mario1994

Har under ett år haft ångest och känt mig deprimerad. Grejen är att jag vet inte om jag dricker för att dämpa ångesten eller om jag har ångest och känner mig deppig för att jag dricker mycket. Jag dricker bara på helgerna och aldrig mitt i veckan. På helgerna kan det bli en box vin totalt.

Träffade läkaren igår och fick antidepressiva (Mirtazapin) utskrivet och kom överens om att jag ska försöka dra ner mitt drickande till åtminstone hälften.

Efter första tabletten Mirtazapin så mår jag fruktansvärt dåligt och känner att jag vill inte vara en person som knaprar antidepressiva varje dag. Vill försöka dra ner på mitt drickande på egen hand.

Nånstans vet jag att min ångest beror på mitt drickande även om jag inte vill erkänna det. Men det är som att jag har en djävul på andra axeln som vill ha en quickfix (i form av antideppresiva) för att jag ska må bra som jag gjorde förr, och därmed också kunna fortsätta dricka som jag gjorde förr.

Jag har bestämt att jag nog vill vänta med att fortsätta ta tabletterna och göra ett sista försök att kunna kontrollera mitt drickande på egen hand, men vill gärna bolla med någon och därför skriver jag detta inlägg.

Har själv upplevt att jag blivit mycket gladare och lugnare och jag drack också främst på helgen. Googla på alkohol+hjärnan och läs Annie Grace bok Tänka klart så kommer du få bekräftelse på det du misstänker, det finns en klar koppling mellan alkohol och depression. Testa tre nyktra månader, på den tiden hinner hjärnan återhämta sig från alkoholen. Du bli säkert ännu deppigare först, innan helgberoendet försvinner, men sen tror jag du kommer må mycket bättre. Och om du inte gör det efter tre månader kan du ju fundera på om du behöver någon annan hjälp mot depressionen.