av Inombords

Inombords
mån, 2020-10-19 - 14:28

Hej alla kära som tillhör detta underbara forum. Jag har funnits i bakgrunden och läst och följt många av era resor och idag känner jag att jag vågar ta steget.

Jag är i 30-års åldern och har nyligen börjat inse att alkoholen inte gör något gott i mitt liv. Jag drack mitt första glas vodka med vänner när jag var 15 och det var magiskt. Sen vaknade jag i spyor och tänkte med spänning på nästa fest. Redan då kanske jag borde förstått av det var fel inställning men det gjorde jag inte. Som 18-åring drack jag väl ”normalt” men blev ofta fullast och gick all in. När jag började plugga i en studenstad drack jag hejdlöst och ofta men det var ju det man gjorde och reflekterade aldrig över det då. När det inte var fest var jag såklart nykter och pluggade hårt (all in där med) och konceptet ett vin till maten eller dricka med sambo framför tv:n hade inte utvecklats hos mig än. Dricka A gjorde man på fest, ett eller två glas på en middag med familjen var ju så lite att det inte var värt det. Tyckte jag. Jag fick pojkvän och då började det drickas i soffan också på helgerna ( öl och vin). När förhållandet tog slut drack jag väldigt sällan, gick in i en depression (var nog därför det tog slut, jag förändrades och han fattade ingenting, blev sur för att jag inte ville ha sex typ) och åt mediciner i ett par år. När jag var 25 hamnade jag i en riktig svacka. Träffade en ny kille spm hade en traumatiserade familj. Pappan hade supit ihjäl sig när han var 5 och mamman blev enligt honom avståndstagande och försökte nog sitt bästa med honom och hans syster som var sjuk i en psykisk sjukdom, men det verkade inte ha räckt, han mådde i alla fall inte bra. Jag blev nog medberoende på ett sätt, försökte anpassa mig och ”fixa” honom. Samtidigt hade jag ångestattacker och vi festade mycket på helgerna i ett kompisgäng och drack dessutom vin i soffan på torsdagar. Vintorsdag hette det. Jag drack alltid för mycket och fick grov ångest, sprang och gömde mig för gästerna på toaletten på fester för att kunna andas. Ville springa ut i snön och frysa ihjäl (ville inte dö direkt men ångesten var så stark och jag kunde inte stanna där jag var på nåt sätt, var tvungen att fly, göra något drastiskt). Min kille tröttnade på mitt beteende och jag gjorde slut så småningom. Slutade dricka så destruktivt efter det, men blev fullast på studentfester och utekvällar i några år. Började dricka lite närsom, kunde åka till systemet efter jobbet och sätta mig i soffan med en flaska vin en tisdag helt själv). Tyckte in det var konstigt, hade ju ett stressigt jobb. Bodde själv i en liten studentlägenhet.
Träffade min sambo som jag lever med i dag (han dricker normalt) och allt blev stabilt. Dock dricker vi rätt mycket (riskbruk) under maj-juli de senaste åren men det var ju sommar och lite vin här och där var ju inte så ovanligt tyckte jag. Företagshälsovården som var inkopplad pga mitt utmattningssyndrom tyckte att min alkoholmarkör var förhöjd och jag var nykter i 3 mån. Jag var otroligt kränkt över det och att dom tyckte jag var ”nån slags alkoholist” när jag i själva verket drack precis lika ofta som mina kollegor och blodprovet dom tig var ju efter sista april (stor stor fest i min stad). Var helt nykter för att visa att de hade fel och dagen efter sista superfina provet firade jag med vin (!) Noll insikt.

Sen har det gått ett år eller två, har druckit på fester och vin varje helg, ofta med målet att bli riktigt berusad (två flaskor vin att dela på plus några starka öl och folköl i fall det andra tagit slut). Har druckit ett sexpack folköl efter jobbet ibland. Drack två flaskor vin hemma en eftermiddag efter jobbet och ringde min syster för att fyllesvamla. Hon ringde min mamma som ringde min sambo som fick åka från jobbet för att sköta om mig. Jag hade dessutom ramlat och slagit mig(minns inte det) men dagen efter gick jag till akuten och fick reda på att jag hade två brutna revben). Har nog aldrig skämts så mycket inför min sambo och familj. Var det botten? Nej vi gick på semester i år och vi drack två-tre glas vin varje kväll i flera veckor. Efter denna årets semester började jag få dåligt samvete över hur min kropp mår och gjorde en lista av vad alkoholen ger mig och vad den tagit och oj vad jag blev förvånad av hur lång listan med obehagliga saker blev. Jag bestämde mig för att testa att vara nykter framöver och har inte druckit sedan 10 augusti. Vet inte vad jag vill ned detta inlägg, kanske bara skriva av mig och försöka se på det utifrån. Jag har insett att jag är en problemdrickare. Resan börjar nu.

Kaye
mån, 2020-10-19 - 19:35

Min sista dag med A var också 10:e Augusti.
Söndagen den 9:e bestämde jag mig att nu gick det vara nog. Ingen A.
Måndagen den 10:e drack jag vin.
Tisdagen den 11:e hällde jag ut skiten.
Vad bra att du tar tag i detta, och du gör det 20 år innan mig.
Bra jobbat?.
Vad har du upplevt för fördelar hitintills?
Kram⚘

Kennie
mån, 2020-10-19 - 19:58

Vilken styrka och insikt du visar! Starkt jobbat! Du känner det kanske redan, hur skönt det är att inte dricka? Och det blir bara bättre tycker jag som är inne på månad sju nykter. Har som du insett att minuslistan var så mycket längre än pluslistan. För mig börjar alkohol kännas som Kejsarens nya kläder... Att man gick på bluffen så länge känns irriterande. Men framtiden känns så mycket hoppfullare!

Andrahalvlek
mån, 2020-10-19 - 20:21

Att ta sig an den nyktra resan med nyfikenhet och öppet sinne är väldigt viktigt. Samla på sig nyktra erfarenheter, som man samlar smultron på ett grässtrå. Sakta, sakta ett i taget med andakt och förnöjdhet. Vi ska inte sluta leva, vi ska uppleva livet som nykter.

Kram ?

Inombords
mån, 2020-10-19 - 21:12

Men vad härligt med svar! Kaye vad kul att vi slutade på samma dag! Låt oss göra detta tillsammans! Jag kan gräma mig lite att inte poletten trillade ner tidigare men jag tror att det aldrig är försent att skaffa sig ett liv som stämmer bättre överens med vad man vill. Vi får vara tacksamma över att vi har insikt även om det för mig tog rätt många år innan den kom.

Fördelar, jo ganska många faktiskt. Jag känner mig lugnare och stabilare inombords. Har länge känt att jag tagit ett glas vin eller två för att varva ner men att ångest-bag-in-boxen i huvudet börjar läcka då och att oro och ängslan kryper över mig. Den känslan kommer mer sällan nu.

Slipper fylleångest-låsa in mig på toaletten i sociala sammanhang lika ofta (händer fortfarande ibland).

Slipper bakfylla (blir lätt illamående och får ökad astma) och ångest. Och behöver inte fråga hur jag kom hem, för jag har haft full kontroll.

Jag har fått bättre självförtroende. Och känner en fin samhörighet med forumet. Som att jag har en liten hemlig guldklimp i fickan som jag kan ta fram och titta på närhelst jag vill. Här får man vara sig själv med alla sina brister och kärleken och ömheten är enorm.

Bättre sårläkning, BMI, hy och klarare ögon.

Bättre koncentrationsförmåga.

Gladare och tryggare.

Säkert fler saker men dessa var de jag kom på nu.

Kennie, starkt jobbat med sju månader!! Ja det var deppigt att inse hur mycket tokigt och illa man gjort för den där känslan av rus och tappad kontroll. Kan knappt tro det ibland.

Kejsarens nya kläder! Precis så. Hur kunde jag bara låta det fortgå? Och min rädsla för om jag skulle börja dricka igen (och glida längre ner på kurvan) hur mycket skada skulle jag inte hinna göra på mig och andra på tex 20 år.... fy!
Tack för att ni skrivit till mig det betyder mycket! Stor kram och kämpa på!?

Inombords
mån, 2020-10-19 - 21:19

Andrahalvlek! Jag har läst din tråd! Så stark du är. Och så stabil! Det var en fin liknelse, jag ska ta till mig det du skriver och varsamt sätta bär till bär. Jag längtar. Jag har samlat några redan men ser fram emot ett stort fint jul-bär och ett Nyårs-bär som kommer mogna snart. Tack för pepp och stöd! Kram!?

Andrahalvlek
mån, 2020-10-19 - 22:03

Att bli nykter handlar jättemycket om att skapa nya nyktra vanor! En dag i taget med sikte på ”överskådlig framtid” har funkat bra för mig, och jag har kommit dithän att jag inte saknar alkoholen, jag slipper den.

Kram ?

Inombords
mån, 2020-10-19 - 23:20

Att slippa. Och känna att känslan är äkta och djup förankrad. Den här dagen har jag ägnat åt att samla mod till att starta min tråd, att vara naken och ärlig och att dra fram några av mina skamfyllda minnen i ljuset. Imorgon ska jag fundera på vad som kan utgöra mina triggers och göra upp en handlingsplan för dem. Jag tänker mig lite som Gandalf på bron... sätta ett tydligt stopp. Nu blir det skönhetssömn! Natti!

Inombords
tis, 2020-10-20 - 18:17

Har kommit på att jag mer eller mindre medvetet längtar efter att dricka till jul. Nåt glas vin, lite glögg. Brukar inte ha blöta jular men tankarna dyker ändå upp. Kanske för att det kommer ha gått 3 månader då och att det borde vara mer ok då än att dricka nu. Vill inte känna såhär, har ju precis passerat 70 dagar och det har gått bra, har blivit sugen ibland såklart men valt alkoholfritt. Inser att julen och myset kanske är en trigger för mig. Har ingen bra plan än förutom att jag inte ska dricka alkohol på jul-tänket. Några tips? Blir första helt nyktra julen på många år...
Kram till alla fina härinne! ?

Kaye
tis, 2020-10-20 - 18:57

Jag brukar säga till mig själv "Det tar vi den dagen, inget att fundera på nu"
Det gäller framtida kundträffar, julbord med jobbet mm.
Hoppas att jag den dagen skall vara tryggare i mitt beslut att inte dricka.
Tror också att vägen till återfall är ett undermedvetet planerande.
Om man tillåter sig tänka på ett tillfälle då man ska dricka, så dricker man den gången.
Jag känner fortfarande sug när jag kommer hem från jobbet.
Min vanliga wine a clock.
Inget svårt att putta bort, och blir svagare och kortare.
Men så länge det finns där så är det inte möjligt att tro att jag skulle kunna dricka måttligt tänker jag
Kram⚘

Jakten
tis, 2020-10-20 - 19:02

Tänker också som dig vad gäller julen, ser det som en extrem riskhelg. Det är nog bara en invand tankevurpa att man ”tror” att man ska kunna slappna av vid Jul och att det ska ”belönas” med alkohol. Julen brukar för de allra flesta jag känner och för mig vara förknippad med stress och förväntningar och det i sin tur kan ge triggers åt båda håll: ”slappna av och fira att det är så lugnt” eller den destruktiva varianten: ”det blev inte som jag tänkte men nu blir det iallafall vin”.

Det är nog bra att förbereda sig mentalt innan på alla scenarion och triggers som kan uppstå för just dig.

Du har ju gjort det grymt bra som klarat dina första 70 dagar!

Bullret
tis, 2020-10-20 - 20:39

Förra gången jag var nykter en längre period förra hösten så var det jag såg fram emot mest att ta en snaps med farsan till sillen. Aldrig druckit mig full med min far, men ändå så var det på något sätt heligt. Det gjorde att jag tillät mig dricka precis innan jul också, sen var bollen i rullning igen...

Tror man bara får inse att man har det bättre utan skiten, varför försöka så hårt att dricka måttligt när man bara kan skippa det helt?

Bullret

Se klart
tis, 2020-10-20 - 22:16

Vilken fin tråd du har skapat, och grattis till alla dina nyktra dagar, det är en stor fördel att inse att det här att bli nykter kräver en del jobb, främst i hjärnan. Men för många av oss- för mig- är alternativet långt mycket jobbigare. Och utan några fördelar, inser man så småningom.
Jag har just flyttat till Det vidare livet, efter snart 10 månader i förändringsprocess (som pågår?)

Jag beslöt mig för 3 månader till att börja med, skulle avsluta vid påsk. Det är inte riktigt lika hög mysfaktor men i min familj firas den med mkt middagar, umgänge- och alkohol. (Rimliga mängder för de flesta)

När påsken väl närmade sig hade jag bestämt mig för att fortsätta till 6 månader. Men fortfarande med EN dag i taget. Det var jobbigt vissa stunder men långt ifrån så jobbigt som mina dystopier.
Det här blir min första jul nykter på många år. Det händer att jag funderar över det. Så kommer nog livet som nykter vara under en tid.
Men jag är också helt klar över att jag inte kommer att dricka. Och att julen kommer att bli jättefin. Mitt fokus har flyttats väldigt mycket och alkohol ingår inte längre i mina vanliga fantasier (haha så knäppt) om en mysig jul.

When in doubt- 24 timmar.
Det kommer att gå bra! Och visst är forumets som Den Vita Stenen, om det är en bok som läses av din generation. Fint här! ?

Kaye
mån, 2020-11-02 - 18:41

Hur är läget hos dig ?
Dag 84 för oss idag.
Själv har jag haft en period av trötthet och lite deppighet.
Skyller på mörkret och klimakteriet ?
Kram⚘

Inombords
tors, 2020-11-05 - 00:27

Hej! Tack för att du frågar! Jo dagarna rullar på och det går bra. Blev frestad av att vi plötsligt fick ta över två biljetter till en övernattning på herrgård av min syster som blivit sjuk. Vi (jag och min sambo) och kom överens om i bilen att det kanske var ett tillfälle där jag kanske skulle unna mig ett glas vin till maten, eftersom sådana saker händer så sällan och jag hade ju nästan klarat 90 dagar... sambon sa att det går väl bra om jag vill det. När vi kommit i rummet och håller på att packa upp väskorna så ser jag en flaska rött på skrivbordet med två glas dom hörde till utbudet i minibaren. Jag frågar direkt om vi ska dela den och sen börjar jag plocka fram öl ur minibaren. Så någonstans på vägen hade mitt enda glas till maten förhandlats om till att nu är det ”fridag” och jag kan dricka vad och hur mycket jag vill... när hände det? Min sambo säger nej, att han inte vill ha, och påminner lugnt att jag ville väl egentligen inte förstöra mitt 90 dagars mål. Misslyckad och besviken på mig själv ställer jag tillbaka alkoholen och dricker en cola istället. Beställde alkoholfritt till maten. Två lärdomar rikare. Hotellnätter är en stark trigger för mig och att trots alla nyktra dagar så är min undermedvetna inställning till alkohol fortfarande fel. Ett glas vin är inte samma som att tömma en minibar. Och jag ska inte ha ens ett glad vin. Punkt.
En kram till er alla därute! Tillsammans är vi starka!

Inombords
tors, 2020-11-05 - 00:31

Tack alla fina som kommenterat på min oro om julen! Jag tänker köra på alkoholfri glögg och julmust! Jag älskar julmust, brukar försöka köpa hem så det täcker hela året. Kanske också ett beroende, men bättre än a i alla fall!

Andrahalvlek
tors, 2020-11-05 - 08:47

Starkt att du kunde backa i ditt beslut, påhejad av sambon. Alkoholdjävulen ligger där och bidar sin tid och hugger som en kobra. Det är därför ett fast mål som 90 dagar kan vara utmanande.

Jag hörde om en kille som var nykter ett helt år. Lagom tills han skulle fira sin födelsedag med stor fest ”fick” han dricka igen. Det gick åt helvete. Han försökte nästan dricka ikapp hela det nyktra året.

Och ett sådant beteende är väldigt osunt, och då behöver man nog fundera över om man ska dricka alls någonsin.

Kram ?