Tack för ditt fina inlägg Åsa M, det kändes skönt att du läste in något jag inte tänkt på. Ja jag har följt vägen men ibland tänkt jag släpper det här nu. Det blir så mycket fysiska timmar i något som jag inte ska behöva reda ut, när jag just nu bara vill läka, vara med mina pojkar och göra färdigt i vårt renoveringskaos. Läste i fin tråd, såg jag även svarat där med anledning att berätta för chefen, det har också varit en väg, att vara öppen. Men just nu, vill jag bara vara öppen här och der är första gången, kanske håller jag på att jorda mig eller så håller jag på att bli galen 🤪

Det är sorgligt att det blev så och du har ett arbete framför dig nu men du klarar det också.
Alkoholen är otäck och förstör så mycket för så många och den kidnappar våra partners som en gång vara fina.
Det är de bra minnena man får spara på🧡

Stor kram från Azalea🧡

Nora81 och Azalea 🙏
När sjukdomen uppdagades och samtalen kom så såg jag på riktigt fram emot det nyktra livet tillsammans, nånting större fast jag var så sviken och lurad. Jag kände att vi kan jobba oss mot tillfrisknandet tillsammans. Men det handlar om dom, hela tiden och minst 1år fick vi höra innan hjärnan hämtat sig, och att leva med någon som går på vita knogar är nästan än värre. Nu kan det också med mitt ex ha varit något annat, supertrevlig utåt och rätt hemsk mellan varven hemma

Inte över än!
I förrgår sent fick jag ett sms av mitt ex, "du får mäklarpapperna underskrivna imorgon. Och om det händer mig något så är min vilja att mina barn ärver mig" Jag svarade nåt enkelt och att jag blir lite orolig, skrev igen om jag kunde göra något. Stirrade i taket 30min, ringde en gemensam vän, ringde hans chef som är insatt. Och jag fick till slut ringa 112 på inrådan av inre befäl hos brandkåren. Mitt ex är deltidare på räddningstjänsten här i byn. Fy fan vad jobbigt, känns som man skvallrar. Men dom gjorde bedömning att åka dit, ambulans och polis. Jag låg och väntade in dödsbeskedet, fick inget, hörde inget. Ringde polisen på morgonen så fick jag till svar, sekretess. Men hon sa, det gick bra, han är där han ska vara. Så jag förstod, psyket. Så nu är jag där igen, ingen underskrift, han har börjat supa igen, ännu mer under isen och så denna natt igen som tär så på ens eget psyket, tröttheten och oron. Tänkte på hur många arbetsdagar och nätter som ägnats denna man, flera dygn i väntan på besked om dödsbeskedet. Nä fy!!! En dag i taget, jag mår bättre nu än då 🙏 nån som vet vad som händer när man kommer på en psykavdelning som inte är psykakuten? Vet att han är på en avdelning för vuxna över 45år med ångest, bipolär etc

Backen123, vilket kaos detta för med sig för människor som dig och mig, för folk runt omkring. Hur ska man veta före, hur ska man orka? Jag följer din tråd sen länge och känner att jag inte är ensam. Stor kram till dig och dina pojkar, en dag är detta över.

Vilken vidrig situation, blir så arg när jag läser att om det händer mig något så vill jag att mina barn ärver mig. Det är väl så det brukar vara. Känslomässig utpressning skulle jag vilja kalla det. Du undrar hur det är på en psykiatrisk vårdavdelning. Man kan väl säga att generellt sätt är det lite lugnare än på psykakuten, människor som befinner sig på en vårdavdelning har ofta ett längre vårdbehov utöver det mest akuta, återhämta sig, utredas lite mer kanske, följa upp ev. påbörjad medicinering. Var rädd om dig. Har inte läst så mycket men hoppas du har stöd någonstans.❤

Tack snälla, så sant EsterHanna en vacker kan du och jag titta tillbaka på den här tiden och säga "yes vi klarade det!!" Gros ja det är allt i ett i ett sådant sms, inte rationellt för 5 öre och där står man. Men så skönt att han fortfarande är inlagd, ger vila för mig.
Har fått veta att han är LVM/LVP på avdelningen, vill så gärna veta hur länge, vad händer mm. För tydligen har sjukvården förstått att nåt är allvarligt fel, men släpper man på ett tvång hur som? Ni som har erfarenhet, kan ni berätta och gärna åt vilket håll det lutar åt 🙏

Förmodar du menar LVM lagen om vård av missbrukare och LPT lagen om psykiatrisk tvångsvård. Båda handlar om tvångsvård men LVM när det är missbruket som är orsaken och LPT gäller den psykiska hälsan, vilket brukar handla om antingen att man befarar att personen ska ta sitt liv eller är psykotisk och en fara för sig själv eller andra. LPT kan man släppa när läkaren gör bedömningen att det inte längre är någon fara.

Gäller det att någon är dömd till vård enligt LVM så är man på sjukhus tills man återhämtat sig och kan föras till LVM hemmet. Denna vården är sex månader.

Det finns även något som heter omedelbart omhändertagande enligt LVM vilket man använder då man bedömer att personen utsätter sig för allvarlig fara och anser att man inte kan invänta en dom om LVM. Då vistas man också på sjukhus men denna vården kan avbrytas när som, ofta när personen samtycker till frivillig vård. Svårt att förstå skilnaden kanske och omöjligt att veta vad det gäller för ditt ex, men ändå bra att han är inlagd så man kan se vilket behov av vård han har.

Tack Gros 🙏 ja som han skrev själv i ett sms så är han inlåst på sjukhuset, får inte gå ut ens. Han hamnade där via en orosanmälan och ville tydligen inte följa med polisen. Så därför spekulerar jag i LVM el LPT, medberoende som man är. 😉 ja ska bli intressant att se vad det blir av det här, eller om man bara skickar hem honom till husvagnen igen. Känns som han skulle kunna kvala in på nå mer med tanke på djup depression, missbruk och smärta pga en ryggskada från en olycka i höstas som han äter starka värktabletter emot. Håller tummarna

Samtal med mannen
Igår ringde han, frustrerad förstår inte varför han är där. Ingen har sagt något till honom på en vecka, enda anledning som han kan se att han är där är för att han sagt till polisen att han inte ville och att han under sitt liv har tänkt tanken på självmord. Och när läkaren skrev i honom hade hon frågat är du här av egen fri vilja. Han hade svarat nej och då hade hon sagt att då blir det tvångsvår. Tror knappast att det är så det går till. Idag måndag ska han ut därifrån säger han själv, vad händer då? Han var fullt medveten om att han måste överklaga så det verkar dom ju ha berättat. Han är också rätt säker på att den som gjorde orosanmälan har sagt saker som gör att han blev kvar. Men jag är också nyfiken vad dom grundat det på, för jag sa bara att jag var orolig. Det är rätt svårt att få en tvångsvårdad över sig

När en orosanmälan inkommer till soc så brukar man inleda en utredning enligt LVM. Detta behövs för att kunna ta personen till sjukvården för läkarundersökning, antingen frivilligt eller med tvång. Läkarintyget som då utfärdas ligger till grund för ev. tvångsvård inte själva anmälan. Hänsyn tas både till den fysiska och psykiska hälsan. Kan se lite annorlunda ut vad det gäller yngre personer. Man kan släppas ut från sjukhuset i avvaktan på dom om tvångsvård men ofta kvarstannar man på sjukhuset.

Ok, tack Gros ❤ kan man ringa socialtjänsten och fråga?
Han meddelade nu att han blir utskriven imorgon efter lunch. Sen inget mer i sms:et 🤔 för har man hållit en person i tvångsvård i en vecka så kan man väl bara inte släppa det sen? Så då låter det rimligt att han åker hem i avvaktan på tvångsvård ( hoppas att det är så) eller att han packad ihop sina saker och flyttar hem till norr så jag slipper det här

Någon information kan du tyvärr inte få varken från soc eller sjukvården. Du kan lämna information men det är sekretess som sedan gäller.

Du skriver att han släpps imorgon. LPT har jag fått uppfattningen om att det kan släppas när som om läkaren bedömer att kriterierna inte längre uppfylls. Brukar handla om att personen inte är psykotisk och att man bedömer att det inte finns risk att personen tar sitt liv. Kan nog även handla om att man inte längre är någon fara för närstående.

Ett omedelbart omhändertagande enligt LVM kan även släppas när kriterierna inte längre uppfylls dvs omedelbar fara för livet pga missbruket. I detta fallet kan man ändå fortsätta en utredning om tvångsvård LVM.

Ett alternativ är att inget anmärkningsvärt framkommit av läkarundersökningen och då inleds troligen ingen utredning om tvångsvård. Alltså omöjligt att veta vad som händer om han inte själv vet och vill berätta. Svårt med ovissheten när man bara önskar lugn och ro.

Tack 🙏 så otroligt skönt med forumet, att få ventilera och få vara lite medberoende 😉 tacksam att han inte svarade när jag frågade om vad som händer här näst. Det kanske är nära, att jag får i lugn och ro sälja huset. Renovera dom rum som måste. Han har ju lovat att när han kommer ut från sjukhuset ska han skriva under papperna, packa bilen full och dra till norr

Jag fortsätter min resa!
I går kom jag på vilken känsla som jag burit på under tiden med en beroendesjuk och det är rädsla, rädsla för att han ska dö, inte älska mig, ta livet av sig, köra i fyllan, skada nån annan, vara otrogen, hans ilska, för vad andra ska säga, för ens egna fysiska reaktion med hjärtklappning och ångest och rädsla för att han ska vara otrogen. Jag önskar nu bara få sälja huset, han har nu skrivit under mäklarepapperna och dragit, lämnat mig med allt men det gör inget bara jag blir fri skiten. Känner en sån tacksamhet för mina vänner, forumet och min familj, och är numer övertygad om att en högre makt finns ❤🙏

Så skönt gör dig att det här gått lite framåt nu med huspappren.
Nu får du ta en sak i sänder o h däremellan vila dig så kraften räcker till🙏
Så klart finns det en högre makt runt oss ❤ Kram till dig min vän🧡Azalea

Så skönt gör dig att det här gått lite framåt nu med huspappren.
Nu får du ta en sak i sänder o h däremellan vila dig så kraften räcker till🙏
Så klart finns det en högre makt runt oss ❤ Kram till dig min vän🧡Azalea