@Tröttiz Första gången som en anhörig tittar in hos mig. Tack. Alla som har skrivit iannars har ju ett beroende och har kommit olika långt på resan till att bli nykter eller är redan nyktra.

Kan förstå att det kan vara svårt att förstå vilken kraft alkoholen har. Och jag tänker att ju djupare man sjunkit i sitt beroende desto svårare att komma ur det. Tror även att många har ett beroende men vet inte om det eftersom alkoholen är socialt accepterat. Alkoholen är en lömsk drog😞

@Onkel F Har läst vad du skrivit. Begrundat. När Det gäller det vidare livet så visst är det som du skriver…jag som avgör när jag ska skriva där. Jag menade dock att jag kunde ju ha varit där redan nu…liksom vad gör jag med mitt liv??

Kram

Anonym26613

@Varafrisk skrev:"Om detta bara kunde landa helt inom mig…detta otroligt sorgliga och ohälsosamma liv så är det egentligen lätt att välja rätt väg men det är jag och endast jag som kan välja den vägen."

🦋❤🦋

Det var för mig 6 - 7 år mellan att "jag fattar att jag inte kan fortsätta så här" och att "jag vill vara nykter". För mig är det ENORM skillnad mellan att

"Jag vill inte dricka"
Och
"Jag vill vara nykter"

Länge fanns dessa två som olika poler i mitt huvud. Jag ville inte riktigt ha det nyktra livet, då beroendet basunerar att det kommer vara slutet av det goda. Hur kan man leva utan att njuta av livet?!?!?

Under flera års tid hjärntvättade jag mig själv till det motsatta. 6 månader sedan var jag så förväntansfull att jag nästan sprack av lycka över att "Jag får vara nykter!!"

Allt handlar enligt mig att ändra sitt sätt att tänka, prata och känna kring A. Själva nykterheten är "bara" en bonus som kommer av sig själv när man vill vara nykter.

Jag lyssnade på nytt boken från Annie Grace och den har hjälpt mig ytterligare att hjärntvätta mig. Har du läst den?

Önskar dig en underbar sommar! Du är på rätt väg! Tänker på dig 🦋❤🦋❤🦋

Godmorgon @Varafrisk
Jag känner igen mig i en del av det du skriver. Till exempel det där med att vara duktig flicka och att skriva för att få ordning på tankarna. Men de senaste veckorna har jag börjat känna att mitt ständiga analyserande kanske snarare stått i vägen för min nykterhet. Det spelar ingen roll hur mycket jag mentalt förstår om orsaker till varför jag dricker, positiva effekter av nykterhet etc om inte min djupaste kärna finns med i resonemanget. Orden står då mest bara i vägen för känslan och därmed för själva agerandet, det där att verkligen komma till skott. För min del föll något på plats när jag började få syn på den tredje dimensionen i alkoholism-sjukdomen, bredvid det rent fysiska (lever, mage, alla andra organ som tar stryk) och det rent mentala (den kidnappade hjärnan, tankarna, förnuftet). AA kallar det för det andliga, andra kallar det för själen, självkänslan, känslorna...
Svårt att förklara, och inte alls säkert att samma gäller för dig. Men tänker att det snuddar vid det som du tidigare skrivit om att sluta tänka och börja göra...
Och @Miss Mary Poppins har så rätt, skillnaden är enorm mellan att inte vilja dricka och att vilja vara nykter. <3

Tack @Miss Mary Poppins och @Blenda för era inlägg i min tråd. Kul att ni tittade in!

Någon som jag fastnade för var skillnaden mellan att inte vilja dricka och att vilja vara nykter dessutom att analyserande kan stå i vägen för nykterheten samt det själsliga.

Jag har många ord inom mig. Har lätt för att prata och lätt för att skriva. Så när jag har berättat för läkare, personal på systemet, personal på rådgivningscentrum, vänner så låter jag mycket klok och det kan låta som jag har kommit långt på min väg till det nyktra livet. Är ju en duktig flicka. Vet inte vem som har blivit mest lurad? Troligtvis jag själv.

Många gånger kan jag få känslan att om man inte har en längre nykterhet med sig så kan man inte förstå hur det är att vara nykter. Fast jag har ju varit nykter i princip i 47 år av mitt 58-åriga liv. Fast jag drack ju alkohol men jag var inte beroende. Men det är klart att den nykterhet vi pratar om nu är ju något annat. Och, det är nog så att den nykterheten har jag inte känt. Fast, jag tänker att med förnuftet kan jag förstå att livet som nykter när man har landat måste vara så mycket bättre än detta liv som till stor del blir en kamp. Massa onödig energi går åt till något som man kunde använda till något mycket bättre. Men, anledningen till att jag inte har lyckats att bli nykter ännu handlar definitivt inte att jag inte förstår lika lite som jag inte har lyckats att gå ner i vikt handlar inte heller om att jag inte förstår att väga ca 25-30 kg mindre skulle vara så mycket bättre för mig. Så det handlar inte om att jag inte förstår.

Så jag förstår att skillnaden mellan att inte vilja dricka och att vilja vara nykter är enorm. Men om jag säger att jag inte vill dricka och vill vara nykter hur blir det då?? Ett stort problem för mig är romantiseringen av alkoholen....därför...tror jag...går inte ekvationen ihop....och jag misslyckas.

För...jag tror det är något som måste fyllas inom mig...och jag är helt övertygad om att det handlar om det själsliga/andliga eftersom jag är en sökare....och där fyller jag det med alkohol. Jag tror även, och det har jag skrivit om tidigare, att det är handling som behövs och inte ord eller snarare sagt ...jag vet att det är så.

Med mitt förnuft förstår jag att jag skulle må bra att vara nykter, jag förstår att jag behöver vara nykter, jag vill vara nykter...likt förbannat säger en röst...ett glas bubbel vore gott....

Kram:)

@Varafrisk 🧡
Det sista stycket i ditt inlägg här ovan är pudelns kärna. Precis så är det för oss som inte vill/kan vara helt vita.
Så då finns alternativa lösningar, begränsa intaget, håll det och låt det gå ett tag. Ge måttligheten en chans.
Ta därefter ett nytt beslut.
Jag tror att man knäcker sin självkänsla och tilltro till sig själv om man känner att man misslyckas hela tiden om man inte håller sig helvit.

Kram 💚

@FinaLisa…Begrundar vad du skriver. Är det en kamp för dig att hålla dig t de dagar som du tänker att du vill vara nykter? Eller känns det mycket enklare än att vara helvit?

Jag behöver göra mina undersökningar först både i Gbg och hemma i min stad för att ta ett beslut hur jag ska gå vidare. Tror att jag behöver kanske ngt antidepressivt

Vill att min man ska följa med mig t rådgivningscentrum. Önskar att han ska förstå. Kanske vad jag inte förstår. Kanske handlar det inte bara om alkohol utan även om äktenskapet. Levt länge ihop. Kan vi mötas. Jo jag tror det. Men jag vill inte alltid vara den som trixar och fixar.

Kanske låter löjligt. Men. Längtar tills undersökningen nästa måndag är färdig. Vill ha svar. Även om min man fick sin cancerdiagnos där så behöver ju inte jag få ngt jobbigt svar. Men jobbigt är det.

Känner mig väldigt ledsen ikväll. Och på semestern ska man ju vara glad och då känns det extra jobbigt att vara ledsen😢

Kram🥰

@Varafrisk 🧡
Hoppas din dag kändes lite lättare idag..🤗

Svaret på din fråga kan vara lite olika beroende på hur jag mår. Idag har jag känt mig neråt och deppig. Och då kommer suget...och så blir det förstås lite kämpigt att mota bort tankarna på vin eller cider. Men jag gör det för jag vet att jag mår mycket sämre om jag ger efter.
Så det blev en liten godispåse istället...😉
Jag har sovit för lite två nätter på raken så jag tror min nedstämdhet idag beror på det. Imorgon kommer en ny och säkert bättre dag😊
Bra dagar har jag nästan aldrig något sug. Därför är det roligare att kunna unna sig lite vin när jag själv bestämmer. Och den delen saknar jag när jag varit helvit. Att ha huggit in det i sten att aldrig FÅ dricka vin mer.
Det är en helt annan sak om man själv bestämmer att man aldrig VILL dricka mer...då är det ju väldigt lätt!

Jag förstår din oro för provsvar som dröjer. Är lite i samma sits nu. Inte för egen del men för min sambo.
Vi får hålla tummarna tillsammans!🤞🤞
Kram 🍓🧡🍓

@FinaLisa Nja…dagen har varit sisådär. Det är ju så att när jag druckit är det så lätt att känna sig totalt misslyckad. Som jag inte förstår något alls. Läste ett inlägg av Tappadigen i Liten flickas tråd att det är ju ingen som väljer att känna sug för då vore det ju ganska enkelt. Någon skulle säkert säga…att det handlar om hur man hanterar suget.

Pratade på fm m en fd kollega/vän. Jag sa till henne att jag kommer inte t ro, har svårt att känna glädje vilket triggar suget. Det var så gott när hon förstod vilken anspänning jag känner inför mina två läkarbesök. Och kanske hon ändå inte förstod allt. För jag är orolig inför vilka svar jag kommer att få. Något står inte rätt till det är jag nästan säker på. Men det är ju en sak om det bara kom av sig själv men nu är det ju jag som orsakat det och det är väldigt ångestfyllt. Och…jag skriver inte detta för att söka sympati utan detta är verkligheten. Visst borde jag förstå bättre…jag som säger att jag förstår….men när oro, sug osv kör igång då försvinner förståelsen/vetskapen😳

Så nästa steg är läkarundersökningarna. Om jag inte per automatik blir kallad t min läkare på vårdcentralen tänker jag ringa. Tänker prata m honom om antidepressiv medicin. Jag måste få ro i min själ…
Tänker fråga honom om jag inte kan ta antabus vad är hans förslag.

Känner otrolig ångest över att jag ev kan ha förorsakat något allvarligt med mina organ😱 Visst borde man sluta dricka då eller hur?

Kram🤗

Godmorgon Alla!

Gick tillbaka i min tråd någon månad och läste. Det var då jag hade fått sluta m antabusen men var fortfarande nykter. Var kopiöst trött. Fick ett första återfall på två dagar. Därefter uppehåll några dagar. Och nu….

Även om jag var oerhört trött så var jag mer fri på något vis. Oron fanns där men kanske inte på samma vis som nu. Det fanns ju en lättnad i vetskapen att organen fick vila från alkoholen. När jag dricker så är ju det en stark stressfaktor.

Ganska bra faktiskt att läsa bakåt i tråden…

Kram

När jag hade min nyktra period tittade jag på klipp av Peter Wirbing om postakutabstinens. Nu har jag ju backat några steg men vill framåt igen…Ni som läser böcker…vilken bok skulle ni rekommendera som ni tycker är bäst? Gärna lättläst och gärna på svenska.

@Andrahalvlek Tack☺️Finns dessa böcker som ljudböcker? Jag brukar inte lyssna på ljudböcker men vet inte om det vore värt ett försök.

Kram☀️

Godmorgon☀️

Sitter vid köksbordet med en kopp te. Är ruskigt nervös😨Känner mig lite nästan lite illamående. Ber t högre makter att det inte är något allvarligt med min lever. Och hör inte de högre makterna mig så är det ju faktiskt så att jag har förorsakat problemet. Men när jag sitter här och skriver så tänker jag….inget blir bättre av att du lägger stor skuld på dig själv. Nu får jag ett besked och sedan är det att göra det bästa av det…det viktigaste avstå alkoholen.

Kram🍀

@Varafrisk Den första finns på engelska som ljudbok ”This naked mind”, men den andra ”Skål ta mig fan” finns som ljudbok på svenska. Det är en av de böcker som jag använder som insomningsljudbok. Har nog lyssnat på den ett tiotal gånger hittills. Repetera, repetera, repetera.

Kram 🐘

Är borta ett par dagar från Forumet och ser att jag missat 51 inlägg i din tråd Varafrisk. Hinner inte uppdatera mig i detalj men den viktiga undersökningen du skulle göra i går gick förhoppningsvis bra? Förstår att du var nervös.

Jag bara känner från djupet av mitt hjärta att jag så önskar att du kunde fokusera helt och hållet på dig själv nu. Släppa allt runtomkring dig. Även oss på ett sätt, eftersom jag ser att du fortfarande jämför. Bli den fullblodsegoist man (delvis) behöver vara när man ska bli nykter.

Kram!

Godkväll @varafrisk
Berätta gärna hur det gick idag om du vill. Jag är trött efter veckan, men nu är det fredag och jag har semester, skönt!
Kram 🌱

@Andrahalvlek Tack för svar Andrahalvlek👍🏻

@Charlie70 @Se klart Tack för att ni frågade hur det gick med ultraljudet. Det var igår. När jag låg där på britsen medan läkaren förde staven( låter som fel namn men jag kommer inte på något bättre 🤔)över min buk som var insmörjd med gel, pappershanddukar instoppad in under bhn och i kjolen så vet jag inte hur högt hjärtat slog😳 Läkaren sa ”andas djupt, håll andan, andas ut”. Vet inte hur många gånger jag fick göra så. Men de där minutrarna är så långa innan undersökningen är över. Till slut var jag färdig..en undersökning som nog inte tog mer tid än tio minuter. Svaret var…inget allvarligt endast lite fettlever. Pust😅 Och tack …gudskelov🙏🏻 Måndag…gastroskopi. Jag har ett utgångsläge. En möjlighet att ta tillvara på…ok Onkel F inget 🙏🏻 utan 💪🏻.

@Charlie70….ja ..jag skulle behöva 110% fokus på mig själv…och jämföra….så sant…måste på något vis samla mig själv …och tänka efter vad behöver jag? Vad kan fungera för mig? Läste i din tråd och livet verkar ändå vara gott för dig…för att du tar hand om dig och du planerar❤️

@Se klart… har läst i din tråd..och jag förstår…du behöver vila❤️

Min man och jag är ute på en liten tur efter läkarbesöket igår och kommer hem på söndag.

Kram🥰

@Varafrisk Så otroligt skönt att du har fått positiva besked! :) En fettlever är ju i princip fullt reversibel! Du som har fått vänta så länge och nu är det äntligen gjort. Jag har ju fått göra samma undersökning för, ja det börjar närma sig ett år sedan nu. Jag hade dock ingen bh på mig. Jag minns min undersökning som tämligen odramatisk. Jag pratade lite smått med ultraljudsläkaren medan han undersökte mig och han berättade för mig att han kunde se levern väldigt bra och att han kunde se att där fanns fett inlagrat men sen hänvisade han mig till min läkare för mer information och till slut fick jag ett brev hem också där det stod en massa saker detaljer om blodflödet i den huvudåder vena portae som går igenom levern samt en massa annat. En fettlever är ju inget allvarligt som du säger, speciellt inte i jämförelse med vad det kunde ha varit, men samtidigt så är ju fettlevern något man ändå måste se till att göra något åt innan det blir något allvarligare.

@TappadIgen Min undersökning var väl egentligen inte heller så dramatisk men det var jag som var så stressad inför svaret😳men som tur var bland alla olika svar som jag hade kunnat få var väl detta ett av de bättre. Och jag tänker precis som du att nu handlar det om att göra det bästa av det.

Och på måndag dax för nästa undersökning…gastroskopin🙏🏻

Nu har jag det bra på Västkusten👌🏼☀️

Kram☀️