Changes

Hej.

Jag ska in på avgiftning för tredje gången i morgon bitti. Senaste gången var 2009.
Jag var idag på Nordhem i Göteborg och de ville lägga in mig direkt, de såg hur dåligt jag mådde. 0,68 promille fast jag trodde att det var 0.

Men dessvärre var min tankar på att dricka en sista gång starkare, och valde att komma i morgon.
Självklart köpte jag 8 burkar starköl 7,5 för att trösta mig med.
Dumt jag vet, men jag är så rädd. Hoppas det går bra i morgon och att jag inte säckar ihop.

(Jag är en gubbe på 57 år som bor tillsammans med min underbara sambo som inte alls dricker alkohol.)

Det kommer gå bra. Vi finns här om du vill skriva av dig. Lycka till imorgon!

Changes

Då är jag idag hemkommen efter en veckas avgiftning.
Trots alla Stesolid jag fick fyra gånger per dygn tyckte jag inte att det hjälpte särskilt mycket, men hade säkerligen varit värre utan dem.
De två första dagarna var värst, men lyckades sova bort en stor del av dem. Åt endast en skorpa per dag i början, men på tredje dagen började jag äta ordentligt. Märkte att det gjorde gott.

Sedan när de efter tre dagar sänkte dosen från 10 mg till bara 5, fick jag lite panik. Men jag överlevde.

Det är en oerhörd tristess på en avgiftningsklinik, ett 10-tal mer eller mindre ångestfyllda främlingar träffas på en liten yta. Vissa får man bra kontakt med, andra håller sig helt för sig själva. Men personalen var fantastiska och förståeende.

På hemvägen stod jag emot att gå in på bolaget på hemvägen, fast det lockade.
Jag har oturen att bo hundra meter från det närmaste.
Jag unnade mig en extra stor glass istället, tre kulor och mjukglass i ett rån.

Jag gick till ICA och handlade mat för 400 kronor och tänkte oj så dyrt. Sen kom en annan tanke att den summan har jag ju lagt ut på starköl på två dagar innan, utan att blinka.
Jag har räknat ut att på dessa åtta dagar har jag sparat 1526 kronor enbart genom att inte köpa mina dagliga tolv burkar stark starköl.

Jag är glad att klockan har passerat 20 så att jag inte kan gå till bolaget, en liten slags frid infinner sig då, likaså kl 15.01 på lördagar.

Konditionen rasar snabbt när man super eller ligger på avgiftning.
Jag testade att ta upp min hobby cykling idag, men jisses vilken dålig ork jag hade. Kom inte så värst långt, men kämpar på lite mer i morgon, och dagarna därefter.

På måndag kl 9 ska jag börja i terapi, förstår inte riktigt hur den ska gå till. Det sker genom gruppvideosamtal, men jag ger det en chans.

Hur som helst är jag glad och stolt att ha varit nykter i snart 8 dygn, eller 179 timmar.
(Det är sju år sedan jag hade en helnykter dag.)

Sök på Craig Beck på yotube så håller du dig sysselsatt hela helgen tills du ska till terapeuten på måndag. Och du lär dig massor!

Ju snabbare du kommer från ”jag får inte dricka” till ”jag vill inte dricka”, desto bättre. Då blir det inte lika svårt. Ditt sätt att tänka är viktigt!

Kram ? (fyra nyktra månader på tisdag)

Changes

Idag är det två veckor sedan jag drack mina sista öl.
Jag känner fortfarande suget ganska ofta men står emot. Käkar Campral också, vet inte om de hjälper.

Jag blev glad förut när min sambo sa att jag ser mycket fräschare ut nu, mot hur plufsig och rödmosig jag varit innan.

Och i morgon är det dags för tredje samtalet med min terapeut.
Det verkar gå sakta framåt ändå.

Två alkoholbefriade veckor efter att inte ha varit helnykter på sju år - det är en sjuhelsikes bedrift!
Din sambo är nog vansinnigt glad och stolt över dig.
Hoppas nu att allt går spikrakt uppåt för dig! Lycka till!

Det är bra jobbat efter att ha druckit under så lång tid.
Fortsätt läsa och skriva här.
Och ta en dag i taget.
Och - du har tur som har en nykter sambo

Hur var Der på Nordhem? Bara varit på stigberget inan. Men deckare semesterstänga nästa vecka. Vilka regler hade dom?
Fick man ha sina egna kläder?
Får man behålla sin telefon?
Får man ha iPad med sig?
Delar man rum?
Får man gå ut efter 3 dar för tex handla snus/godis?

Starkt att stå emot suget och vara nykter efter så lång tid.
Klokt att ta stöd i Campral och terapeut för att behålla nykterheten.
Håll i både nykterhet och sambo så blir det bra, sakta men säkert.

Onkel F

Changes

Jag har inte skrivit på ett tag, men nu har jag fått ro att göra det. Ursäkta att jag inte svarat på några inlägg tidigare

Nu har jag varit nykter i drygt fyra månader, det är mer än 30 år sedan jag varit helnykter så länge.
Det känns stort för mig.

Det som hjälper mig mest är att gå på AA-möten, jag går två gånger i veckan. Efter mötena känner jag en sorts oförklarlig sinnesro i kroppen.
Och det är många härliga människor, som alla är alkisar som jag, jag lärt känna där som jag kan prata med om allt.

Nykterheten har gjort att jag mår bättre. Mina förut skyhöga levervärden är plötsligt helt normala.
Ångesten som jag bedövade med A är inte längre närvarande. Jag tänker klarare och minns mer.
Campral har slutat med sedan länge, tyckte de gjorde varken till eller från.

Men jag är otroligt trött. Vill gärna sova länge på morgnarna och somnar sent på natten. Det beror säkert på att jag har misshandlat min kropp och hjärna dagligen så länge under många år.

Självklart är livet inte alltid bra och enkelt, men jag kan hantera vardagens problem nykter. Behöver inte vakna med den där minnesluckan jag ofta hade när jag söp.

En för mig positiv bieffekt med att sluta är alla sparade pengar.
Jag köpte nyss en ny elcykel för 20.000 kontant, ingen avbetalning. Det är samma summa jag skulle ha lagt på alkohol på tre månader, om inte mer.

Suget efter alkohol kommer alltmer sällan. De första två månaderna hade jag inget sug alls, men efter tre månader började det komma ibland. Tänkte att jag har ju lyckats att inte dricka på så länge och att jag är värd en öl. Eller sju. Men tack o lov har jag lyckats avhålla mig. Nu kommer suget inte alls ofta, kanske två gånger i veckan.
Men jag drömmer ibland att jag dricker mig full, vaknar då av att jag är arg på mig själv.

I 142 dagar har jag varit nykter, vill inte börja om från noll igen genom att ta den första ölen. Min käresta säger att jag ser bättre ut och är gladare och mer närvarande. Och jag har gått ner 8 kilo.

Det var nog det bästa som hänt mig de där dagarna i maj, när arbetsgivaren skickade mig på läkarkontroll och det uppdagades hur mycket jag drack. Och att jag kom in på avgiftning, den behövde jag för jag hade inte klarat det på egen hand. A var mycket starkare än mig.
Gud så dåligt jag mådde då innan jag kom till avgiftningen. Kroppsligt, psykiskt och själsligt. Kaos. Skämdes något otroligt.

Nu ska jag fortsätta att vårda min nykterhet, och hoppas att den blir livslång.

Jag önskar alla som läser här, lyckas bryta sitt destruktiva drickande och får ett gott liv i nykterhet.

Changes

@Snusen, Ursäkta ett mycket sent svar. Jag låg inne på Stadsmissionen på Stigberget.
Man får ha med sig sin mobil som tur är. Plattor är säkert också tillåtna.
Egna kläder får man ha, det hade jag.
Det finns både delade och enkla rum. Men nu med coronan var det bara en per rum. Tack o lov.
De vill inte att man går ut för att handla, men personalen ställde upp och gick och handlade i kiosken.

Jag gissar att det att det tar ett tag att se att det normala livet och friska livet inte innefattar A. Och för vi som har skapat ett beroende så har vår hjärna blivit omprogrammerad under många år av A. Vi har blivit invanda att det är A som får oss att känna oss normala, men det är en lögn som sakta har smugit sig in i oss. Sakta men säkert så kan vi kasta ut denna lögn ur vårt sinne och hitta tillbaka till de vägar som gör oss minst lika glada utan A. Jag är som du oerhört trött vilket är det som jag behöver jobba med nu. Tror att det kan ha med den långvariga stressen som vi har utsatt oss för. Den går att bota med träning, återhämtning och tid är min gissning. Jag har hopp om att bli pigg igen.

Jag blir helt tårögd av glädje när jag läser ditt inlägg. (Nykterheten har gjort mig väldigt känslosam.) Vilken gåva du har gett dig själv och din käresta - ett nyktert liv ? Som du dessutom trivs så bra med.

Varj gång du tänker att det skulle vara gott med en öl, eller sju, så är det inte du som tänker så. Det är alkoholdjävulen som försöker göra sin stämma hörd. Och ger du hen ingen näring i form av alkohol så kommer hen bli tystare och tystare och tyna bort nästan helt så småningom.

Det finns bara en enkel levnadsregel för oss före detta alkisar: Aldrig ta första glaset.

Kram ?