av Varafrisk

Varafrisk
mån, 2021-08-02 - 09:07

@Sisyfos Tack för ditt inlägg.

Ang AA så har jag funderat på att vara med on line. Har googlat lite. Är inte redo för fysiska möten. Jo, om jag åker väldigt långt hemifrån. Min hemkommun samt samtliga grannkommuner har jag arbetat i eller kontakt med föräldrar. Att träffa en förälder på ett möte känns bara så fel.

Ensamheten handlar mycket om relationer som har brutits eller förändrats på något vis. Gällande de vänner som jag har är de kanske de närmaste vännerna för mig men jag är inte det för dem även om vi är vänner det blir därför ofta jag som tar kontakten. Eller rättare sagt det är nästan alltid jag som tar kontakten. Jag har oftast varit den som tagit kontakten, initierat till saker och ting. Så jag kan sakna någon som hör av sig….

Varafrisk
mån, 2021-08-02 - 11:30

Ibland blir jag fast i tankar...eller inte bara ibland utan väldigt ofta....de tankarna är oftast inte tankar som bidrar till så mycket positivt eller konstruktivt...utan mer passivitet och kanske nedstämdhet. Tänker på det här med tillit till sig själv. Tron på sig själv. Har inte lyssnat färdigt på Niels van der Poel men lyssnade på honom när jag var ute och gick. Han har genomfört mycket av det han velat. Hoppa fallskärm. Springa 17 mil..men så kom tanken ..han hade kanske kunnat springa längre?

Ibland känns det som om jag är född rädd och försiktig....eller tja kanske inte riktigt..jag har ju skrivit tidigare om självkänsla och självförtroende. Mina föräldrar satte kanske inte hinder för mig men de pushade inte heller mig. Blev uppfostrad mycket till att inte ta plats. Man kan inte hela livet skylla på sin uppfostran men att inte förhäva sig, inte ta plats är ligger djupt förankrat inom mig. Och alkoholen har nog förstärkt den känslan. För inte känner man sig så himla bra med att vara beroende. Fast nu ska jag inte sänka mig själv....men det krävs lite jävlar anamma...och jag hittar inte den känslan inom mig nu. Och det känns så frustrerande...för jag skulle verkligen behöva den känslan nu!

Se klart
mån, 2021-08-02 - 21:43

@varafrisk ingen- alltså inte någon kommer att ge dig nån känsla du behöver oavsett hur många dagar och år som än går.
Mitt tips är att läsa @tofus inlägg igen, och när du har gjort det.
Läs det en gång till.
Och läs det här stycket en extra gång:
”Som jag ser det har vi ett liv. Vi har möjlighet att göra något bra av det även om livet behandlar oss tufft. Livet är orättvist. Trotts det har vi makt att skriva om kartan för att ta oss till den plats vi vill vara. Vi måste bara våga. Att våga kan man lära sig. Det går att träna upp. Steg för steg.”
@varafrisk jag TROR att du kan träna och rita om kartan. Och DU måste tro det.
Framtiden är annars ungefär såhär;
Bli en fylletant som barnen inte vill ringa till och en relation som blir stum.
Beröva sig på allt.
Framtiden när man är alkoholist- eller kalla det vad du vill- är dessvärre sådan. Lägg därtill sjukdomar, som ihop med övervikt ökar riskerna enormt för alls livsstilsrelaterade sjukdomar. Det är ingen lek, och jag vet att du VET att det inte är nån lek men INGENTING kommer att komma din väg. DU måste gå. DU måste bestämma dig.
Varför jag blir känslosam kring det här är för att du har massor kvar att leva! Jag är helt säker. Blommor du ska odla- kanske barnbarn? Dans, kör, nya vänner.
Jag skulle vilja säga att du väljer bort allt det, just nu.
Var rädd om ditt liv, slarva inte bort det. Den risken är överhängande.
Alltså det är stort att leva. Megastort. Jag har inte fattat HUR stort förrän jag blev nykter.
Det händer fortfarande att det är jobbigt. Jag skriver sällan om det för att jag orkar inte lägga ord och tankar på något som inte leder mig någonstans. Jag kan inte gå till den delen av skogen, där äter rovdjuren upp mig.
Jag vill att du ska leva och leva livet,@varafrisk. Putta den där jäkla poletten ner för bergskanten nu. Kram.

Varafrisk
tis, 2021-08-03 - 12:46

@Se klart Vill skriva två olika inlägg som svar på ditt senaste inlägg hos mig.

Det här första är kanske lite löjligt att skriva om...men jag vill ändå..och det handlar om barnbarn. Jag skulle mer än gärna vilja ha barnbarn men är väldigt osäker på om jag kommer att få det. Att det blir lite laddat för mig beror på att jag först har gått igenom det här med att inte kunna få biologiska barn. Den första tiden när vi hade fått ett ganska definitivt besked att vi inte kunde få biologiska barn var oerhört tuff. Vi hade precis då flyttat från en tvåa till en trea dessutom hade vi gift oss så alla trodde att vi väntade barn. På den tiden var jag smal väldigt smal ändå tog man sig friheten att ta på min mage för att man trodde att jag var gravid. Den värsta händelsen var när vi var på fest och jag stod i kö till damtoaletten då en kvinna kom fram och tog på min mage och gratulerade mig. Jag hade en storskjorta på mig. De andra som stod i kö skrattade. Då sa jag "nej det finns inget där..jag och min man kan inte få biologiska barn". Det blev knäpptyst i kön och de flesta försvann.....

Jag är definitivt inte i samma situation nu så det är ju inte riktigt jämförbart för nu har jag två fantastiska barn. Det var ingen självklarhet för mig att bli förälder så jag är oerhört tacksam att jag hade förmånen att kunna adoptera. Det är inte heller en självklarhet för mig att få barnbarn. Min dotter har alltid sagt att hon inte vill ha barn. Hon har aldrig varit särskilt förtjust i barn. Min son och hans sambo skulle säkert vilja ha barn men eftersom hon har flera sjukdomar dessutom har genomgått flera operationer är jag osäker på om hon kan bli gravid. Många pratar ju om barnbarnen som livets efterrätt. Jag tänker att jag redan har fått min efterrätt...mina barn..för de var liksom en gåva. Skulle jag mot all förmodan få barnbarn så skulle jag bli överlycklig men jag kan inte vänta på det så som jag upplever att många gör. Man vet ju aldrig hur det blir.

Det här inlägget kanske låter negativt, tråkigt, naivt...men jag ville skriva....Nej, jag satsar på blommorna, på dansen, kören och nya vänner!

Kram:)

Varafrisk
tis, 2021-08-03 - 12:52

@Se klart Och nu till mitt andra svar på ditt senaste inlägg.

Varmt innerligt tack för ditt inlägg @Se klart:) Jag blev så berörd! Tårarna rann ner för kinderna när jag läste vad du hade skrivit. Som vanligt vackert skrivit men allvaret i inlägget grep tag i mig...vad gör jag med mitt liv?? Samtidigt som det gav mig hopp och mod. Jag finner inte fler ord just nu....även om det sjönk djupt in i mig vill jag låta det sjunka ännu djupare in i mig och låta det stanna.

Det är detsamma med ditt inlägg @Tofu det finns inom mig...och jag vill låta djupet i texten sprida sig inom mig.

Ja, jag vill leva...och leva mitt liv:)

Kram

Varafrisk
tis, 2021-08-03 - 21:29

Igår fick jag ett inlägg från @Se klart och några dagar före det fick jag ett inlägg från @Tofu…båda inläggen berörde mig på djupet🙏🏻

Tänker….man kan vänta ….och vänta…och vänta…OCH …det finns ingen annan än jag själv som kan göra grovjobbet….oavsett vad🙈

Ikväll var jag på ett jympapass med Friskis i vår Stadsträdgård. Passet gjorde mig väl medveten om min tunga, otränade, osmidiga, stela och mycket tunga kropp. Och det var evigheters evigheter sedan. Och.. jag var medveten om det men detta var ett uppvaknande😱

Hittar inte riktigt rätt på forumet just nu…men imorgon en ny dag….och vi ses❤️

Se klart
tis, 2021-08-03 - 22:01

Kära @vf
Jag vet ju att det här med barnbarn inte är någon självklarhet så jag tror att jag skrev ”kanske barnbarn” men innebörden är densamma. Livet kan rymma så mkt fint! Vi vet sällan exakt vad.
Bra där med Friskis- och du- fokus på att du valde att gå dit! Inte att kroppen är otymplig- det är övergående. Wow att du gick och tränade. Heja dig! 🥰

Varafrisk
tis, 2021-08-03 - 22:56

Har jag sagt det förr? Jo det har jag. Jag behöver verkligen ta en paus från forumet. Just nu känns det som om jag har blivit lite för beroende och fastnat ….kram❤️

Varafrisk
ons, 2021-08-04 - 09:06

@Tofu Vad mysigt det lät. Kul att ha tillverkat det själv👍🏻

Som jag skrev igår så var jympapasset nyttigt för mig både hälsomässigt men även en påminnelse om hur tung jag är och osmidig. När jag använder mig själv som ett träningsredskap istället för att gå t gymet då blir jag medveten om kroppen. Är medlem på Friskis och där ginns många olika sätt att träna på vilket jag tycker är bra. Har ibland funderat på att jobba ideellt där som funktionsvärd. Så jag måste verkligen fortsätta att träna. Tycker egentligen att det är kul det är ju övervikten som gör att jag känner motstånd. Imorgon blir det simning med min dotter i utomhusbadet. Har jag bestämt m henne så finns det ingen återvändo. Simning är ju väldigt skönt för kroppen och man känner sig lätt.

I em ska min man och jag åka t min bror och hans fru. Min brorsdotter som bor i Gbg är också där m sin sambo. Efter att min syster dog blev relationen med min bror inte så bra. Ja, det är en lång historia.. Hur som helst det ska bli kul att träffa dem. Även om jag ibland är bitter på dem så saknar jag dem. Vi var fyra syskon och det är bara min bror och jag kvar i livet. Han har en SÅ fin trädgård. Du skulle vara med @Se klart😃

Läste tillbaka i min tråd. Landade på de inläggen då flera trodde att jag skulle hamna i ett återfall efter antabusens slut. @Ase som var min kompis då men som inte har skrivit på länge🥲 hon skrev att jag skulle bevisa för gamlingarna på forumet att det inte skulle bli så. Det blev så. Det blev ett långt återfall. Tänker mycket på orden i @Se klart och @Tofus inlägg. Tänker på min tunga och osmidiga kropp. Och när jag tänker att saker och ting faktiskt är möjliga då får allt ett annat ljus…jag behöver behålla detta ljus🙏🏻💪🏻

Kram🦋

Varafrisk
ons, 2021-08-04 - 11:06

Tycker ju om att skriva…behöver ju för den skull inte gå in och kolla på forumet 117 gånger…då blir det ett problem🙈

Har läst ut Jon Henrik Fjällgrens bok ” Månbarn - min berättelse. Det var ett spontaninköp på Coop i söndags. Kanske fastnade jag för boken eftersom han är adopterad dessutom fr Colombia. Mycket mobbning, misshandel och droger under uppväxten. I slutet av boken skriver han att han dricker väldigt sällan alkohol. Tycker inte om berusningen m alkohol. Däremot pratar han om hur berusande naturen är för honom. Fjällen. Naturen är även för mig så läkande och befriande. Minns när vi var på Höga kusten för tio år sedan. Ångermanälven. Helt otroligt magiskt! Vilken upplevelse! Alltså…det finns faktiskt inget som slår det!

Och till något annat….är med i en grupp på Facebook som vår couch för Viktväktarna har startat. Månadens tema inom VV är självförtroende. Hen skriver om att vi ofta säger kanske istället för jag VILL, KAN och SKA. Och det är jag i ett nötskal beträffande vikt, alkohol och träning. Det är som om jag inte stänger alla dörrar utan möjliggör för alkoholen att komma in och då kommer alkoholen in. Känslan sitter inte i min kropp att jag kan säga dessa tre ord med versaler men jag börjar med gemena. Det surrar i bakhuvudet men idag SKA jag stänga surret ute.

🦋🦋

Se klart
ons, 2021-08-04 - 16:51

Jamen precis, det är ju olika saker som ska klicka på in- och utsida. Det där med SKA och GÖRA, du har ju pinpointad väldigt bra, dina mönster. Så länge det är ”kanske/hoppas och borde” så är det ju lite halvöppet. Ungefär som med kärlek när man liksom stänger dörren till alla andra- den dag man bestämmer sig.
Då får det beslutet vara själva grunden för alla andra relationer (av kärleks-karaktär).
Tager du denna… då är det JA.
Inte ”kanske, hoppas det eller troligen…”
Kram!

Futurista
ons, 2021-08-04 - 22:51

Kikar in och läser ikapp lite. Måste bara säga att du får hänga på mig och @Lavendelblomman alla dagar i veckan! Jag snubblar och velar hela tiden, det är väl en del av problemet också så att säga. Det hör nog till. Så du är i gott sällskap.

Hur vill du att ditt liv ska se ut? Vad har du för målbild? Min målbild är ganska tydlig och i den ryms inte mycket alkohol, helst ingen alls.

Hoppas du får en fin kväll! 🤗

Varafrisk
tors, 2021-08-05 - 09:11

@Futurista Kul att du tittade in hos mig! Jag har ju varit länge här på forumet. De vänner som var som var här då när jag började skriva har gått över till Det vidare livet och klarat av att vara nyktra under en lång tid. Har kontakt med några av dem. Har inte riktigt orkat börja skriva i andras trådar. Så det var kul att du tittade in.

Även om det ser ut som jag kanske inte har bestämt mig så har jag med mitt förnuft bestämt mig men känslan bråkar med mig. Och jag säger inte SKA därför finns det alltid en liten väg att slinka ut på. Jag tänker att dricka måttligt funkar inte för mig utan det är helvit.

@Se klart När jag gifte mig så sa jag ju inte kanske utan sa väldigt övertygande JA. Jag var så lycklig. Och 30 år efteråt kanske jag inte känner samma lycka men jag är fortfarande lika övertygad om att jag SKA leva med min man tills döden skiljer oss åt.

Och nu kommer det mer och mer ångest in i mitt liv…ångesten gör mig ledsen…jag blir nedstämd för att jag dricker…..får inget gjort.

Jag SKA bli nykter.

Se klart
tors, 2021-08-05 - 11:57

Bra där! Välj glädjen över allt fint som finns på tillväxt i ditt liv. En dag i taget, hur funkar det för dig? Ibland behöver man smalna av perspektivet. Både framåt och bakåt. Vad gör jag för fint av den här dagen som ligger framför mig? hur vill jag känna mig när jag går och lägger mig? Hur kan jag styra över det?
Och du- häng på @futurista och @lavendelblomman! Fint att vara ett gäng 😍

Varafrisk
tors, 2021-08-05 - 19:40

Ikväll är jag otroligt ledsen för min dotters skull! Nu är det andra gången i rad som en lägenhet hon har blivit lovad att få går t ngn annan. Vi var helt övertygad om att den var hennes. Men när hon skriver t hyresvärden och frågar om de ska skriva kontrakt, då har hyresvärden redan skrivit kontrakt med ngn annan. Jag blir så j-a arg😡 Den här lägenheten var vad hon behövde!

Har varit h min diakon idag. Så skönt. Mitt mål är nykterhet och andlighet🙏🏻

Har simmat en halvtimma m min dotter. Konditionen kunde vara så mycket bättre men det blev iaf 500 m.

Jag börjar min nyktra resa på lördag! Så är det! Ska ringa vårdcentralen på måndag. Be att få prata m min läkare. Be om att få ta leverprover. Fråga om jag kanske kan ta antabus för att bryta mitt beteende.

Jag vill välja livsglädje! Och på ngt vis behöver jag bli vaccinerad så att jag inte bär min dotters känslor utan finns där stöttande. Hennes nuvarande källarrum mår hon bättre av att bo i än vad jag skulle klarat av.

Kram🥰

Se klart
fre, 2021-08-06 - 10:44

Vad bra @varafrisk, insikten om att din dotters känslor inte ska flytta in utan att du kan stötta på andra sätt.
Jag tycker att närmandet till andlighet hjälpte mig otroligt mycket mina första veckor/månader. Jag läste, funderade mycket kring att få styrka från något större än jag. Är övertygad om att den fanns och finns där. Jag tror att det som några kallar Gud är vår förmåga att se livets storhet. Mäktigheten i att få finnas till, och det är som vi vet ingen dans varje dag, men det är utveckling, glädje, förundran, sorg. Alla delar. Tron är något att hålla i handen när det svajar, för att kunna gå vidare till säkrare mark.
Tänker på dig! 🌱

Varafrisk
lör, 2021-08-07 - 19:05

Lördagskväll...och jag har bestämt....att jag ska inte säga när jag börjar...hur många dagar jag har som nykter...för det stressar....jo....när jag har nått kanske en vecka eller mer då kanske jag vågar berätta...men inte nu. Dessa bakslag...sänker mig ...så oerhört...och förlåt...men när jag minns orden...att nu är jag nog nära ett återfall...då vill jag sluta berätta...men inte sluta skriva...

I många trådar kan jag läsa att man kanske slutar skriva i andras trådar för att man är rädd att såra andra....och om man har klarat av att vara nykter under lång tid...så kanske inte behovet finnas att skriva..iaf inte för egen del ..och om man då känner att man sårar någn annan eller att ngn blir irriterad...så varför ska man då skriva???

Jag har skrivit här under ca 1,5 år...lika länga som många har klarat av att vara nykter...jag tillhör även den skaran som blivit sårad, irriterad...att jag har retat mig på andra...jag har nog även kallats högfärdig...men jag behöver er ALLA...så är det ...vad vore jag utan er?? Följer en tråd som jag gärna vill skriva i...men vågar inte...men hoppas att det ska lösa sig...

Tack @Se klart...andligheten är så betydelsefull....ev ska jag vara med i en grupp där de flesta har ett beroende...till hösten...beroende på om den kan sätta igång pga pandemin...

Kram:)

starten på det nya
lör, 2021-08-07 - 19:42

Ta hand om dig, känner du dig pressad av skriva antal dagar så gör inte det, det viktigaste är ju att du vet.
Jag tror det är smart att skynda långsamt och ta det i sin egna takt och på sitt egna sätt, men fortsätt kämpa.

Jag har också läst att man slutar skriva i andras trådar.. För min egna del så inspireras jag av att läsa svaren från andra, känner också att det är roligt att se att någon läser det man skriver även om jag använder det som dagbok.

Igen ta hand om dig :)

Anonym31513
lör, 2021-08-07 - 23:30

Om det stressar dig att skriva antal dagar, så låt bli. Detta forum är ju till för att stärka en, inte tvärtom.
Har du någon strategi att ta till, inte om utan när, suget sätter in? Tex ett visst tänk eller en aktivitet?
Hoppas att gruppen kan komma igång i höst.
Kram!