick i behandling minnesotamodellen och tvingades gå på AA möte 2 ggr i veckan. Aldrig känns mig så ensam, utstött som då. Plus detta ord gud gav mig kalla kårar och alla men se decsom en högre makt, högre makt för mig är typ gud el vad man nu tror på. Så slutade där. Sen köper inte jag att de är en sjukdom och tar man bort alkoholen så löser sig alla problemen, utan man dricker för döva något el för bli lugn från stress alltså är alkoholen inte problemet utan en lösning på de problem man har och de är de man måste jobba med. För mig är AA en sekt i alla fall i den här stans innersta AA krets

Ostrukturerad
sön, 2020-08-23 - 10:43

Ja, AA är ingen skillnad från alla andra sekter där man blir tillsagd hur man ska vara, känna, tycka och tänka! Man får inte ens tycka att AA inte passar en själv, då får man en predikan om att man förnekar sina problem, inte vill sluta dricka, inte vill ta ansvar osv. Att jag blivit nekad behandling och avgiftning gång per gång tar de lätt på, det känns som att vissa tror jag ljuger om det, är JAG ansvarslös för att SAMHÄLLET gång på gång nekat mig hjälp?!?
Jag bär på mycket ilska pga sånt som andra sagt då det gäller missbruk, skulle kunna skriva en bok om det, och ilska pga sånt som folk som jobbar inom missbruksvården gjort - som är anledningen till att jag inte vågar söka hjälp och inte vill berätta för någon eftersom ingen går att lita på!
En person sa en gång till mig: "När det gäller droger kan man inte lita på NÅGON, så ta det inte personligt att jag är osäker på att du verkligen är ren som du säger!"
Nej, det tog jag inte personligt, personen ifråga sade det på ett väldigt respektfullt sätt och är nog en av de få som INTE ljugit, svikit eller gjort saker bakom min rygg då det gäller att stötta. Men jag slås av det ironiska i det han sade..: Jag vill vända på det; som missbrukare kan man inte lita på NÅGON som inte själv är i samma sits! Det är min bittra erfarenhet! Det är ALDRIG okej att bryta ett tystnadslöfte, gå bakom folks rygg, vara jävlig etc etc, oavsett om det gäller missbruk eller något annat! Det skulle kännas bättre för mig om folk åtminstone talat om för mig att de tänkte bryta tystnadslöftet, sekretessen, eller vad det nu var, INNAN de gjorde det! Så jag sluppit bli uppringd av en helt annan person som berättade vad de gjort!

Tröttiz
sön, 2020-08-23 - 15:08

Jag kanske är "fel" person som skriver, men kände att jag ville skriva några rader ... Hoppas du inte tar illa upp.

Min anhörige har berättat att han vill arbeta för att ta en nykter period från och med den 1. September. Det kommer från honom själv, och nu till min fundering och oro. Hur stöttar man som anhörig på bästa sätt? Jag är livrädd för att vara för "på". Men! Jag är även orolig för att så att säga eventuellt bry mig för lite då han vill ta ett sådant här beslut. Jag vill inte hamna i en "oförstående - och pushig anhörig" - fack ... Känns som att det inte finns en universallösning som passar alla.

Angående mallen .. Så här spontant tänker jag att vi alla är människor med olika behov. Det gäller ju inom alla möjliga områden. Även alkohol och missbruk kan jag tänka ... Och det som funkar för en inte funkar för en annan. En tanke bara.

Allt gott till dig. ?

snusen
sön, 2020-08-23 - 18:32

Jo då är de man får hitta de som passar en bäst. För visa funkar AA och då är de bra för dem. Mig passar de inte.

Säg till honom att jag finns här som stöd/hjälp om du behöver och vill det. Och fråga, hur kan jag hjälpa dig bäst?
Och våga ställa krav. Dalta inte. Har en vän och han har 2 ggr markerat rejällt skärper du inte dig nu så vill jag inte fortsätta se på när du går ner dig. Och just där och då har jag väl viljat be han dra till något varmare ställe men de 2 ggr hjälpte för att förlora den vänskapen nä de vill jag inte den är värd så mycket.

Ostrukturerad
mån, 2020-09-21 - 11:48

Hej på dig, ursäkta att jag tagit så lång tid på mig att svara!
Nej varför skulle jag ta illa upp? :) Jag tar illa upp när någon kränker, sätter sig över mig, ljuger, behandlar mig illa, ja rent ut sagt när folk beter sig taskigt och behandlar mig som skit. Och du gör ju inget av det i ditt inlägg! :)

Om jag vore din anhörig så skulle jag vilja att du frågade mig hur jag vill ha det. Vissa vill bara att man finns där bredvid och vet om hur det är.. Medan andra vill att man bryr sig och frågar hur det är ganska ofta. Det bästa vore att fråga honom rakt ut hur pass mycket han vill att du ska "lägga dig i". Han anser kanske att det är självklart vad han vill då jag antar att du känner din anhörig mycket väl och står honom nära.. Men ingen är ju tankeläsare, och det är inte fel att fråga! Bättre fråga än att det blir helt "fel"! :)

Ostrukturerad
mån, 2020-09-21 - 12:10

Med "mallen" menar jag inte bara vilka behov man har. Jag känner mig t ex ledsen när jag läser om alla som dolt sitt missbruk för omvärlden, och när de väl berättat så har de fått en massa stöd och kärlek & förståelse. Jag har varit väldigt öppen förut med missbruket, eftersom jag tillhörde ett "tufft" gäng som hängde på stan och levde rövare.. Jag har tyckt att det var skitcoolt att äntligen få vara någon, även om jag inte var någon som gjorde bra saker.. Men detta var längesen, många av de i gänget har dött i överdoser, och det var fan inte trevligt att bli "attackerad" av främlingar t ex inne på Ica, som körde upp sina åsikter i nyllet på mig..eller kärringarna från kyrkan som sprang och jagade mig och höll koll på vad jag gjorde och vilka jag pratade med långt efter att jag slutat hänga på torget! Kan tala om att jag är troende, har alltid varit det och därför varit en flitig kyrkobesökare. (Och jag är sjukt trött på att lyssna på folk som börjar delningen med "Asså jag har ju svårt för det där med Gud.." på AA-mötena!)
Iallafall, jag tycker mest jag fått ta en massa skit och inte mycket förståelse eller värme! När jag gjort försök att sluta och fallit dit igen har jag fått höra såna sårande saker, och blivit offer för en (före detta) väns vansinnesutbrott! Denna vän hade aldrig ens höjt rösten åt mig under alla år jag känt henne!
Sen detta med att "alla" skriver om sociala tillställningar där de undrar hur de ska kunna förklara varför de inte dricker längre... gör mig ledsen! Jag har inte något sånt socialt liv alls längre! De enda tillställningar jag varit på under de 5 senaste åren är några begravningar.. Skitkul! :( Det känns sååå ensamt och isolerat och tråkigt att aldrig bli bjuden till något så jag får trösta mig med A i brist på det sociala liv jag saknar! Jag är beredd att vara spiknykter på vilken jäkla fest som helst - bara jag får gå på fest nånsin igen i mitt liv!!

Dessa saker + några till är det jag syftar på med "mallen".

Blenda
fre, 2020-10-09 - 11:41

Hej! Du skrev ett inlägg i min tråd, jag vet inte om det var menat till mig men vill ändå svara dig.
Jag fattar att du har det skit. Npf är riktigt tufft att leva med.
Kan du försöka att hänga så mycket som möjligt med dina vänner som förstår dig och lyfter dig?
Drick dina öl när du måste, känn ingen skuld för det. Skuld och skam är skit.
Men livet med din ex-kille känns sådär. Du skriver "ska jag behöva knarka bara för att jag inte pallar med att han vaknar varje dag och vill bli underhållen och saknar självständighet!?"
Jag behövde själv dricka för att orka leva med min ex-man, och det drog ner mig i eget missbruk och gjorde livet helt meningslöst.
Finns det inte något sätt för dig att försöka rädda dig själv, istället för att tillåta dig att gå under tillsammans med honom? Du har ju dessutom din hund som behöver dig.

Ostrukturerad
fre, 2021-07-02 - 21:46

Hej Blenda, jättesent svar på din kommentar, men jag såg den först nu eftersom jag inte varit inloggad på forumet på jättelänge.
Tack för dina ord❣️ Ja, skuld och skam är verkligen skit! Försöker så gott jag kan att inte ha det.. men eftersom jag får värk efter bara 2-3 öl så känner jag mig "dålig" som gör mig själv illa på det sättet..

Gällande mitt ex så ledsnade jag på vårt liv såpass att jag sade upp lägenheten i Stockholm och flyttade till Härjedalen. Utan bil och körkort och utan att känna någon här! Har alltid älskat Härjedalen och länge drömt om att bo i Norrland. Detta gjorde att jag automatiskt kom bort från drogerna och har nu inte tagit droger på 7 månader 😁😆👍👍
Däremot har det många gånger här varit ensamt och tufft på olika sätt, och jag har tyvärr börjat dricka mer än jag gjort förut. Nog för att jag inte kan begripa hur endast några folkisar kan få mig att nästan känna mig fysiskt sjuk, men..🙄🤔 Annars skulle jag inte ha så dåligt samvete! Jag är i bra form, smal och relativt vältränad, är ute och går jämt med hunden och tar även en joggingtur ibland.