Hej alla.

Ny här...

Min fru dricker MASSOR...tror jag. 1-1.5 flaska vin om dagen i snitt och har gjort så i många år. Kommer inte ens ihåg när det började, men kanske runt 2013-14. Vi har alltid haft en hög alkoholkonsumtion periodvis, på semester, med vänner osv, men det höll sig till helger iaf till att börja med. Jag själv dricker mycket måttligt, helst inget alls, främst för hälsans skull, men också för barnens skull Sonen (14) kallar sin mamma för fyllekärring ibland, och dottern 12 brukar bli ledsen och gråta och vara rädd för sin mamma. Tycker det är tragiskt, men det går inte att ta upp ämnet. När vi (jag) gjort det har det kanske blivit bra i ett par tre veckor, sen barkar det iväg igen. (precis nu när jag skriver kräks hon i soffan). Vi bor utomlands, och om ett par veckor åker hon och barnen tillbaka till Sverige. Planen är att jag ska följa efter, men jag vägrar (det finns flera anledningar) göra det som det är nu. Jag ser det som en möjlighet för henne att skärpa till sig och låta förnuftet segra, samt att jag slipper fatta ett (för oss alla?) tråkigt beslut. Jag vill att barnen stannar här, och sonen vill inte åka. Dottern kommer kanske att ändra sig också... Fan vad jobbigt det är med alkohol som inte kan hanteras...

Li-Lo

Hej Mohair71

Välkommen till oss på Alkoholhjälpen & Anhörigstödet. Det är några dagar sedan du skrev och jag hoppas att du läser detta. Det kan ta lite tid innan en nya tråd får fart. Det du skriver berör och blir så tydligt hur tufft det kan vara att se sin partner nästan som förvandlas framför ens ögon. Du återger en bild som allt för många kan känna igen sig i.

Du märks att du känner ett ansvar som förälder och har en omtanke om din partner samt att du vill vara hjälpsam. Att du har modet att ta upp ämnet alkohol och att din partner försöker göra annorlunda är ett gott tecken. Det låter som en god idé att låta barnen vara hos dig om deras mamma har svårt att hålla sig nykter. Ett annat gynnsamt steg du tar är att du vänder dig utåt, hit, söker andras erfarenhet och nya infallsvinklar. Som du är inne på så krävs ibland mer än förnuft och vilja då det kommer till alkohol. Speciellt då personen som dricker har "misslyckanden" i bagaget.

Hur känns det för dig nu, när du så svart på vitt har berätta om hur det är? Finns det någon du kan tala med och vad gör du får att få energi och kraft? Ibland hamnar allt fokus på alkohol och den som dricker, en glömmer bort att ta hand om sig själv. Hur är det för dig?

Skriv gärna igen om du vill, vi finns här.

Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet.