Åsa jo men det finns " vinster" med att va i en destruktiv relation. Sen nöjer vi oss med att så mycket är dåligt för oss. Så länge vi inte kan uppskatta oss själva så kan vi inte ge det bästa till en partner. O den partnern -om den är frisk - nöjer sig inte med mindre än så tänker ja.

Vi hade möte på jobbet idag. En kollega i mitt lag mår psykiskt dåligt pga hemförhållanden o missbruk i familjen där med. Hen levt alldeles för länge i detta destruktiva utan att söka hjälp. Vi pratat mycket men hen behöver prata med en terapeut. Ja bokade mötet med högsta chefen o vi satt igår o pratade i 1,5 h.. det är så att hens mående påverkar allas vår arbetsförmåga negativt. Kändes väldigt bra. Påminns åter om maktlösheten. Att ja inte kan rädda nån. Men man gör vad man kan för o hjälpa o det gjorde ja. Ja tog även mina.egna känslor på allvar genom att sätta ner foten för vad ja tycker är ok o inte. En annan människas dåliga mående kan inte få påverka mig o övriga kollegor hur länge som helst. Ja känner mig lättad o lite stolt. Modig o vuxen

Så till nåt helt annat.. Att tvingats säga nej till Dig är nåt av det svåraste ja gjort? Känslorna pendlar mellan verklighet- som min jobbsituation- och detta fullständiga kaos som varit. Detta stormiga förhållande som eg kunde varit så lugnt. Ja vet ju att du är en lugn person egentligen men blir en galenpanna med alkohol i kroppen. Ett känslomässigt monster . Nåt elakt monster som ja ju vet inte är du ??? Må Gud visa mig vägen . O ge mig sinnesro att acceptera o ha tillit till att Gud ger mig det ja behöver. Ja ber att det som.av ett under skulle bli så att ja o exet hittar till varann en dag men chansen känns så.väldigt liten då ja blivit så sviken.

Ja behöver hitta tillbaka till allt som är friska tankar för han har förvrängt huvudet på.mig . Tyvärr. Trodde ja var starkare men han påverkat mig mer än ja trodde. När det kommer till känslor så är ja så skör! Så rädd för mig o andras. Så instabil o villrådig. Så lättpåverkad. Vill bli stark i mina egna känslor. Samtidigt kan man ju inte lita på sina känslor!! Ja trodde ja mött mannen i mitt liv o.allt klaffade. Äntligen. Hemma. Kände jag. Så får ja uppleva ett psykologiskt spel från en sjuk människa istället !! VARFÖR ? Han hade inte behövt va så hård mot mig ? Då elak. Ja förtjänar inte det. Livets alla frågor som ja inte får svar på

Ja så känns det för mig också, så orättvist, så oärligt mot sitt jag, så mycket kaos och sorg?
Vi tar en dag i taget?

Backen123. Ja. Ja måste erkänna att ja är väldigt less o trött på detta. Bara destruktiva män i mitt liv. O ja förändrat så mycket under åren ändå sitter ja fast i medberoende personlighet. Detta är nytt för mig.. men hur mycket ska ja behöva lära mig om psykologi o mig själv för o ha ett bra liv o i bästa fall kunna leva i en parrelation ? Andra går o lever hyffsat normala liv. De har inte behövt rota så mycket från grunden o analysera sitt psyke osv. TRÖTT är ja å Ledsen

De flesta kör bara på och träffar en ny man och går in i destruktiva mönster igen och igen.
Du har stannat upp och vill något annat.
I början gör resan väldigt ont och man ramlar ned i många hål på vägen.
Men om du är vaksam och självrannsakande så börjar man efter ett tag kunna se mönstren och undvika de värsta groparna.

Men ett tungt jobb är det.
Och det värsta=bästa är att ju ondare det gör,ju mer är du i tillfrisknande.

Jag försökte se det som abstinens från de kickar jag haft av att må dåligt,vara i känslokaos eller få vara nära/ha kontroll på mitt alkoholberoende ex.

Och abstinens avtar om man inte fortsätter dricka.
Jag vet inte om du provat alanon?
För mig var det ett andrum under några år då jag fick verktyg genom de svåraste stunderna.

Ulla-Bulla ja förstår. Som du säger stämmer säkert. Ju ondare det gör desto mer i förändring är ja?
Ja är i förändring, det är ja 100.på. o det är ja tacksam för. Ja går i Alanon. Superbra ! Jobbar med mig allt ja kan. Där förstår alla mig o ja får nya insikter, trygghet i min person, gemenskap osv.

Det är jobbigtvtycker jag m
Jag sliter också hårt på mitt beteende som medberoende varje dag. Det är så himla lätt att trilla tillbaka, går bara på några sekunder om jag inte passar mig.
Känner ändå att man får klappa sig själv på axeln de gånger som msn lyckas vända om och " släppa" kontrollen. Det är ju klart att nån gång måste man få falla tillbaka, Rom byggdes ju inte på en dag och beteende sitter ju rätt djupt rotade.
Man går vara lite förlåtande mot sig själv och se tillbaka på det man gjort bra och de gränser man satt runt sig själv och lyckats hålla.
Jag ska testa Alanon ickså online men har inte kommit igång än av olika anledningar.
Gick ju medberoende kurs i 1 vecka vua Nämdemansgården för ett antal år sedan. Det var en så bra vecka och jag lärde verkligen massvis om mig själv. Behöver påminna mug igen omvad jag lärde mig.

Ta hand om dig??Azalea

Tack , Azalea!
Ja det kanske är så att processen fram till att släppa kontrollen är så att ja får va nöjd om ja släpper ibland. Om så 1/2 h i känsla o tanke så är det framsteg?! En tanke som.slog mig i bilen idag är att det kan va så att rädslan är det som motar mig från att släppa.. Att ja vill inte ha okänd mark framför mig o det är ju precis det det blir när släpper kontroll! Ja har inget o välja på ! Tack för.dina ord. Ta hand om dig med !!! Kram ❤

Varje litet tillfälle eller lilla stund som man kan släppa och vända fokusera till sig själv ska man vara nöjd över.
Jag svajar friskt i medberoende-vinden men får ta det med ro de gånger jag faller och ta nya tag.
Ikväll ringde mitt ex och unnade om att han snubblat och blod överallt 🙄blev så himla trött.
Tänkte strunta i det men kom just hem efter en vända och tejpning av sår. Är ju rädd om vårt hus och vill ju torka upp blodet från parketten.
Klandrar inte mig själv ändå att jag körde dit utan ny dag kommer imorgon.
Sov gott 🧡Azalea

Brev från mannen idag.
Ett försök till förklaring på det lidande han orsakat mig. Han inser sig maktlös inför alkoholen o vad den gör med honom. För mig är sista tiden med honom ett fruktansvärt trauma. Hot om självmord o in på akutpsyk. Den paniken ja upplevde var vedervärdig. 1 månads nykterhet nu o en önskan om försoning i framtiden. När är framtid för honom ? Det tar år att tillfriskna. Ja vet att ja ska ta hand om mig nu. Det får ta den tid det tar men mitt liv är nu o ja ska vårda mig själv nu o för alltid. Ikväll Alanon-möte.

Bra att du är klarsynt 👌
-Det tar år att tillfriskna....Ja, det är ingen quickfix och räcker med en vit månad.
Ta hand om dig och så bra du går på Alanon, det måste jag också leta upp.

Kram🧡🧡Azalea

Azalea nej o sen är det intressanta VAD som händer på vägen. Gå o va nykter ett år eller två men utan att möta sig själv o den ångest som ligger till grund för drickandet. Då har man inte kommit nånstans.

Ja kämpar med mitt eget beroende ja haft sen barn. Med socker. I Sverige tror en del fortfarande att det är blaha blaha men i USA ses det annorlunda och ja vet vad ja går igenom o det är inget påhitt med det helvette ja går igenom med abstinens o känslor o allt som händer när ja nu slutat. Får hjälp av en beroendeterapeut med detta. Beroendehjärna som beroendehjärna. Min hjärna är lika sårbar för socker som en alkoholberoendes för alkohol o detta har ställt till det för mig mer än ja trott. Så ja har säkert känt igen mig i de alkoholberoende människor ja mött under livet. Men sen talat om för dom hur dom ska göra. (!) När ja egentligen inte kunnat hantera mina egna känslor. Nästan komisk när ja skriver detta men så är det.

Alanon är SÅ bra. Hoppas det finns en grupp nära dig.
Kram o ha en fin dag !

Viktigt det du skriver om socker. Något man gärna vill blunda för, även jag. Stämmer verkligen att det påverkar känslorna väldigt mycket. En episod jag minns och som jag ofta tänkt på är, när min son varit försvunnen ett par dagar och jag självfallet mådde jättedåligt. Han fyllde dessutom år. Jag sökte honom varje dag, flera gånger på mobilen men ingen svarade. Slutligen fick jag kontakt och vi avtalade att jag skulle hämta honom i en by där han befann sig. Körde dit och väntade i timmar men han kom aldrig och jag mådde förfärligt, något av det värsta jag upplevt. På vägen hem köpte jag en stor påse godis och dom förfärliga känslorna ersattes av ett tillstånd då jag varken mådde dåligt eller bra, oberörd skulle jag nog vilja säga. Har tänkt mycket på denna händelse.

Gros19. Behöver inte vara så att du har problem för att du överätit socker nån gång men när du inte längre kan kontrollera ditt intag, då har du ett beroende. Du bestämmer dig om o om igen för o inte äta socker en vecka eller två-tre eller whatever o sen misslyckas du jämt o ständligt . Du smusslar o äter i smyg. Ljuger om mängden du äter. Äter på känslor. Lugnar dig med socker osv osv. Beroendehjärnan har kidnappat dig o styr dig. Du styr inte själv hur mkt socker du bestämmer dig för att äta.
Kram!

Finns så himla många beroende och de är ju skrämmande lika bara att de är av olika form.
Jag tror inte att jag har några beroenden men skulle jag rannsaka mig ordentligt så här jag nog ett beroende av att vara duktig och omtyckt på nåt sätt. Jobbar alltid för hårt och pressar mig själv och vänder ut och in på mig själv för att vara till lags.
Vet inte om det kan kallas beroende men jag har svårt att släppa saker som inte jag gjort bra. Lurigt
Socker är också lurigt och min son har haft det tufft med det. Han försöker dra ner så det bara gäller helger än så länge. Han mår dåligt av socker känner han, han har mycket ångest och den förvärras av sockret.

Kämpa på min sköna, en dag i taget❤
Azalea