Jag tror inte min historia skiljer sej så mycket från er andras, men jag berättar den gärna.
Har nog alltid haft ett problematiskt drickande ända sen högskoletiden då det ärligt talat var ett sanslöst festande fem år i rad. Idag är jag 46 år och frånskild pappa till två döttrar som bor hos mej varannan vecka.
Jag tror jag hade hamnat på denna punkten förr eller senare, men pandemin har accelererat farten. Jag inser att det som kontrollerar mitt drickande är den sociala pressen. Jag dricker inte en droppe under de veckor mina döttrar är här. Men de andra veckorna har spårat ur pga allt hemarbete.
Efter skilsmässan drack jag inget i veckorna men efter hand så har det luckrats upp. De senaste åren har jag inte haft en enda helt alkoholfri dag på barnfria kvällar. I vanliga fall var vardagskonsumtionen mycket noga uträknad för att jag inte skulle få problem med körkort och jobb, men hela det har fallit eftersom jag ändå bara sitter hemma och glor i en dator. Den sociala pressen är borta. Nu går det lätt ner två flaskor vin en vanlig vardag.