Livrädd igen

@Kennie Hade jag inte haft min häst så hade jag nog inte levt idag. Jag rider nästan varje dag, tränar dressyr regelbundet för B-tränare och har så smått börjat tävla. Det är så otroligt roligt eftersom jag har utbildat min häst själv från grunden. Problemet jag alltid har fått slåss mot är hans synpunkter om att jag är för många timmar i stallet varje dag, "du red ju igår måste du rida idag också?" Och "kan du inte prata om något annat än hästar?" Om någon från hans familj har pratat häst och frågade mig om något så blev han arg och började skälla på mig för att jag tjatar om hästarna igen.
Jag önskar att jag slapp träffa honom igen, men det måste ju på något sätt göras en bodelning.

Har också häst💕
Jag har försökt hitta AA/anhöriggrupper etc online men inte lyckats. Bor inte i storstad så ont om grupper här. Men kanske på sikt.. Just nu är jag så trött på allt som rör A men ändå behöver en ju prata om det. Är arg på all kraft som det suger ur mig men ’this too shall pass’.

Heja er alla❤️

@livrädd igen, är det sällskap/stöttning när du ska hämta saker eller bärhjälp?

@livrädd igen, ang bodelning, har ni komplicerade tillgångar/hus/arv etc?
Mitt ex och jag som inte hade så mycket tillgångar spaltade upp och delade rakt av. Enklast och bra för oss, att blanda in tex jurist kändes för svårt, för mycket skam.

Livrädd igen

@Hallonpaj Jag behöver nog ett allmänt stöd. Jag är som sagt alldeles ensam i detta och han har hela sin familj bakom sig som tycker synd om honom.
Vi har ju varit tillsammans i så många år att det är mycket grejer. Vi äger även huset med stallet tillsammans.
Grejen är att han anser nu att om jag inte tänker komma hem igen så ska jag hämta min skit. Jag säger att det kanske är han som ska börja packa. Han säger att alternativet att jag skulle köpa ut honom är uteslutet men det kan väl inte han bestämma? Ska jag behöva slänga hälften av mina grejer nu för jag har ingenstans att ha dem innan vi vet vad som händer med huset? Jag är så trött!!!

Härligt med ridningen. Och det säger ju en del om hur han fungerar, att han såg din ridning som något dåligt och ifrågasatte och blev sur. Låter kontrollerande och egoistiskt. Och att han säger att du måste hämta grejer är kanske ett sätt att få dig dit igen. Åk inte dit själv tycker jag. Och grejer kan ju ha affektionsvärde, men kanske kan du stå ut med att förlora dem om han nu skulle vara så barnslig/elak att han slänger dem för att jävlas. Kan du kontakta en jurist och få tips och råd hur du ska komma vidare? Känns som att du skulle behöva bli klar och klippa banden både praktiskt och mentalt. Att ha det som nu är kanske jobbigare än att ta tag i det sista, även om det känns övermäktigt. Styrka till dig!

Livrädd igen

@Kennie Ja, det sista känns fullständigt övermäktigt. Hur går man vidare ensam i livet efter att ha hängt upp hela mitt vuxna liv på honom. På sätt och vis har det ju varit en trygghet att inte vara ensam.
Han säger att han ska ta hand om mig. Men han verkar tycka bäst om mig när jag är hemma, städar, tvättar och lagar mat. Även om han aldrig har tagit en tugga utan att kritisera matlagningen. Jag tror att han är svartsjuk på hästen. Varför kan han inte glädjas med mig när det går bra med hästen och när jag mår så bra av att hålla på med ridningen? Jag har en gammal ryggskada som har blivit mycket bättre när jag började rida mer, min läkare är lyrisk! Ändå säger exet att "leka med hästarna får man göra när man är färdig med allt annat". Det är så förnedrande! Han fick mig att känna mig skyldig varje gång jag red och åkte iväg på träning. Han har ALDRIG, INTE EN ENDA GÅNG följt med mig på träning eller tävling. Han har knappt sett mig rida dressyr på en bana. Jag var tvungen att träna min häst så att jag kan lasta och köra henne ensam till träningarna. Jag har insett att allt jag gör, det gör jag med utgångspunkt från att jag är ensam på jorden. För han har aldrig någonsin ställt upp.
Jag har tagit kontakt med en jurist och ska ha ett telefonmöte nästa vecka.

Ja, ibland kan man vara mer ensam tillsammans med någon än man är på egen hand.. Att inte få någon uppmuntran eller förståelse från den som borde vara ens lagspelare, att behöva riskera att bli påhoppad, fysiskt eller mentalt, så ska man inte behöva ha det.... Och hans "ta hand om" verkar mer betyda kväva...
Vad bra att du kontaktat advokaten!