Så är jag här igen. Denna "fullt fungerande personen" som precis blivit befordrad på jobbet. Men inte kan jag vara nykter. Senaste två månaderna har jag max klarat två dagar. Kan inte söka hjälp då jag själv arbetar inom det sociala systemet.

Jag känner mig ensam. Familj långt borta och fåtal vänner. Med pandemin kom hemmaarbete och ännu mer av det sociala försvann. Nu är alkoholen mitt sällskap. Försöker och försöker men kommer ständigt på nya undanflykter för att få ruset. År ut och år in.

Har haft nyktra perioder eller rättare sagt kontrollerade perioder. Förstår själv att jag behöver bli helt nykter.

Samma gamla vanliga "imorgon slutar jag" "efter helgen slutar jag". Det kommer aldrig. Tips på hur man hanterar suget? Kan också säga att jag tidigare i livet gått åtskilliga timmar i terapi och är utbildad inom området.

Jag vill bli nykter.

Kaffetanten88

@35Gbg Gud va dåligt av Soc. För mig ringde de mig först. Sen mitt ex. Sen hade de möte med mitt ex separat och med mig. Mitt ex och jag har också en bra relation och han var på min sida och tror det hjälpte med. Att han pratade bra om mig. Att det som hände var en ögonöppnare och inte kommer hända igen. Att jag nått botten och vet att jag gjort fel osv. Att från och med då kommer jag ta all hjälp jag kan få. Jag tycker den konstiga i min situation är att soc inte en ville kolla med beroendecentrum att jag skött mig. De bara typ ”lita” på mina ord. Sen hör man att de gör så där med dig. Tycker det är helt galet. Tycker du ska anmäla eller något. Det är helt galet. De måste ju erbjuda dig hjälp eller något.inte bara placera bort barnet.

Gud va fint av din dotter. ❤️ Men otroligt taktlöst av din vän. Kanske så att även hon inte har världen bästa sätt med alkohol. Men jag vet inte. Känner henne inte. När man varit nykter ett tag och umgås med folk som dricker ser man mycket mer dock. 😊❤️

Kaffetanten88

Jag håller med. Du kan ju ta med något själv. Men förstår att det är jättejobbigt. Jag hade det svårt förr när jag försökt sluta när jag var ihop med exet. Hans familj skulle jämt dricka vid alla högtider. Visserligen försökte ingen truga men det var jobbigt att se på. Sen blev de småfulla och tjatiga och man själv var tvungen att lyssna. 🙄 Så förstår att det kommer bli jobbigt för dig. Gör upp en plan. Är det långt hem? Tänker om du kan åka hem om det blir för jobbigt? Jag har någon gång skyllt på sonen och gått hem och lagt mig med honom när jag inte orkat med dem. 😂

Är skönt nu med min egen familj för det har valt att inte dricka när jag är med. De dricker mycket mindre i allmänhet med numera. Syrran har också haft lite problem med alkoholen och pappa är typ alkoholist. Men mamma ser till att det inte blir för ofta för honom. 🤔 Går i släkten kan man säga. Så på högtider dricker vi inte nu. Så det är så lugnt och skönt.

Grezzlon

Så är snart helgen slut och jag har varit nykter en hel vecka 😃😃🎊🎈🎉🥇 Jag mår så mycket bättre än vad jag gjorde för en vecka sedan. Så fruktansvärt skönt att slippa skammen och ångesten över att jag i hemlighet super och är beroende. Känner ett helt annat lugn i mig själv än vad jag gjort på länge.

Helgen har varit bra och suget har endast kommit ett fåtal gånger och försvunnit lika snabbt. Tror det mestadels beror på att jag inte jobbat. Har oftast tyckt bättre om att dricka på vardagarna. Igår var jag hos exet/bästa vännen som jag sagt till att jag skulle ha en vit månad för hälsan. Jag skulle in och köpa snus och hon bad mig att köpa några 3,5 :or till henne. Blev först lite nervös men köpte alkoholfria öl till mig och fick inget direkt sug när hon så drack dem till middagen. Kändes ändå bra.

Smärtan i magen känns lite bättre. Dock är jag sååå trött 😴 Tänkte att jag skulle få mer energi men som jag läste så kunde de gå upp till 1-2 månader innan energin kommer tillbaka.

Grezzlon

Och påsken... Jag våndas över att berätta för min familj att jag inte ska ha alkohol. Blir jobbigt för mig att ens skriva detta utifrån att jag förnekat det så djupt. Men grejen är att jag för cirka 12 år sedan drack väldigt mycket under en kort period och blev då inlagd för avgiftning och fick sedan antabus i ett par månader. Ett år efter började jag dricka igen, till en början måttligt. Det är ingen mer än min närmsta familj som känner till detta. Jag skäms och skäms.

Så jag känner en oro för att min familj ska "komma på mig" när jag säger att jag inte ska ha alkohol till påsk.

@Grezzlon Aha.. Jag förstår. Ja, det kan ju hända att de anar. Förstår din känsla, jag hade känt precis lika dant för min familj. Vi ska fira hos makens familj så känns inte lika. Kan du hitta på en vit lögn om att du tränar inför milen och att du inte vill sabba dina framsteg.. Kanske inte bästa. 🙈 Hur reagerade din familj när det med avgiftningen hände och hur tror du de skulle reagera om de anar hur det är fatt med alkoholen nu?

Grezzlon

@Ja må jag leva Vet din familj om förutom maken? Jag tänkte jag skulle säga att jag och en kollega har 90 dagars utmaning för att se om hälsan förbättras, som ett experiment. Min familj tog det bra sist. Jag var så ung, ca 20-21. De trodde nog inte att det var ett beroende då utan en tuff period som jag behövde bryta. Hade jag berättat nu så hade de varit stöttande till 100 %. Jag kanske berättar en vacker dag men skammen är så total. Min familj är väldigt stolta över mig då jag gjort bra karriär trots att jag hade det väldigt svårt som barn och ungdom och var nära på att stryka med. Att berätta för dem skulle vara att radera bilden av mig som en stark person och att jag istället alltid kommer vara den svaga och trasiga trots att jag blivit vuxen. Detta är mina känslor som talar och inte det jag egentligen tror att min familj skulle tycka. Det kommer ta tid.

Men nu har vi klarat en hel vecka 😃

Anonym26613

Visst är det konstigt att vi måste förklara oss och försvara oss när vi inte vill dricka alkohol! Blir så provocerad även om jag fattar din situation. 💚❤🌸
Jag har varit i samma situation. Min lösning blev att jag berättade följande:
"Alltså jag bara märkte att jag inte kunde dricka mer, jag fick en sådan ångest! Jag vaknade på natten med hjärtklappning och det var så otäckt! Och jag hade bara druckit två glas vin! Så jag har varit untan en period och ångesten försvann, och nu vågar jag inte riskera det!"

INGEN har försökt övertala mig sedan dess. Den enda som reagerade var min son som tittade på mig lite snett och sa:
"Alltså du hade bakis?"
Jag gav honom onda ögat och han fattade att han fick vara tyst 😅

Lycka till 🌸💚🌸💚🌸

Grezzlon

Måndag och ett litet sug efter alkohol. Suget har dock minskat markant men kommer ibland i mindre doser. Det är inte så mycket sug efter själva ruset utan mer att "unna" mig och ha "trevligt". Att efter en dag på jobbet få glida ner i soffan med ett glas vin och titta på tv. Släppa alla tankar och känslor.

Nu när jag sitter och skriver det så blir jag påmind om en annan känsla som alltid kommer i samband med vinglaset. Skam och självförakt. För när jag väl sitter där så vet jag att jag inte borde dricka ett glas vin och jag vet att jag inte kommer sluta dricka förrän jag nästan däckar. Det är allt annat än trevligt. Supa bort både tankar och känslor är så långt ifrån att unna sig.

Tittade på TV där de drack bubbel. Blev sugen men jag glömmer då bort att sitter jag med ett glas bubbel så är det inte sådär trevligt som de har det på TV:n för jag dricker och känner samtidigt en stress över att inte få dricka tillräckligt mycket. Inte alls trevligt.

Kan väl med detta konstatera att det oavsett inte skulle bli trevligt att dricka nu.

Har fått PMS och känner mig på ett icke angenämt humör. Irritationen är hela tiden nära. Detta har jag såklart alltid dämpat med alkohol för att slippa handskas med känslorna. Idag blir det istället långpromenad i regnet och matlagning 😊🌧️

Kaffetanten88

@Grezzlon Känner igen det där. Man ser på en serie när de dricker ett glas vin och tänker åh va gott. Så blir man sugen. Bra att du tänker steget vidare! Spelar hela filmen i huvudet. ❤️ Det är ju så. Jag är likadan. Man blir liksom stressad att dricka mer och mer och njuter inte ens.

@Grezzlon Det du gör just nu kallas att ”spela hela filmen” och det är ett ruskigt bra sätt att bearbeta suget. Man ska inte försöka mota bort sug och tankar på att dricka, utan ta dem till sig och syna dem noga i sömmarna. ”Hmm, är det så du ser ut.” Och sen kan man släppa iväg dem som en sådan där heliumballong, iväg med dem bara. Bye bye.

Tankar är bara tankar och känslor är bara känslor - och de går alltid över!

Kram 🐘

@Grezzlon Nej ingen vet. Men det känns som min egen familj hade kunnat se igenom mig på något sätt. Skulle jag säga sanningen kanske det skulle kännas obekvämt att dricka vin kring dem igen. Jag har ju vid det här laget bara beslutat om 90 dagar. Det låter som en bra plan med hälsoutmaning på 90 dagar! Då kan du säga att du ju inte kan ta ett glas utan att förlora mot din arbetskamrat. Håller helt med dig om att tanken på hur gott ett glas vin skulle vara bara är halva sanninen. Bitterljuvt.

@Grezzlon skrev:"Det är inte så mycket sug efter själva ruset utan mer att "unna" mig och ha "trevligt". Att efter en dag på jobbet få glida ner i soffan med ett glas vin och titta på tv. "

Såhär känner jag också, att det inte är själva vinet jag saknar. Jag försöker unna mig andra saker på kvällarna istället: snittblommor, olika goda alkoholfria drycker (köpt olika dyra lemonader, tonics, cider osv) som jag häller upp i vinglas med massa is, nån kul tidning, liten godisskål osv. Funkar förvånansvärt bra! Det andra jag gör är samma som du: spelar hela filmen och tänker på hur jag brukar känna när jag fått ett glas och vet att jag inte får mer... inte är det att jag unnat mig iaf, snarare sur och besatt för att jag inte får mer 😬

Väldig igenkänning här också - det evinnerliga ”unnandet” 🙄... Jag är superdålig på att ”spela hela filmen” när jag väl hamnar i det där unnande-humöret. Nästan så att i det läget jobbar hårdare för att ”äsch:a bort” tankarna på hemskheterna som känns dagen därpå, än att jobba för att vända unnande-tankarna... 🤨.

Bra resonerat med dig själv av dig, och så skönt att de där sug-tankarna är lite blekare nu 😊💪🏼! 🤗

Väldig igenkänning här också - det evinnerliga ”unnandet” 🙄... Jag är superdålig på att ”spela hela filmen” när jag väl hamnar i det där unnande-humöret. Nästan så att jag i det läget jobbar hårdare för att ”äsch:a bort” tankarna på hemskheterna som känns dagen därpå, än att jobba för att vända unnande-tankarna... 🤨.

Bra resonerat med dig själv av dig, och så skönt att de där sug-tankarna är lite blekare nu 😊💪🏼! 🤗

Unna sig.
Vilket konstigt uttryck egentligen. Hela livet är iofs ett sorts unn för oss som får vara med.
Så går inte att tänka varje dag, men jo det går bra att tänka varje dag.
Att unna sig att vara nykter är det största unnet. Men håller verkligen med om att blommor, kläder, god (ibland dyr!) mat, verkligen är en bra ersättning för varenda känsla av ”unn” som drickandet innebar. Jag bär vetskapen om att jag är nykter som en stor varm sten på insidan.
Så varm och pålitlig och unnig delux- om jag håller i! 🤗

Anonym26613

Hej @Grezzlon! 💚🌸 Det flyter på här ser jag 💪💚
Tankar om att unna sig sitter kvar så länge du tror på dem. Från mig försvann en del iaf när jag träffade mina vänner på restaurang och hur de "unnade sig" ca en flaska var. De såg inte så lyckliga och avslappnade ut. Inte charmigt alls. Idag vill jag helst unna mig tee och smörgås. Eller lite godis 🍬🍫 Suget lägger sig men viktigt att man jobbar lite aktivt med sina automatiska tankar. Alkoholen är en stressorer. Den gör att vi blir uppjagade. Lita inte på lögner som A talar 🤭💚🌸

Kram 💚🌸💚🌸💚

Grezzlon

Tack för era kommentarer, tips, tankar och igenkänningar 😊 Känns skönt att veta att man inte är ensam om problematiken och att många av våra tankar och beteenden är så lika varandra.

Dag 10 är avklarad. Senaste dagarna har suget inte varit så stort förutom igår kl 14:00 då jag satt i ett möte. Kunde inte längre fokusera och tankarna gick endast till alkohol. Spelade snabbt upp filmen och suget dämpades något. Känns skönt de dagarna då jag slipper "diskussionen".

Finns mycket att fundera kring gällande att unna sig. Igår unnade jag mig att lägga mig 21.00 😄 Jag tror att ju mer jag börjar ta hand om mig själv, vara snäll mot mig så tror jag att detta "unnande" kommer att avta mer och mer. Att jag då ska kunna känna mig nöjd och att jag unnat mig då jag sitter med en kopp kaffe i solen eller i soffan. Är jag istället destruktiv och dricker mängder så mår jag sämre och sämre, livet känns skit och den lilla ljusglimt som finns är att slippa känna och tänka på hur dåligt allt är.

Nu blir det påskledigt för mig och firande med släkt börjar imorgon. Jag är beredd på att det kommer bli mycket utmanande. Men med godis i massor kämpar jag vidare 😊