av gladpålåtsas

Livrädd igen
lör, 2021-07-17 - 08:05

@gladpålåtsas Jag är ledsen! Jag tror att vi måste sluta tänka "tänk om' med förhoppning om att det aldrig händer igen. Men jag är fortfarande fast i den tanken trots att jag har lämnat. Han ger inte upp. Han säger att jag är hans livs kärlek och han kommer aldrig att vara hotfull mot mig igen, jag har inget att frukta. Men min rädsla kommer aldrig att släppa i närheten av honom.

Hallonpaj
ons, 2021-07-28 - 20:27

Finaste ni!@livrädd @gladpålåtsas
Vad ni (vi) kämpar.
@glad p l:De tre första dagarna ska varavärst, att falla då är inte konstigt men ändå. Läste att 80%gör ett återfall första året som nykter.
Liten glädje att du fick möta mannen nykter en stund men helvete vad ont det gör när hoppet släcks.
Själv undrar jag vem mannen jag älskar är numera. Tror jag gick en skymt av honom för ett par veckor sedan men min hjärna spelar mig spratt. Känns ibland som jag inte vet vad som är sant. Hatar alkoholen som förstör liv.
Jag har lämnat, han börjar medicinera imorgon och ska läggas in. Jag har tagit avstånd när han behöver mig. Så skruvat svårt samtidigt som jag inte kan göra annat. Hans supande står mig upp i hela halsen. Jag har sagt att jag väntar tills han blivit nykter. Men känner nu när det finns andrum och gamla känslor trycker på att jag inte har en aning om hur det blir.
Samtidigt älskar jag karln! Den han var, men är tillit möjligt att laga?

Livrädd igen
fre, 2021-07-30 - 21:00

@hallonpaj @gladpålåtsas
Hjälp... Nu gör han sitt yttersta för att håva in mig igen. Han påstår att han dricker betydligt mindre och han tänker inte bli hotfull igen. Hur kan man ens lova något sådant? Jag tror (vet) att om jag ger upp och går tillbaka nu så kommer det att sluta illa. Dessutom har vi en rättegång om några månader. Hur ska man ta sig igenom det?

Tröttiz
fre, 2021-07-30 - 21:37

@Livrädd igen
Hej.
Måste erkänna att jag inte läst igenom allt. En vän sade till mig att i stället för att fokusera på den andre, fokusera på mig själv.

Vad jag tycker är okej och inte.
Fick frågan hur jag kände i allt. Fokusera på dig själv, vad är viktigt för dig och vad värdesätter du? 🌺

Hallonpaj
lör, 2021-07-31 - 00:28

@livrädd
Heja❤️ Du vet vad som är rätt, följ det.
Kan du svara honom ’bra och skönt att du dricker mindre, håll det så ser vi tiden an’?
(Ni har separerat, om han är fräsch om ett halvår kan man ta en kaffe typ.)
Ett tydligt vänligt avstånd med tanke på att ni har rättegången som kommer.
Sitt i båten, vi håller din hand☀️

Mammatill2
sön, 2021-08-01 - 22:21

@gladpålåtsas
Hej hur går det för dig? Lever i samma skräck sambo som dricker och blir otroligt elak.Det värsta är att ibland säger han dumma saker framför barnen… jag vet att det inte är ok och jag har slutat älska honom för länge sedan men så svårt att gå 😟 Jag vill vara glad och slippa tassa på tå,vill ju stå upp för mig själv visa att detta är inte ok! Även på ett sätt visa barnen att så här ska man inte bli behandlad av någon. Vad tänker dom? Ska dom i framtiden träffa någon som behandlar dom såhär skulle jag bli så ledsen och verkligen försöka tvinga dom därifrån

Mammatill2
sön, 2021-08-01 - 22:21

@gladpålåtsas
Hej hur går det för dig? Lever i samma skräck sambo som dricker och blir otroligt elak.Det värsta är att ibland säger han dumma saker framför barnen… jag vet att det inte är ok och jag har slutat älska honom för länge sedan men så svårt att gå 😟 Jag vill vara glad och slippa tassa på tå,vill ju stå upp för mig själv visa att detta är inte ok! Även på ett sätt visa barnen att så här ska man inte bli behandlad av någon. Vad tänker dom? Ska dom i framtiden träffa någon som behandlar dom såhär skulle jag bli så ledsen och verkligen försöka tvinga dom därifrån

gladpålåtsas
mån, 2021-08-02 - 12:13

@Mammatill2
Hej! Tack för frågan ☺️. Det har gått hyfsat bra sedan jag skrev sist den 17/7. Han har ”skött sig” sen dess. Jag har blivit öppen med allt till alla som frågar hur det är och som jag har förtroende för. Då berättar jag, även om min man är med. Den som min man ser upp till mest förstod allvaret, att jag tänker lämna om det inte sker förändringar. Jag tror att han bearbetat honom sedan dess. Min man har druckit måttligt och enbart i sällskap med mig och andra. Det har funkat och känts som att nu, nu är allt som det ska igen! Men när jag läser här och ser att det faktiskt bara är två veckor sedan han drack varje dag känner jag mig korkad och otroligt blåögd. Dagar som dessa, trevliga och glada har vi haft förr efter att jag hotat med att lämna sedan har han ramlat tillbaka igen till ensam full i sällskapet och elaka ord.
Jag försöker ändå njuta av det som är nu. Det tar väl år att laga dessa brutna löften tänker jag. Närheten och intimiteten mellan oss är sedan länge borta.
Men jag är så otroligt trött och fortfarande oroande nedstämd inombords, känner mig otröstligt ledsen över att jag haft det så här i så många år men håller skenet uppe när han nu försöker ändra sig. Egentligen vill jag bara gråta, gråta och gråta…
När det gäller barnen har jag tänkt som du: tänk om de hittar en likadan som min man? Det vore fruktansvärt!

Mammatill2
lör, 2021-08-14 - 22:44

@gladpålåtsas Förstår verkligen din trötthet…kanske haft semester och efter den ska man vara utvilad men med barn blir man inte utvilad efter en semester och med en sambo som dricker blir det ännu värre.
Jag har inte heller kommit vidare utan hoppas men känner mig så dum för innerst inne vet jag ju att det kommer inte bli någon förändring!
Idag sa min sambo att han ville börja träna han har gått upp mycke i vikt och vet ju såklart att träning mår man bättre av. Han lider av depression lite då och då och att dricka gör det inte bättre direkt

Han tränad ganska mycke för 1 1/2 år sedan och drack då mindre tror han höll sig nykter i 4 v vilket aldrig hänt innan
När han sa att han skulle börja träna idag så kände jag inom mig att ok men visst det är ju jättebra men sen kommer det fallera men kan såklart inte säga det

Nu ligger jag i sängen med ena barnet bredvid och han sitter nere och dricker…
Har ju inte pratat med någon kompis så känner att jag har så mycke jag vill få ut mig.Vet att dom skulle lyssna men skäms och dom har sina egna problem.

Brukar ibland titta på textraden från Lisa Ekdahl -När jag gjort allt jag kan ger jag mig rätten att ge upp

Någon dag måste jag ge upp för min egen skull men framför allt barnen men när?

Mammatill2
lör, 2021-08-14 - 22:44

@gladpålåtsas Förstår verkligen din trötthet…kanske haft semester och efter den ska man vara utvilad men med barn blir man inte utvilad efter en semester och med en sambo som dricker blir det ännu värre.
Jag har inte heller kommit vidare utan hoppas men känner mig så dum för innerst inne vet jag ju att det kommer inte bli någon förändring!
Idag sa min sambo att han ville börja träna han har gått upp mycke i vikt och vet ju såklart att träning mår man bättre av. Han lider av depression lite då och då och att dricka gör det inte bättre direkt

Han tränad ganska mycke för 1 1/2 år sedan och drack då mindre tror han höll sig nykter i 4 v vilket aldrig hänt innan
När han sa att han skulle börja träna idag så kände jag inom mig att ok men visst det är ju jättebra men sen kommer det fallera men kan såklart inte säga det

Nu ligger jag i sängen med ena barnet bredvid och han sitter nere och dricker…
Har ju inte pratat med någon kompis så känner att jag har så mycke jag vill få ut mig.Vet att dom skulle lyssna men skäms och dom har sina egna problem.

Brukar ibland titta på textraden från Lisa Ekdahl -När jag gjort allt jag kan ger jag mig rätten att ge upp

Någon dag måste jag ge upp för min egen skull men framför allt barnen men när?

Hallonpaj
sön, 2021-08-15 - 21:56

Mammatill2 och Gladpålåtsas
Heja och kraft🙏 Är själv i tröttheten och gör gott att läsa när ni sätter ord på skiten.
För: Lämna. Egentligen vet man ju. Ultimatum. Medberoende/anhörig är inte ett liv.

Livrädd igen
mån, 2021-08-16 - 20:02

@Hallonpaj Och här sitter jag och lämnade för 10 månader sedan. Ett väldigt stort och farligt steg att ta, men nu tvivlar jag starkt på att jag reder ut detta. Jag skulle behöva praktisk hjälp! Hämta mina saker, göra bodelning, ordna upp mitt liv. En vän som tidigare hjälpt mig lite har slutat höra av sig. Hon är livrädd för mitt ex och hon ska även vittna mot honom i kommande rättegång. Sedan har jag ingen! En pappa som är drygt 80 år som jag absolut inte vill tynga och oroa med mina problem.
Vad gör man? Hur gör man? Ofta tänker jag att det enklaste vore att flytta hem igen. Jag är 50, jag får försöka stå ut resten av livet.
Tröttheten! Jag kan sova hur mycket som helst, men blir aldrig någonsin utvilad. Migrän hela semestern och idag började jag jobba.

annalena11
mån, 2021-08-16 - 20:52

@gladpålåtsas åh vad jag känner igen allt du skriver!
Men bara processen med att flytta känns urjobbig. Hur blir det sen? Spårar han ur helt? Jag vet att jag klarar mig, både ekonomiskt och som ensam. Jag är mest rädd för allt runt omkring.

Kennie
mån, 2021-08-16 - 22:38

Hej livrädd,
Vill bara säga att jag blir väldigt berörd av det du skriver. Jag förstår att du behöver stöd med det praktiska. Har du varit i kontakt med Kvinnofridslinjen? Vet också att det finns företag som specialiserar sig på att hjälpa till med det praktiska, googla på "hjälp att skiljas". Det du skrev om att du kanske bara ska stå ut... Nej, tänker jag, vi får bara ett liv, varför ska du leva det i rädsla tillsammans med en man som är för svag för att styra upp sitt liv trots att han vet att hans drickande leder till våld mot dig. Det du skrev om övningen med lapparna hos psykologen var så talande, du vet vad som är bäst för dig. Du har tagit ett stort och viktigt steg, dra i alla trådar du kan för att komma vidare. Och ge inte upp.. Det är ju av en anledning det kallas medberoende. Det drar i dig nu, men jag tror att du är bättre på att stå emot beroende än vad ditt ex är. All styrka till dig!

Livrädd igen
tis, 2021-08-17 - 16:03

@Kennie Tack för dina kloka ord!
Mitt största problem just nu är nog att jag känner mig så ensam. Det får mig att tvivla ännu mer på mig själv. Han försöker dessutom vara väldigt snäll och förstående just nu, och det påverkar mig. Jag har ännu inte kommit så långt att jag känner mig stark och orkar stå emot honom. Jag skulle önska att jag hade en "sponsor" eller liknande som jag kan kontakta när det känns som värst. Jag är så fruktansvärt trött att jag inte orkar umgås med människor, då är det svårt att finna någon vän också.
Jag funderar på att gå på ett al-anon möte, jag vill ha mer kunskap kring alkoholism. Just nu läser jag mycket om våld i nära relationer och narcissism. Det är lite läskigt, för det är väldigt mycket igenkänning.

gladpålåtsas
tis, 2021-08-17 - 19:05

@Mammatill2 @Hallonpaj @annalena11 @Livrädd igen
Vilka kämpar vi är! Jag tänker att jag gör det för de yngsta barnens skull… säkert korkat det också!
Ena stunden vill jag bara gråta, nästa stund är jag urförbannad. Jag vill egentligen vara urförbannad hela tiden, då hade jag kanske orkat flytta. Men mest är jag så fruktansvärt bitter på mig själv att jag stannat i alla dessa år. Jag vet att jag har personlighetsförändrats till det sämre, inte den glada och jordnära som jag en gång var.
Nu är jag mest orolig hela tiden.
När jag träffar andra och inte han är med mår jag bättre, mer avslappnad, jag behöver inte vakta någon annan.
Samtidigt är jag aldrig riktigt ärlig när jag träffar andra, de skulle bli djupt chockade över vad jag har stått ut med i alla dessa år. Jag skäms över att jag inte gjort något åt det, skäms så det gör ont i hjärtat. Ledsen, arg och skam, allt på en gång!

Kennie
tis, 2021-08-17 - 20:55

Hej,
Al-anon tror jag är jättebra, finns kanske on-line nu? Och tids nog kommer du orka engagera dig i andra människor, jag tror inte du kommer behöva vara ensam framöver. Men förstår att det är för mycket att ta tag i nu. Om jag var du skulle jag undvika kontakt med honom, det verkar göra dig osäker och mer sårbar. Lita på din instinkt, du behövde ta dig ifrån honom. Hur har du det med hästarna, rider du ofta? Är gammal hästtjej själv så jag vet vilken glädje de kan ge..