Jag och min man har varit tillsammans i 29 år. Han har under alla år alltid druckit för mycket. Han dricker sig full/redlös nästan varje helg och hela semestrarna. Att jag mår dåligt över det bryr han sig inte om. Han drar ofta iväg ut med likasinnade på helgerna. Det är aldrig något bestämt utan det dyker bara upp något han vill göra och då drar han. Han vill inte prata om sitt alkoholintag utan tycker bara jag tjatar. Han har, vad jag vet, varit otrogen vid två tillfällen som han själv har berättat om och jag har förlåtit. Jag älskar honom över allt annat när han är nykter. När vi bråkar blir det mitt fel. Han ber aldrig om ursäkt. Du vet att jag aldrig kommer sluta dricka säger han bara. Jag vet att jag blivit negativ när det gäller allt han ska göra med kompisarna på helgerna. Jag vill ju att han ska stanna hemma. Jag har precis blivit arbetslös och har inte råd att lämna honom plus att jag vill bli gammal med honom. När han är nykter är han världens underbaraste. All min glädje och ork har försvunnit. Vet inte när jag kände mig lycklig senast. Jag har inga vänner kvar då jag inte velat visa hur jag har det på helgerna. Alla som träffar min man älskar honom. Han är rolig och glad mot andra. Hur ska jag göra för att själv orka och för att jag ska må bra?

@Saknad
Lider med dig. 🌹
Som jag upplever det är det tyvärr så att ens anhöriga inte slutar dricka för att vi ska må bra. Att sluta dricka är upp till dem. Och fastän de inser att de dricker mycket så är det inte alltid sagt att de är motiverade att sluta.

Det som du får fundera på är vad du vill vara i. Kan tänka mig att som arbetslös är det inte lätt att flytta. Arbetslösheten håller dig liksom kvar. Men vad hos honom gör att du stannar?
Hur ser det ut för dig med arbete framöver tror du?

För att orka så tänk på vad du mår bra av. 💕 Finns det någon vän du kunde kontakta? Återuppta en hobby? Allt för att sköta om DIG liksom. 🌹

Tack så jättemycket för era svar! Jag har tänkt mycket på varför jag stannar kvar i något som så ofta gör mig både ledsen och arg. Jag älskar honom så otroligt mycket. De dagar han är nykter är han min bästa vän och min stora trygghet här i livet. Vi har så otroligt roligt tillsammans.
Tyvärr har jag tappat bort både orken och mig själv i allt detta. Jag vet att jag borde göra något som jag blir glad av och mår bra av men orken finns inte att ta tag i det just nu.