av torpet

torpet
tors, 2021-09-23 - 15:45

Som för så många andra här. Jag har varit rädd många gånger tidigare efter dessa "race", men den här gången är jag riktigt, riktigt rädd. Detta eftersom jag inte lär mig från mina tidigare erfarenheter. Som många av er redan erfarit blir det ju också värre och värre för varje "race" (eller för varje abstinensperiod efter "racen"). Jag har alltid lyckats sluta när jag sagt till mig själv på skarpen. Min önskan har då alltid varit det senaste åren att uppnå nykterhet. Har gått på AA som metod för att lyckas. Jag bor på landsbygden och AA mötena som låg på acceptabelt avstånd har nu upphört. Jag har nu bestämt mig för att prova här. Sitter inne på trådarna för att hantera ångest och abstinens nu. (dag 3) Eftersom detta inte är på långa vägar första gången vet jag att anledningen till att jag säger att jag vill uppnå nykterhet inte beror på ångesten eller abstinensen. Jag avslutar med en fråga: Finns någon här som använt forumet som enda "behandling" och lyckats hitta till en stabil nykterhet? Eller någon som kan dela med sig av forumets betydelse, kanske kombinerat med andra metoder?

Ase
tors, 2021-09-23 - 17:01

@torpet hej och välkommen hit😊.
Har du anmält dig till programmet här på forumet? Om inte så rekomenderar jag det. Det har hjälpt mig mycket. Det finns mycket bra tips och råd i många av trådarna i det vidare livet.
För mig betyder det här forumet otroligt mycket. Det är ett fint forum där vi stöttar varandra och utbyter erfarenheter och råd.
Hoppas jag får läsa mer från dig😊.

torpet
tors, 2021-09-23 - 17:05

Ok, taack för svar och tips. Tror också det är bra att skriva för mig här. Lite som på AA mötena. Har också varit inne på det vidare livet och det är sant att man får många råd och tips av folk där som kommit längre. Men tänkte jag skulle börja där jag befinner mig nu. Alltså verkligen i början.

Se klart
tors, 2021-09-23 - 17:09

Hej,
Jag är en av dem som kört ”forummetoden” liksom både @torn och @andrahalvlek vet jag säkert, @sattva och @tappadigen tror jag också! Vi är ett gäng, MEN jag vill framhålla som jag vet att tex @kennie och @sisyfos brukar förorda att det är bra att ta all hjälp man kan få. Inget dåligt, tvärtom handlar ju detta megajobb med att bli nykter om att vi behöver varandra. Beslut kan ingen annan ta åt oss. Men stöd, igenkänning, en kram, pepp. Det kan vi dela med oss massor av här, och hjälp finns tex i programmet här, eller i framförallt @andrahalvleks första tråd, där hon listar massor av bra böcker, poddar, klipp på youtube. Ta en dag i taget. Det är det bästa rådet som finns. Kram!

torpet
tors, 2021-09-23 - 17:17

Tack. Ja de gånger jag lyckats hålla upp är det en dag i taget jag använder. Men som alla andra är det den där avslappningen (som ju blir större och större ju längre tid nykterheten håller i sig som ställer till det samt triggers och när rutinen slås ut av resor i jobbet och oförutsedda händelser) Jag har också erfarit att delande med de som vet vad detta handlar om (alltså inte de med teorier) kommer att vara avgörande för mig. Jag försöker komma in här och kolla och se var jag hittar alla de du nämnt.

majsan_nu
tors, 2021-09-23 - 17:31

@torpet Hej! Jag vill också hälsa dig välkommen hit! Det finns massor att läsa o ta del av här! Förutom programmet som du fått tips om så kan du ha en egen rådgivare som bara du kommunicerar med. Hittas under "stöd". Förutom alla kloka här i de olika grupperna 🙂

Torn
tors, 2021-09-23 - 17:40

@torpet Hej, och välkommen hit! Jag har varit nykter i 2 år om tre månader. Forumet har varit den enda hjälpen jag har tagit. Jag känner mig ärligt talat extremt stabil och mår väldigt bra sedan länge. Det jag gjorde var att apa efter dem som det gick bra för. 😅 Tog emot och följde råd från dem som hade gått före. Sedan är vi ett gäng som slutade ungefär samtidigt, det har varit till stor hjälp att kunna bolla med mina ” kompisar” här under resans gång.

Dag 3 ja. 😬Det var alltid min värsta dag under alla åren tidigare när jag försökte mig på att dra ner på drickandet. Till slut fick jag nog och bestämde mig för att sluta dricka för gott. Det fungerade, med hjälp av det här forumet.😍 Men det gäller att verkligen ha bestämt sig till 100 procent. Och acceptera att man är maktlös för alkoholens beroendeframkallande egenskaper. Vad som än händer, viktigast alltid först, ta inte det första glaset!

torpet
tors, 2021-09-23 - 17:44

Tack. Jag vilar lite nu och återkommer senare. Tog kraft att förstå hur jag skulle navigera här på forumet. Men känner att det känns skönt att ha hittat en plats dit jag kan vända mig för att prata och lyssna, även om det sker i textform. Känns bra att jag skrivit in mig på forum, program och kalender. Nu har jag något konkret att luta mig mot. En plats som alltid finns. En trygghet.

torpet
tors, 2021-09-23 - 17:51

Tack Torn. Ja den 100% övertygelsen har jag. Har också gått på AA tidigare och haft övertygelsen tidigare. Det som hänt de andra gångerna är det som väldigt många här känner igen sig i. Den där avslappningen. När man tror att det är lugnt. Jag njuter ganska snabbt och okomplicerat av nykterheten efter jag slutat och "vet" att jag vill leva så. Sen händer det som antagligen är anledningen till att vi är här. Sjukdomen vinner eftersom jag inte är nog uppmärksam, inte allert nog, eller för att jag inte gjort det djupare "jobbet".

Lillek
tors, 2021-09-23 - 18:04

Hej @torpet och välkommen. Jag har varit på forumet sedan augusti – läser mer än jag skriver, blir lätt överväldigad av alla inlägg – och så gör jag programmet, parallellt. Finner stort stöd i båda. En dag i taget☀️.

torpet
fre, 2021-09-24 - 08:02

Ok. Morgon dag 4. En natt helt badande i svett. Som en sten mot madrassen. Mardrömmar och scener från senaste racet. Jag har ju varit med om det förut så många gånger. De här olika etapperna i abstinensen. Försöker vara saklig här, men egentligen liknar det mer en surrealistisk mardröm. Det här är ju beviset att vi har och göra med djävulen. För om man är med om den här typen av upplevelser gällande något annat än alkohol skulle man aldrig, aldrig gå dit igen. Man skulle helt enkelt säga: Nej, till den platsen kommer jag aldrig återvända, det var det absolut värsta jag varit med om. Och nu känner jag också den där överväldigande rädslan över allt arbete som ligger framför. Att arbetet inte ens börjat. Det riktiga arbetet. Så dag för dag. Jag är sjuk och så är det. Har verkligen den där känslan av att vilja be till gud och be om NÅD.

torpet
fre, 2021-09-24 - 10:22

Behöver bara vila. Det vore det som skulle hjälpa mig bäst nu. Andas. Men är frilans, så att sjukskriva sig finns inte. Måste trots det här tillståndet ända upprätthålla ett minimum av aktivitet för att inte också mitt yrkesliv senare ska bli oöverstigligt. Har bestämt mig för att skriva här så fort jag känner behovet för det. Som en ventil (när tid finnes)

Lillek
fre, 2021-09-24 - 14:30

@torpet, hoppas du kan finna vila mellan allt som måste göras! För mig är promenader bra, även de kortkorta, gör gott för kroppen och själen. Jag är också frilansare, egenföretagare, underbart på många vis. Men det medför ju även press och en viss otrygghet, och som du skriver, ”att sjukskriva sig finns inte”. Önskar dig en fortsatt fin dag☀️

Blenda
fre, 2021-09-24 - 15:48

@torpet Usch ja, här är en till egenföretagare/frilansare. Stor igenkänning när det gäller din kamp <3
Själv har jag nu, efter många års försök, slutligen insett att jag inte klarar av att bli nykter med all den press och osäkerhet som min arbetssituation medför, inte minst var det ett helsicke under pandemin.
Så jag har precis hoppat på en deltidsanställning med låg lön och lugnare tillvaro för att låta nykterheten gå före allt, åtminstone ett par år. Får i värsta fall leva på vatten (!) och bröd, men hellre det.
Hoppas att du finner din väg (och om du gillade AA-konceptet så finns det ju online-möten).
Lycka till!

Kennie
fre, 2021-09-24 - 16:04

Hej Torpet,
Ja, som Se klart nämnde så brukar jag förespråka att man kollar upp olika hjälpalternativ. Läste en artikel om det i DN senaste veckan, att vården mot alkoholproblem ser väldigt olika ut beroende på var man bor i landet, och att man tyvärr inte använder sig av de välfungerande mediciner som finns och kan var en stor hjälp för många att bryta beroendet. Det var också ett väldigt intressant inslag om det i Fråga doktorn (finns på Svtplay) där de presenterade ny forskning på råttor. Alla råttor i studien fick först alkohol från en droppanordning som de kunde dricka från när de ville, och då blev alla råttor beroende och drack regelbundet. Men när man sedan tillförde en negativ konsekvens i form av en elektrisk stöt i droppanordningen de fick alkohol från så slutade större delen av råttorna att dricka, men en viss procent fortsatte ändå. Man jämförde sedan hjärnaktiviteten hos de råttor som slutade med dem som fortsatte att dricka, och såg då att ett visst område i hjärnan var extra aktivt hos de råttor som valde att dricka trots negativa konsekvenser. Det området var kopplat till oro, och när man gav råttorna medicin som lugnade aktiviteten i området så valde även dessa råttor att låta bli alkoholen. Forskarna anser att studien förklarar varför vissa klarar att sluta dricka när de vill, medans andra inte kan trots negativa konsekvenser. Man behöver då hjälp på traven för att få en chans att bryta med beroendet. Exakt denna medicin som råttorna fick tror jag ännu inte finns för människor, men det är förstås målet med forskningen. Det jag vill komma till med detta långa inlägg är att det alltså troligtvis finns en biologisk förklaring i hur våra hjärnor fungerar som förklarar varför vissa klarar att sluta dricka bara genom att bestämma sig medans andra behöver mer hjälp. Det gäller för oss alla att bena ut vilken sorts råtta vi är helt enkelt och ta hjälp utifrån det. Därmed inte sagt att man absolut inte kan klara att bryta själv ändå, vissa har kanske en envishet som väger upp en orolig hjärna, men att ta medicinsk hjälp kanske kan spara mycket tid och lidande.

torpet
fre, 2021-09-24 - 16:50

@Kennie Tack Kennie. Ja det är intressant hela mekanismen. För min del vet jag att det är kopplat till oro. Jag vet att om jag kan förutse saker en längre tid framåt i mitt liv är det betydligt lättare att lugnt och stilla säga nej. När jag ser tillbaka på min historik ser jag klart och tydligt att det är när mina rutiner och min dagliga trygghet hotas som det triggar ett behov att dricka. Jag flyr helt enkelt de rädslor jag då känner. Jag vet såklart intellektuellt att det inte hjälper, snarare tvärtom såklart. Detta är saker jag tänkt på mycket. Till saken hör tyvärr att jag har jobb som innebär osäkerhet, oförutsägbarhet och stress. Jag älskar mitt jobb. Så här har vi en paradox. Ska titta närmare på det där med medicinsk hjälp. Det kanske är en lösning. Så tack för ditt inlägg.

torpet
lör, 2021-09-25 - 06:54

Vaknar efter ihållande men skräckfylld sömn. Maran. Vaknar av scener som staplas på varandra från alla åren av drickande. Hemska scener. Skulden och skammen väcker mig. Jag drömmer alltså helt realistiskt. Det jag drömmer är exakt det som faktiskt har hänt. Det jag drömmer är scener mitt medvetna har förnekat. Självhat fyller hela mig. Det är dag 5 nu. Tänker på det här med dagar. Vet inte om jag vill fortsätta räkna dem. Jag vill ha ett nyktert liv. På riktigt. Skit samma exakt hur många dagar sedan jag slutade dricka. Så hårt slog klubban den här gången. För mig räcker det nog med att komma ihåg att jag slutade någon gång under andra halvan av september 2021. Jag är fylld av övertygelsen att jag vill leva nyktert. Den kommer inifrån från djupet. Jag är också uppfylld av rädslan för om jag klarar kampen mot den där smarta djävulen senare fram, när jag levt nyktert ett par månader. Jag har ju gjort det massor av gånger. Sedan PANG, så är jag helt plötsligt inne i helvete igen. Den rädslan är min största. En dag i taget. Nu när jag tänker tillbaka inser jag att jag varit alkoholist nästan hela mitt liv. Sedan har jag lyckats styra upp månadsvis. Någon gång årsvis. Skitsamma egentligen vad termen är, men den som kommer till mig är periodare. Det kommer alltså i sjok. Måste ta en dag i taget nu. Annars blir det övermäktigt. En dag i taget. Också styrka till alla er andra här inne som delar den här kampen i era liv. Har fortfarande inte riktigt förstått logiken i hur forumet fungerar, men det får komma allt eftersom. Kramar.

Se klart
lör, 2021-09-25 - 08:53

Logiken återvänder.
Du är en kämpe. Du klarar det här.
Räkna dagar eller år, eller inte alls. Men tanken: IDAG är jag nykter har åtminstone hjälpt mig många gånger.
Det blir bättre- snart! Kram 💪🏻