Ja det är nog väldigt sant, jag tvingade mig nog in i musselskalet lite... menade på att, vi måste verkligen samtala mer om de här sakerna, du (den andre) kan inte bara säga X och springa din väg, utan vi behöver älta och diskutera detta. Det var småtungt men jag kände jag inte skulle ge mig på två punkter; 1/ att ändra ett beslut min underordnade tagit, och 2/ ändå lyssna och vägra låta han tjura ihop och säga "jamen då skiter jag i det här"...

tror det var mer tungt för honom än mig :-) Men det blir bättre av det tror jag. Och sen lär jag mig nog också på det.

Pust... skönt det är gjort iaf.

skulle vara skönt med en ... nu ... nä... skönt att man kan slappna av utan det och bara lyssna på lite musik och känna att livet är ganska bra.

Idag på morgonen är det frysboxtemperatur ute, typ -18... jag ska hoppa i rena kläder och dra på mig extra tjocka täckbyxorna och ge mig iväg på en kortare morgonpromenad innan det blir bil till jobbet ?

Igår kväll hade jag en bror o ett syskonbarn här, som byggde koja i min soffa och skickade handskrivna brev till mig. Alltså syskonbarnet. Min bror o jag satt mest och pratade. Båda sakerna var trevliga.

Somnade sen ganska nöjd över tillvaron, men vaknade mitt i natten och låg sömnlös i ganska många timmar. Inte så mycket göra något åt. Jag hann med att tänka och fundera en hel del. Faktiskt känner jag mig rejält stärkt över det jag lyckades-vågades-tog mig mod till att prestera igår när jag gav mig in i en konfliktzon utan att låta bli för att jag var feg eller skraj o hade ågren över konsekvenserna.

Det är en sak jag är jätteextremt bra på annars - att ha ågren och undvika saker, och då blir ju till slut saker som berg. Men efteråt, i natt kände jag att wow... jag ska nog öppna munnen oftare och peka med en snäll hel hand oftare. Inte i syfte att slå ner eller få rätt, men att sätta gränser samt säga som jag vill ha det. Inte köpa andras värderingar alltid. osv osv.

Just i den situationen förstår jag såklart allt inte är klart, men det är påbörjat. Och det var en del i en nödvändig upp-väx-process för mig som jag måste fortsätta lära mig av.

Ha en bra dag! Oavsett hur långt från flaskan ni håller er.

Appropå flaska. jag trillade ju dit bokstavligen på dagen efter exakt 7 månader, men det fanns tillräckligt mycket erfarenhet och vana av ett friskt liv så jag kunde hitta en väg att inte fortsätta vägen tillbaka, utan nyktra till. Hjulspåren har slirat in på en väg som jag nästan glömt, så det gäller vara vaksam ett bra tag. Men det är inte hopplöst.

bra att ventilera ut gränsättningen som jag var tvungen göra på jobbet häromdagen. Och idag var jag noga att faktiskt ta kontakt med arbetskollegan och prata - neutralt - utan mer fokus på att han var tvungen fatta och acceptera och göra som jag sa. idag var det bara ett lugnt konstaterande från min sida ?Min egen checkpoint var att vi pratade om ganska mycket annat - som vi brukar, och resonerade, löste problem. För mig är sådant viktigt en sådan här gång - den andre ÄR INTE BARA det vi tjaffsat om, utan vi har mer att prata om också.

Lite svårt sammanfatta, men - det går också skriva ; undvik inte i onödan att ta fram och prata om saker, utan använd alla tillfällen du kan att vara rak, ärlig, snabb på att plocka upp knytnäven ur fickan, och lägga den platt på bordet och fundera... Världen går ju sällan under om du säger vad du känner, eller vad som ska göras - även om du i många år dragit på det för du är så ruggigt orolig vad den andre ska känna... eller så. typ.

Mår mkt bättre av det som jag gjorde, och ska ta med mig det in i framtiden i andra situationer som både är snarlika och olika. En del i uppväxandet.

Och förhoppningsvis så en bestående lärdom av att jag inte längre håller på pysslar med A o sånt, nu måste jag ju... för jag kan inte smita undan i dimma längre.

Skönt? Nja inte direkt så värst alltid.

Levande? Definitivt

Värt det? Verkligen!

--

Ett par veckor - oklart hur många kvar på champmix-kuren, jag har dryga 3 veckors tabletter kvar, så teoretiskt skulle de om jag kör halv dos räcka 6 veckor. Jag har ibland kört en hel tablett istället för en halv, för jag dummade mig med ölen förra veckan och vill inte ha mer instabilitet in i mitt liv nu. (plus trasslet på jobbet som fick mitt humör åka berg o dalbana så hemskt).... Jag tror det kommer gå bra klippa av på några veckor när det är dags.

Ikväll - först ska jag gå över till en granne och prata och fixa lite med nätverksstrul.. sen en promenad.

Båda sakerna nyktra.

Bra att du skrev ner det, för dels resonerade du dig fram till merparten själv och dels fick du lite synpunkter, och nu kan du gå tillbaka och läsa om hur skönt det kändes, när du hamnar i en liknande situation.

På mitt jobb är man så oerhört konflikträdd, inte minsta kritik ska komma fram till den det berör typ. Jag blir så trött på det. Folk kommer till mig och säger saker, för att de vet att jag driver frågor om jag anser dem viktiga. Jag brukar fråga varför de kommer till mig - snacka med den som berörs istället. Man kan framföra kritik på en massa olika sätt, men i grunden är det ju verksamheten vi värnar allihop.

Under några år tog jag emot praoelever som går i nian. När jag kritiserade dem, eller coachade dem som jag hellre säger, började de skylla ifrån sig och stamma och humma. Skämmas nästan. Jag svarade lugnt att jag gör det här för att du ska lära dig och utvecklas. Efter två veckors praoande var de mycket mer positiva när jag coachade dem. ”Hur tänker du då? Aha! Självklart, jag ändrar direkt”. De var helt enkelt inte vana vid att ta kritik. Och om de inte är vana vid det sen skolan, så lär de få problem på en arbetsplats.

De duktigaste yngre kollegor som jag har haft är personer som har tagit emot kritik utan att ta det personligt - och sen aldrig gjort samma fel igen.

Kram ?

Semlor...
Till att börja med - det blev mer datorpyssel o nätverksfelsökning än jag trott, och så fick jag en semla med mig hem. En jättebra ursäkt att fika kvällsfika istället för ta en promenad i kylan :-)

"i grunden är det ju verksamheten" - ja exakt! Det som det handlade om värnar vi båda. Sedan finns det hos båda helt olika utgångspunkter och bevekelsegrunder och smidighet i lösningen som är tvungen göras denna gång. Nu blev det min lösning, som jag får stå för om det strular. Jag vet det inte kommer strula, utan kommer vara en pusselbit i hur jag vill utveckla den medarbetaren :-)

I natt blev det väl kanske 4 timmars sömn. Jag låg vaken o vred mig, tänkte, funderade och höll på i tanken. Inga jobbiga tankar dock, bara jobbigt inte kunna sova. Lite njutfult tänka på hur lättare det blivit när jag inser jag behöver säga saker snabbt o rakt istället för låta bli för att "duga", "vara snäll" osv.

Jag sitter på en webbutbildning, men väntar på lunch så jag får ta en promenad i solen.

Detta är första veckan "nynykter", dag 8 väl tror jag, men jag kommer inte stressa o fundera så mycket över dagarna, veckorna o så denna gång. Dels för jag förstår jag egentligen klarar mig jättebra utan öl, och det ger ett lugn i att det kommer gå bra, bara jag låter bli välja fel. För det gick ju bra välja dumt ganska lätt. Men efter några dagar kände jag igen mig i det nästan 7-månaders normala som jag vant mig vid :)

Det är lite snopet när det man skriver i en annans tråd försvinner helt, och hela tråden är borta, och hela användaren.

Jag har skapat nya konton här några gånger, så du kan göra det om du vill när du vill senare. Eller hitta en annan klok väg framåt. Det är bara hopplöst om du själv vill det ska vara så. Jag har inte svaret på vägen, men att den finns vet jag.

Kram.

Väldigt ledsam sorti. Men det är du som bestämmer, det är din resa. Det är bara du som kan göra jobbet. Vi vill hjälpa dig, men då måste du låta oss göra det, och inte radera dig ur våra liv.

Kram ?

Jag hade ett telefonsamtal (det går ju inte ses irl någonstans nästan nu....) med min terapeut/samtalspartner eller vad man ska kalla honom. Oklart vad, men som jag sa, det är lite skönt få säga saker till någon som jag nästan inte vet vem han är, om vad jag gjort, vad jag lider i vissa sammanhang och vad jag strävar efter. Utan att bli dömd så hårt som jag själv dömer mig.

Det är bra få sätta ord på saker.

Han är ende som jag nämt för om förra veckan med bolaget, också bra, gör det lite verkligt. Jag vet ju han kommer fråga nästa gång vi hörs hur det gick med det, och de andra sakerna, men bra få Vi resonerade lite av och an om det, och övriga saker jag försöker sluta helt med i år och förra året.

Ikväll blir det en lat hemma/innekväll, ids inte vara ute och ta någon promenad. Det känns bättre koka te och värma sig så, lyssna på nyheterna och kanske något annat.

Jag kommer ju behöva vara vaksam över mina val ett tag - hur länge är väl oklart - men just idag kommer det inte vara något besök på bolaget, och som det känns inte heller några tankar kring det.

På en stund blir det en sen frukost, sen vara ute i solen, tack och lov är det bara -5 grader.

Ikväll - då blir det nog att försöka återuppta en gammal hobby; Det är ju extra lätt att bli uttråkad i dessa pandemi-tider, och dessutom alla mina sluta-med-dumheter-projekt jag bedriver har ju gett mig tid i ensamhet/självsamhet hemma. Jag har plockat fram lite elektroniklådor, med så kallade breadboards. Dvs klippa kablar, koppla IC-kretsar, motstond och annat, sen koppla in ström och bränna upp allt ?Värt ett försök....

Ha en fin dag

Jättebra med en hobby som kan utövas inomhus. Din paddling ligger ju av förklarliga skäl på is så här års.? Men där har du något att se fram emot, sådant är viktigt också tycker jag. Här är det minus 17 grader i dag och min son och några av hans kompisar har längtat hela veckan tills i dag. För jag har lovat dem att ta med den ut på isfiske i dag.? Lite för kallt för mig egentligen, men solen kommer värma på fram på dagen. Det blir en fin dag.

Lycka till med kopplandet!

Ja, det är som omväxling till att bara se på tv, läsa eller surfa... eller städa ? det är roligt koppla, sen när det är klart... så är det ju klart.. :) som ett pussel ibland...

Minus 17! Det låter ju lite för kallt, men om det är soligt så kommer ju det bli varmare senare på dagen. Hoppas ni får fisk, eller iaf en trevlig stund!

Jag har återupptagit stickandet. Stickat klart en poncho och börjat med nästa. Kollar på tv samtidigt. Man får ha liksom ”halva” glasögon så att man ser stickningen och sen ser tv:n över kanten utan att behöva flytta på skallen. Fördelen med stickandet är att man skapar med händerna, och det blir jättefint ?

Sen kan man inte scrolla i mobilen samtidigt som man stickar. Det är bra eftersom det är ett annat av mina beroenden.

Annars är jag klar med hemsidan som jag gjorde åt tjejjouren, och jag har endast en enda blankett att fylla i gällande dotterns räkenskaper till överförmyndarnämnden. Så just nu känner jag mig sysslolös.

Men det dyker nog upp något snart som jag vill sätta tänderna i. Många hemsidor har jag gjort genom årens lopp tex. Föreningsliv har tagit mycket tid också. Har startat och drivit en patientförening för min yngsta dotters sjukdomar, och just nu administrerar jag två fb-grupper med samma syfte. Kräver inte så mycket, det är en vänlig grupp.

Min äldsta dotter kopplar av med hjälp av pussel, hon fick ett på 2000 bitar i julklapp. Hon målar också i vuxenmålarböcker. Och i julklapp fick hon ett broderi-kit av mig, som hon nu är klar med. Hon verkade bli rejält biten, det krävdes viss planering och matematiskt sinne och det passade henne. Broderi är bra också för det tar ingen plats.

Det hon gjorde var en klassisk bonad med kaxigt budskap: ”Var inte ett as så ska du se att det löser sig”. Jag älskar kombon mellan det gamla klassiska hantverket och ett nutida kaxigt meme. Det behöver inte ens vara kaxigt, det kan vara något som betyder något för en.

Själv skulle jag kunna ha en bonad med texten ”Viktigast först - vara nykter” eller ”Aldrig glömma, aldrig ta första glaset”. Ska kanske göra en sådan bonad, man kan beställa broderi-kit med egna visdomsord också. Det hade dotterns beställt, så hon börjar snart med broderi nummer två. Först hade hon ett pussel att lägga.

Kram ?

Glasögonen på halvkant - det har jag ibland... men då när jag sitter med datorn o ser på TV samtidigt. Eller så accepterar jag att jag bara ser datortexten bra, och resten kasst...

Jag är engagerad i styrelsen i huset där jag bor - och det tar ju lite tid, är kul oftast, om det inte handlar om att hantera en störningsfråga eller något annat extremt trist. Plus att jag ju deltar i lite distansaktiviteter i kyrkan. Försökte vara med lite i blåbandsrörelsen, men det får nog ligga lite på is - för det var ganska konstigt komma in digitalt i ett helt nytt sammanhang, så mycket lättare det skulle vara att lära känna några "på riktigt".

Aldrig glömma? Hm.. det var lätt göra, med flit. Fast som jag skrivit några gånger - jag försöker se det som en bra "ajabaja-gör inte så igen"-upplevelse.

Jag sitter här med en kopp kaffe, lyssnar på ett avsnitt ur en pod (Kvartals veckopodd tror jag det är - om generation ångest), och småpysslar lite med mina kretsar och kablar, läser på, skriver väldigt korta programsnuttar - jag måste ju förstå hur kretsen fungerar, och skickar över programmet till kretsen.... Lite kul faktiskt. Det enda jag garanterar är att din poncho är snyggare :-) :)

Det har varit soligt och fint hela dagen, så jag har hunnit med att sitta på älven och dricka kaffe och fika lite, skönt och mysigt, jag lyssnade (och tittat lite) på vår gudstjänst på nätet, minns inte så mycket av den ??, men var ändå kul se lite ansikten jag känner igen.

Sedan har det blivit en stunds tupplur här hemma.... Zzzz

Appropå något annat.

När man var yngre såg man bra både på nära och långt håll, numera så ser man inte bra ut på något håll... ?Hm.. när jag suttit vid skrivbordet de här dagarna och grejat på med allt smått som ska läsas och kopplas så har jag behövt växla mellan flera olika glasögonpar för att se som jag ska... suck.. och det känns inte som hjärnan fattar riktigt vad jag gör. "den kabeln dit", nähä... inget hände... nåväl kul få koncentrera sig på något som faktiskt kräver koncentration, utan att det är på allvar.

Det är dags för lite middag här, det blir något enkelt, rotsaker i ugn medans jag gör annat. Mumsigt, snabbt och gott.

? Jag har tur som har ett par barn i huset. Väldigt ofta de får läsa saker åt mig. Ett bra tips är annars att ta ett kort med mobilen och zooma upp bilden. Funkar riktigt bra, om än lite irriterande jobbigt.?

Har jag skaffat som terminalglas. De fixar nära håll och upp till några meter. Med mobilen och stickning kör jag billiga +2,5.

Terminalglas betalar oftast jobbet upp till en viss summa var tredje år.

Kram ?

Senast i går när jag var på konstutställning blev detta problem med synen väldigt tydligt. Ömsom läsa på små lappar på väggen, ömsom se tavlan på lagom avstånd så att man ser så skarpt som möjligt. Ja jisses.

Jag har "alltid" haft glasögon, ganska starka, och började med linser tidigt. Har det fortfarande, även om det kräver en annan justering för att jag ska se bra med linserna. Framför skärm på jobbet ser jag bra utan läsglasögon/terminal, även på håll, men om jag ska sitta länge och läsa så tar jag på mig läsglasögon, antingen billiga från macken, eller lite dyrare jag har ställt in olika styrka på höger/vänster :-)

Det börjar bli ljusare här, solen går faktiskt upp redan halv åtta!! Hopp om livet och annat.

Jag sitter på jobbet och ska strax börja arbetsdagen. Det är ett privlegium att få åka iväg till jobbet som omväxling, sitta på avstånd och vinka till jobbarkompisar. Det är lite lättare må bra med just omväxlingen, att inte hela veckan gå mellan olika rum i lägenheten och försöka få struktur genom att ta promenader osv osv.

Kram

Jag vågar ju inte låta bli skriva här några gånger i veckan, inte riktigt än.

Denna vecka har jag bestämt mig, igen, för att börja sköta min mat, så jag har lagat mat ikväll, och bara ätit en liten semla idag :-) Det blir nog bra fokusera lite lagom på maten, det jag *egentligen* vill uppnå är att jag ska sluta småäta mellan målen, och jag tror jag gör det bäst genom att äta vettigt till frukost - lunch - middag, och medvetet undvika godsaker/kakor.

handleder, axlar och rygg har mått crap ett tag, och det fick mig att börja med ett lätt hematräningsprogram igen, jag vet ju vad jag behöver göra för att det inte ska smärta. bara att inte göra det för intensivt så jag ledsnar... :)

I morgon är det dags för samtal med sköterskan om champix. Tror jag ska resonera mig fram till att det nu är dags för nedtrappningsvecka/veckor. Tror att jag kommer sova lite bättre, slippa en del av de underligaste drömmarna. Såklart är det viktigt hålla koll på att inte tankarna skenar iväg till något annat ställe.

Att jag börjar igen med att äta rättare, och träna lite mer organiserat igen, förutom promenader är en pusselbit i det.

så, en kort rapport, ostrukturerad. men alkohol o snusfri ;)