av Se klart

Se klart
mån, 2021-09-13 - 15:08

Tack @sattva
Landat i medelhavsvärme. Ska hålla dragning kring kommande dagar ikväll. Jag lutar mig i kropp och själ mot min egen inneboende kraft och styrka som det visat sig att jag har. Och jag vilar mig faktiskt mot tryggheten i forumet, här finns stöd och en märklig känsla av att duga precis som jag är. Den går att bära med sig. Kram!

Se klart
mån, 2021-09-13 - 23:00

Jag gjorde just det @torn utan en smula ilderal som jag annars använt mig av vid dessa tillfällen. (Har sldrig druckit för att hålla nerver i styr)
Nu ska jag straxt sova. Kväll med nycklar mingel, vin, mer för vissa än för andra. Det bekom mig inte förrän vid 22-tiden då det fick räcka för mig. Vill ju inte missa en egen stund på balkongen med ett glas vatten och forumsnack, mess med barnen och mannen. (vågar inte chansa på a-fritt utomlands…) Nu ska jag läsa vidare i en ny deckare, sen sova gott. Har inte fått frågan en enda gång ikväll om varför jag inte dricker. Inte heller berättat för någon, har inte det behovet. Ser, som varje kväll, fram emot mitt kaffe. Skjutsar mig in i sömnen. Kram.

Se klart
tis, 2021-09-14 - 16:03

Jag är trött idag, tror det är värme, havets fläktar, gryningsflyget igår och social anspänning som kumulerar (kan det heta så?) i mig. Varvar jobb med konferens. Miljön är ljuvlig men väldigt många människor, varav några jag känner bra- andra inte. Ja, det blir mycket för en sån som jag. Och förr i tiden kunde jag tvinga mig själv att göra en massa saker oavsett hur trött jag var. Nu för tiden kan jag inte det. Som en fysisk omöjlighet att sitta vid datorn när kroppen skriker vila i sängen en stund. Svårt att acceptera men jag har blivit så mycket bättre på det. Måste jag vila så måste jag, kroppens språk får gå först. Kanske på tiden. Kram:

Varafrisk
tis, 2021-09-14 - 18:54

Tycker du är helt otrolig som orkar @Se klart💗

Tänker att du har mycket omkring dig. Även om mycket ger energi så tar det ändå energi ifrån dig. Får en känsla av att du har ett stort socialt nätverk samt ett ansvarsfullt arbete där du har en hög position dessutom nytt boende. Så vännen💗 klart du ska vila klart att du är trött.
Jag tänker du behöver ta hand om dina resurser inom dig. Och även om det är jättebra att du är nykter så om jag inte misstolkar så är det ändå en ny situation där du är nykter.

Vila och ta hand om dig💗

Kram💗

Andrahalvlek
tis, 2021-09-14 - 19:20

@Se klart Känner så väl igen det. Plötsligt har bara hjärnan checkat ut, det är lönlöst att ens försöka fortsätta jobba. Heja oss som lärt oss lyssna på kroppen!

Jag är känslig för ”luftombyte”. Blir alltid vråltrött när jag reser iväg någonstans. Mina barns pappa bara fnyser åt det, men jag tror att det är något med lufttrycket som jag reagerar på. Jag reagerar på åska och fullmåne också. Känslig typ.

Sen blir man förstås trött av alla intrycks och rubbade rutiner också. Allt kräver lite anspänning, man kan inte vila i sina vanliga rutiner på hemmaplan.

Kram 🐘

Se klart
tis, 2021-09-14 - 22:37

Gulliga @varafrisk och tack för omsorg 🤗 Jag har som vi alla anpassat livet efter resurserna och som nykter både orkar jag massor - eller så orkar jag inte 😴 Men du har rätt i att såna här omställningslägen kräver lite mer och helt rätt behöver jag lite påfyllning, lästid och egentid.
Precis som du skriver @andrahalvlek så är det hjärnan som checkar ut. Vet bara inte alltid när det ska ske… men då lyder jag numera. Människor får vänta till imorrn med att få svar. Människor får tycka vad de vill. Här ligger jag och är nykter. Punkt. Första året som nykter var det ett stort problem för mig att acceptera. Precis som du har jag hyperpresterat. Det må vara hur som helst men på jobbet ska jag vara flawless. Tror det var Kaveldun som skrev om att man bör hålla ögonen just på de i en grupp som aldrig gör fel. Som alltid levererar. Makes you think.

Jag är också superkänslig för fullmåne. Sover uselt. Nu är den bara en halv så jag räknar med att sova gott här i min säng ovan havet med en terass lika stor som min dotters lilla lägenhet. Den ser mycket fin ut men har inte hunnit sitta där många minuter. Middagar, mingel och …vin. Jag dricker vatten och cola. Har supertrevliga samtal men när mina nyktra känselspröt märker av hur promillen höjs. Så är det precis lagom att gå hem. Finns inget bättre. Jag bestämmer. Jag äger min tid och mitt liv. Min integritet. Frihet, som @sattva skrev nyss om i tråden, ett ord som dyker upp ofta här. Vi vet vad det betyder. Kram och godnatt, syrsornas sång här ute vaggar mig ikväll.

Sisyfos
ons, 2021-09-15 - 07:51

Låter så fint SeKlart! Sitta där på terassen och lyssna på syrsor. Tänker lite på det där med andra människor och att förhålla sig i en grupp. Jag jobbar hemifrån så fysiska möten med andra är begränsade. Jag tror att det är både bra och dåligt. Jag är en sån som läser in andra ibland. Andras mående, kroppsspråk etc och det är nog lite arbetsamt. Så lugnare nu. Samtidigt tror jag att man mår bra av möten, men jag måste nog bli bättre på att göra som du SeKlart. Dra mig tillbaka. Lyssna på hjärnan, stänga ner. Jag vet inte hur många gånger som jag stängde av tidigare och var tvungen att gå igång igen för att jag glömt nåt eller barnen behövde hjälp. Det tror jag bidragit starkt till att vilja koppla av snabbt med alkohol. Eller som bränsle för att orka.

Se klart
ons, 2021-09-15 - 14:21

Ja du @sisyfos så många gånger som jag kickat igång mig med alkohol fastän jag varit så himla trött. Som en slavdrivare åt mig själv med flaska. Jag mår illa av att tänka på det. Jag har också tyckt att det har varit så ”bra” att vara en sån som klarar/hinner allt. Nu får jag leva med den enda sanningen- ingen klarat och hinner allt. Vi måste välja, om vi ska hålla.
Fortfarande sliter tankar i mig om vad jag ”borde” ofta handlar bordena om helt omöjliga ekvationer. Ungefär som att jag borde vara på två ställen samtidigt. Sånt har plågat mig ofantligt mycket.
Jag jobbar stenhårt med acceptans för mina begränsningar.
Och vila. Aktivitet-vila.
Det är svårt. Jag har alltid varit min strängaste kritiker. Haft en kör i huvudet av förväntningar.
Det allra konstigaste är. Att när jag blir bättre på att känna av ja- och nej. Så blir jag bättre för min omgivning.
Igår var jag så trött så hjärnan loggade ut.
I morse vaknade jag med hög energi och LUST att ta mig an det som igår kändes helt omöjligt. Ständigt nya upptäckter.
Kram på er allihop 🍀

Se klart
ons, 2021-09-15 - 14:26

Ps. Det dricks vin från klockan 17 här även om företaget bjuder på begränsade mängder. Tänker på de som vaknar bakis till en dag full av aktiviteter som kräver att hjärnan är med. Förvånad återigen över den 💯 procentiga kopplingen mellan resa och alkohol. När det finns så otroligt mycket att njuta av, utan att tillföra någonting alls.

Se klart
ons, 2021-09-15 - 22:41

Jag gick till mitt rum efter middag och trevligt prat en stund efteråt. Sen kände jag godnatt och jag vill ha tid att läsa när jag har chansen.
Återigen- inte en känsla som stör- tvärtom känner jag mig lite stolt. Men ändå, att jag ”undanhåller” något, att inte dela med mig av att vara lite halvfull och ”öppen”. Jag vill inte signalera att jag inte behöver andra, för det gör jag ju. Men jag behöver inte andra sent på kvällen, dricka för mycket, inte minnas nästa dag allt som sagts. Det är också nån stark känsla av integritet. Den känns bra. Men kanske upplevs den tråkig. Jag vet inte och jag bryr mig inte om andras tankar kring det. Mest en fundering.
Jag är nöjd med min cola på balkongen, att jag klarat av svåra saker som tidigare stressade mig mycket. Jag är också otroligt glad över att vara nykter. Den tacksamheten känns ny- varje dag.
Godnatt!

Sattva
tors, 2021-09-16 - 05:03

@Se klart Tror inte alls du uppfattas tråkig, men kanske just som du säger, som en person med hög integritet. Och inget fel med det. Många anledningar att man behöver ensamtid. Jag skulle ha dragit mig undan oavsett nykter eller inte, orkar inte umgås med människor så intensivt. Introvert, som jag tror jag skrev om tidigare? Jag tycker man snarare signalerar att man tar hand om sig, gör det man behöver. Säkert många av dem som fortsätter kvällen som hellre hade velat vara ifred? Alla på konferensen kan ju inte vara alkoholglada extroverter?
Njut av nykterheten och att leva i sanning med dig själv!😍

Andrahalvlek
tors, 2021-09-16 - 07:43

@Se klart Jag lyssnade på podden ”Snacka snyggt” med Elaine Eksvärd i morse. Där pratade de om att man behöver berätta för omgivningen om sin post-covid-personlighet. För vi har förändrats. Jag kommer nog aldrig kunna mig bekväm med att ta hand igen tex. Jag har aldrig varit en person som kramar både kända och okända, men var man tidigare en ”kramare” så kan det vara bra att berätta det. På temat ”det är inte du, det är jag”.

De pratade om hemifrånarbete också, att man inte ska linda in sig i för många förklaringar utan säga typ: ”Från och med i höst finns jag på kontoret måndag till onsdag, på torsdagar och fredagar syns och hörs vi digitalt.” De gav även tipset att varje chef ska ta initiativ till att prata i gruppen om hur vi har förändrats post-covid. Skapa nya ”regler” och lyssna in hur alla vill ha det. (Sen kan förstås inte alla göra lite som de vill, vilket en del på mitt jobb verkar tro.) Men alla fördelar med covid ska vi ju ta med oss.

Jag tänker aldrig flyga till Stockholm igen för att gå en utbildning, eller ytterst sällan i alla fall. Och hade jag ingått i koncernledningen på mitt jobb hade jag lobbat för fortsatta digitala möten 9/10 gånger, för att vinna tid och miljö med tanke på alla bilresor man slipper.

På lördag ska jag gå en utbildning för tjejjouren jag jobbar med. Heldag på zoom. Tidigare var det två dagar i Stockholm med övernattning för sådana utbildningar. Det har jag inte plats för i mitt liv. Jag har ju marsvinstjejerna att ta hand om nu 😉

Kram 🐘

Se klart
fre, 2021-09-17 - 11:32

Tack för tips @andrahalvlek ska fundera på min ppp, post-pandemi-personlighet.
Ta i hand har det liksom redan börjats med men kramas- låt oss slippa detta framöver. Vilka bakterie-blandare..,
Ska lyssna på podden, kram!

Se klart
fre, 2021-09-17 - 12:20

Nu hemåt. Lång dags resa mot Arlanda. Ska bli skönt. Har haft det bra, jättebra. Intensivt arbete ihop med vila och god sömn, god mat och inte stressad men helt socialt slut efter veckan. Längtar hem.
Med alkoholen har det snarare varit positivt att slippa dricka den här veckan. Bara skönt. Jag har blivit jättebra på att vara social, öppen och ”rolig”. Det som jag förr kände var nödvändigt för att liksom gå igång vis middagar, ha kul. Behövs inte. Pratade med en kollega som undrade om ”verkligen aldrig mer” och jag sa, näe aldrig mer. Och det känns bara skönt.
Ha en fin dag alla som kämpar, den här dagen minns vi som inte lämpar så mycket-extra väl. Tro oss när vi säger att det blir så mycket bättre. Kram 🏋️😘

Se klart
fre, 2021-09-17 - 19:12

Jag läser extra många inlägg kring detta med måttlighet va helnykterhet och vem som klarar vad och inte.
Vad jag läst mig till är att det faktiskt finns ganska mycket som talar för att man med hjälp av KBT och läkemedel kan hitta sätt att dricka måttligt. Jag tror dock att det har mycket att göra med hur långt gången man är i sitt beroende (och kanske den psykiska hälsan i övrigt, vilket iofs brukar hänga ihop med alkoholen)
Jag brukar tänka/säga att jag inte testat att dricka måttligt men det har jag ju verkligen gjort. Åren kring 35 fram till 40 drack jag mycket, ofta. Mellan 40 och 50 drack jag mycket mindre! Jag hade längre perioder av nykterhet (tröttnade på vin), jag tränade mycket, tonårsbarn som krävde koncentration. Det var rätt ofta jag tog två glas och inte mer. Hade en fast tid på gymmet lördag morgon, det var viktigare än vinet.
MEN från ungefär 50 och i samband med en massa olika saker som inträffade då, så drack jag mer. Igen. Gärna ensam. När alla somnat (efter en middag). Sen blev det oftare. Inte mycket, men plötsligen varje dag, nästan utan undantag. Två glas. Kanske inte på måndagen. Men sen. Tisdag hemma. Middag ute på onsdagen och sen var torsdag nästan fredag. Och då var det utan undantag vin, och lördag och ja- söndag. För att mildra måndagen lite. Måndag kunde jag vänta till sent med att ta ett glas ”för sömnen”. Blev två, tre.
Det där slet ut mig. Gjorde mig orolig. Trött och rastlös. Nervös. Deprimerad. Blev yr. Hjärtklappning. Alltså allt kom inte med en gång men under den tioårsperioden så var det mycket som blev. Ja, mindre distinkt. Livet blev liksom halvjobbigt hela tiden. Halvtrött. Halvfull. Skärpt men inte skärpt.
Sista året innan jag slutade började jag bråka med (alltså inte leka med) tanken att jag kanske Förr Eller Senare skulle behöva sluta helt.
Det var inget enskilt utan mer oroväckande mönster av att inte ha kontroll. Att tåla mer. Vilja ha mer. Att ha tankarna så mycket kring ”när och hur mycket”.

Så när jag körde igång med de där tre månader nykter. Så var det ett sätt att just kunna komma tillbaka till ett måttligt drickande.
Under de första månadens fattade jag långsamt och trögt att alkoholen faktiskt hade fu**at upp mitt liv. Att riskerna var stora att jag skulle försätta dricka allt mer.
Jag vet också att livet händer. Människor blir sjuka. Föräldrar ska dö. Vi kan bli lämnade. Jag kände mig så fruktansvärt skör inför en sån kris. Jag kände att livet som händer kunde innebära att jag skulle inte bara bli alkis i vardande utan alkis delux.

Att ha slutat dricka och aldrig någonsin gå tillbaka till att tro att jag kan/vill/önskar dricka måttligt har varit svårt och det bästa jag har gjort.
För JUST mig blir därför de här tankarna kring ”kanske kan jag dricka bara lite”… så jobbiga. Alltså inte att andra funderar kring det. Men jag? Nej.
Det är jobbigt som om nån skulle fråga mig om jag ville doktorera i kemi. Jag skulle inte orka.
Jag skrev bara en kort sak om detta i @renovas tråd, att jag är antingen för gammal eller för lat. Troligen båda. Men jag har lika lite tid att passa på sug som (troligen) vaknar som jag har tid att plugga kemi.
Jag vill verkligen leva livet. För MIG funkar det allra bäst nykter. Sen är jag ju inte dummare än att jag kan förstå utmaningen i att behandla sig själv som en mindre vetande. Vilket jag med rätt öppna ögon är med på att jag gör.
Men mitt alkoholsug - när det blommar och jag vattnar- är inget annat än mindre vetande.
Jag har funderat mycket på den här frågan, för många goda forumvänner vänder och vrider på den. Jag behövde också göra det, och liksom landa - igen - i att jag är klar.
Nu blev det här lika jobbigt att läsa som att plugga kemi, jag vet. Men i sin egen tråd får man skriva hur lång som helst, det är sen gammalt.
Tack alla ni som får mig att tänka, reflektera, inkluderande är det, på bästa sättet.
Kram!

Andrahalvlek
fre, 2021-09-17 - 19:54

@Se klart skrev:" jag är antingen för gammal eller för lat. Troligen båda. Men jag har lika lite tid att passa på sug som (troligen) vaknar som jag har tid att plugga kemi."

Precis så är det för mig också. Jag har förstås också försökt att dricka måttligt under flera av livets faser. Men nu på slutet märkte jag att jag hade levlat upp ett snäpp. Toleransen hade ökat, känslan av lugn var svår att finna och minnesluckorna kom allt tätare.

Jag vågar ärligt talat inte riskera att väcka suget igen. Risken är för stor eftersom den ens finns. Värst vore nästan att prova och märka att ”det här gick ju bra”. Då skulle jag omedvetet sänka garden. Tror jag.

Och jag har upptäckt att det är tusen gånger lättare att avstå helt OCH väldigt mycket mer berikande 😍

Jag är helnykter för att alltid ha tillgång till alla mina förmågor och känslor - och jag mår dessutom så himla mycket bättre psykiskt. Jag är mycket bättre rustad att klara av livets motgångar.

Men det här är min väg, alla får ta sig fram på sina egna vägar och det har jag enorm respekt för 🙏🏻 Alla sätt som funkar är bra.

Kram 🐘