av Varafrisk

Varafrisk
mån, 2021-08-23 - 19:02

Det här är pinsamt..ruskigt pnsamt!! Men det gick inte idag... inte idag heller!! Fast jag vill vara helvit! Så är det! Det är inte så att jag är full nu...för då hade jag inte skrivit...men jag föll!

Att jag föll berodde inte på min dotter...att jag var ledsen för hennes skull...jag vet att många av er här inne har barn som också mår psykiskt dåligt/har mått psykiskt dåligt. Jag vet att det inte gagnar henne att jag tänker på henne...24-7...inte riktigt men nästan. Men jag är hennes mamma...jag har adopterat henne tillsammans med min man...och hon finns med mig..så är det...men det var inte beroende på henne som jag föll idag.

Jag kan också tänka att nykterheten är en present till mig själv....för det är endast jag och åter jag som kan göra att jag kommer på rätt spår. Men när man är i beroendet så är det svårt att tänka så...jag kan förstå att man tänker så när man har kommit längre fram....

Hur som helst...dagen började väl hyfsat bra....jag skulle jobba hela dagen och gå på yoga nu ikväll. Men utan att berätta allt i detalj...så många av de där kollegorna som fyller på ....som ger energi...som gör att man skrattar...det sitter på ett annat våningsplan...när det inte var corona kom alla ner till samma personalrum...så är det inte nu. Några av dem som sitter där jag fikar/äter min matlåda...tar så mycket energi...vill ha all uppmärksamhet själv...är så jäkla akademisk....och kan ge tråkiga kommentarer. Den ena personen som jag tänker på sa inget olämpligt till mig idag men en kollega....det tar så mycket energi...och då är karusellen igång...ska jag ska jag inte....ska jag gå på yoga ska jag inte....och till slut resulterar det i ingen yoga och besök på Systembolaget..och jag kommer hem och är SÅ ledsen..känner mig SÅ misslyckad...och rädd..ska jag inte klara det här??? Jag vill ju klara det här!!

Igår läste jag i min bok "För mycket För ofta"...väldigt bra att läsa om alkoholens inverkan på levern...även andra organ...lite skrämmande. Så jag har väl kommit ett steg närmare...eller tja förstått mer...även om jag trott att jag har förstått..och det är ju också pinsamt...men jag behöver vara mer aktiv på att läsa...kolla youtube.
Så...min fråga är...är "Tänka klart" med Annie Grace det bästa att börja läsa några kapitel? Lyssna funkar inte nu. The Alcoholic Experiment (heter det så?) , är det att rekommendera? Är det någon som har varit på AA-online? Kvinnogrupp? Hur ska jag få stopp på förhandlandet? Romantiseringen av alkohol är mer till helgen, semestern osv...

Jag hoppas att jag kan få vara med i ert helvita gäng ändå..Futurista, Lavendelblomman, Knickan.

Kram:)

knickan
mån, 2021-08-23 - 21:01

@Varafrisk du är så modig som är så ärlig. Du har det svårt med ditt beroende och det går nog inte att jämföra den ena med den andra. Jag tror också att du ska läsa Annie Grace, men vet inte vilken som är bäst. De har ju samma budskap och matar en med fakta. Och avväpnar skammen, så som Tofu skriver. Just nu håller jag på och läser och lyssnar på 24-timmarskoden av Satchin Panda. Den handlar om kroppens alla olika klockor/dygnsrytmer (alla celler och organ har sina olika dygnsrytmer) och när man ska sova, äta och röra på sig på bästa sätt för att må så bra som möjligt. Så nu följer jag den och då blir det lättare att avstå från vin eftersom jag just nu prioriterar min sömn. Som du vet är mitt mål inte helvitt, men jag vill komma ifrån det slentrianmässiga vardagsdrickandet. Vi har olika mål men kan ändå följas åt och peppa varandra. Kram

Så_svag
tis, 2021-08-24 - 00:02

@Varafrisk Är nästan precis i samma situation som du! När är nog nog liksom? När ska jag inse att jag faktiskt kan dö av den här skiten??! Sen hår det en dag nykter och då börjar djävulen på axeln glorifiera giftet jag häller i mig. Fy fan..

Varafrisk
tis, 2021-08-24 - 07:04

@Tofu @knickan @Så_svag Tack för svar och att ni tittade in🤗

Ångesten igår över ska jag ska jag inte vill jag inte uppleva mer..och igår var den så stark. Den blir även starkare nu eftersom jag känner ..du har inte hur många chanser som helst att kroppen mår bra…du måste vårda dig själv. Och det är väl ändå som Se klart säger att nykterheten är en present och jag tänker att hela livet är en stor fantastisk gåva🙏🏻 För åtta år sedan kämpade min syster för sitt liv…men hon dog av sin sjukdom…äggstockscancer. Hon var i ungefär samma ålder som jag är i nu.

Vad jag tycker är märkligt eller rentav sagt läskigt är som i söndags fanns ju inte förhandlandet inte där inte ångesten… kanske lite tankar på alkohol men inte som igår. När jag tog antabus så fanns ju inte heller den känslan. För när systemet är stängt kan jag inte dricka alkohol när kroppen var fylld med antabus kunde jag inte dricka alkohol…..men egentligen är det ingen skillnad för jag kan inte dricka alkohol så enkelt är det.

Ha en fin tisdag🦋💗

Ase
tis, 2021-08-24 - 17:41

Vill bara säga hej 💖.
Såg att du hade frågat efter mig perioden jag var borta, det värmer💖.
Du är en väldigt omtänksam människa😊.
Kram

Se klart
tis, 2021-08-24 - 22:40

Hej @varafrisk
Kämpiga dagar men jag står fast vid min lite religösa ingång om att se nykterheten som en present och livet som en megastor gåva. Det är inte varje dag det känns så, inte här heller. Men stråk, tänk tunna vita moln vid horisonten- kommer över mig då och då. Sen är ju de vanliga dagarna inte så man skrattar ihjäl sig hela tiden. Men tänker att vi behöver båda perspektiven? Gnet, säga nej, inte handla. Jobba med ångesten (så kraftiga påslag skulle jag prata med min doktor om) putta ut känslorna- de som dränerar- kring din dotter.
För att hon måste härbärgera sitt liv.
Och du ditt. Ni sitter inte ihop, men så kan det kännas- gjorde för mig. När min dotter var väldigt dålig, och jag kunde vakna upp och se på telefonen att jag hade 30 olästa sms och hon hade skurit sig- varit på akuten med en vän- kommit hem igen. Och delat detta med mig och sina syskon.
Då hade jag bra samtal med min närmsta vän som jobbar med detta professionellt för jag kände att jag till slut suddades ut och kunde inte hålla ordning på vems känslor som var vems. Jag var som trasigt tunt papper.
Hon sa en sak som hjälpte mig mycket och det var; ”Du kan inte göra så mycket men en viktig sak; du kan hjälpa henne genom att bära hennes hopp när hon inte orkar”.
DET förändrade något i grunden för mig. Jag kunde inte ta över hennes känslor, inte förändra hennes livssituation. Det var- och är- hennes liv att leva.
Men jag fick hjälp att se vad jag kunde göra. Bära hoppet! Det var en fin uppgift och gav mig mening. Och det var bra att prata med henne om det; ”såhär blir det för mig, och jag tänker att jag kan stödja dig på det här viset”
Sen sov jag förstås ändå uselt och drack aldrig innan jag visste att hon låg i sin säng och sov. Men det hjälpte mig att kunna förklara för henne. På så vis separerade jag mig från henne en gång till. Och det behövde vi. Fortfarande kan jag uppleva att hon har alltför stor respekt för mig, att jag är ”för viktig” men det beror på olika saker.
Tänker att det är bra att komma vidare med ett barn som har det tufft. Att inte stranda utan ta sig färdas framåt- så som det är i alla relationer. Ibland är det svårt att våga, sköra barn är så ömtåliga, vi blir ömtåliga. Det är som det är men vi behöver bli robusta för vår egen skull. Ditt liv ska levas!
Jag tror på dig och du behöver tro på dig.
Som vanligt - en särskild lina och ocensurerade tankar, ja du vet ju 😍 Kram.

FinaLisa
ons, 2021-08-25 - 07:02

@Se klart 🧡

Tack för ett så fint och hjälpsamt inlägg! Det hjälper även mig i hur jag kan förhålla mig till mitt medberoende. Väldigt tänkvärt 🤗
Kram 💚

Varafrisk
ons, 2021-08-25 - 07:15

@Se klart Tack❤️🙏🏻 Så klokt och så fint skrivet. Tårarna rinner…Så är det…man behöver liksom separeras…och jag har inte gjort det. Så enkelt är det…dvs svaret är enkelt…svårare att göra det…men jag vet det behövs.

Imorgon ska jag t min kurator på Rådgivningscentrum. Ska bli skönt! Faktiskt väldigt skönt!

Idag är en ny dag…utvecklingssamtal med chefen….löning dessutom. Ringa lite jobbiga samtal på jobbet. Aldrig roligt att ringa om att man måste göra en orosanmälan. Men det är ett måste och min skyldighet. Minns min lärare i Socialrätt när han sa t oss studenter ” ni ska kunna stå upp i Uppdrag granskning och kunna stå för vad ni gjort”. Dessa ord har jag alltid i mitt bakhuvud….

Kram🦋

Varafrisk
ons, 2021-08-25 - 19:39

Det är tungt nu och jag är rädd. Ska jag lyckas? Vad ska få mig att lyckas? Vad är det jag inte förstår? Jo men jag förstår ju fast jag handlar ju inte efter mitt förstånd. Jag vill ju så mycket...yoga..träna...vakna klara i knoppen...ta hand om min kropp...mm mm mm. Hur jäkla långt ner ska jag innan det får vara nog?

Ska ta nya leverprover på fredag. När min läkare frågade mig om jag kan vara nykter en vecka för det kan förbättra leverproven, svarade jag…jo men det skulle jag allt försöka klara. Och hur bra gick det🙈

Satt på utvecklingssamtal i em och känner mig som en lögnare när vi pratar om hälsa. Fy farao! Fast innan jag går hem är min kollega och jag inne hos vår chef för att prata kring ett jobbigt samtal vi har haft. Då föreslår min chef att vi ska gå hem och ta ett glas champagne. Bara det kan vara en trigger.

Det handlar om att stå ut timmen mellan 17-18 måndag tom onsdag, 17-19 torsdag och fredag, lördag kanske från 13-15....så egentligen det är inte så många timmar som jag skulle behöva surfa på suget även om hjärnan håller på hela dagarna.

Kram🦋

knickan
ons, 2021-08-25 - 19:59

@Varafrisk Så obetänksamt av chefen att föreslå det. Man vet ju inte vad man sätter igång med ett sånt uttalande. Tänker också på alla slentrianmässigt bortgivna flaskor som födelsedagspresenter mm. Det ska jag sluta med. Eller att förutsätta att alla vill dricka vin på en bjudning. Min gamla pappa ville att jag skulle handla åt honom på systemet, Typiskt nu när hade tänkt undvika det. Men en bra utmaning när jag inte ska ha till mig själv.

Vad ska få dig att lyckas? frågar du. Jag vet inte vad som ska få dig att lyckas. Men du har ju en stark oro för din hälsa så det skulle ju kunna vara en motivation. Det är det i alla fall för mig.
Så vad kan du göra vid de jobbiga timmarna när du drabbas av sug? Var befinner du dig då? Är det när du är på väg hem från jobbet, eller har du redan kommit hem? Kan du distrahera dig med något, eller bara bita ihop och lida dig igenom det. Jag har verkligen inga svar tyvärr. Det måste ju komma inifrån dig själv.
Önskar dej styrka och en god kväll.
Kram

Varafrisk
ons, 2021-08-25 - 21:24

@Tofu Vill bara säga tack🙏🏻ditt inlägg säger så mycket…och ger mig en tanke av eftertänksamhet 🙏🏻❤️