Mina bästa år är nu och jag behöver er hjälp! Jag har haft en hög alkoholkonsumtion för länge och snart är det dax för den årliga besiktningen av kroppen, där massa prover tas. Fick en tid nästa vecka men inser att jag behöver minst en månad på mig för att inte proverna ska visa allt för dåliga resultat, så jag bokade om och behöver nu verkligen ett uppehåll! Förra året visade det på brist på B12 och Folsyra. Inga leverprover togs då men kommer tas nu. Läkaren antydde att det ser ut så "för de allra flesta efter semestern då vi dricker mer, det gör det för mig också". Jag tänkte annat och hade behövt få en rak fråga. Tror jag.

Läst mycket här hos er övriga och ni är riktiga inspiratörer. Vetat att dagen kommer då jag kommer att pausa mitt drickande men inte när. Nu är dagen här och målet är i första steget att vara nykter till nästa läkarundersökning om cirka en månad. Börjar så och tar sedan nästa beslut och steg.

Tack för att ni finns!

Hoppas att du når ditt mål och kanske till och med gör det till ett delmål =) Oavsett vad önskar jag dig framgång och ser fram emot, vi ligger ju princip i startgroparna både du och jag, att vi får chans att samla fler dagar.

Har inte pausat helt, som ju var mitt mål, samtidigt som jag dragit ner. Märkte att min träning gick så mycket bättre igår, jag var stark och orkade mer. Tack vare neddragning? Det var en härlig känsla jag ska bevara och bygga vidare på. Det blev fredagsvin till middagen igår. Jag har ännu inte fått någon ny tid för läkarundersökningen och behöver ha ett tydligare mål och "stoppdatum" att förhålla mig till. Önskar er alla en skön lördag.

Oj vad fort tiden går, snart två månader sedan jag skrev senast. Lämnat prover, varit orolig för mitt tilltagande flås trots träning. Postcovid? Dålig kondition? Idag kom provsvaret- B12 brist bland annat. Var väntat och ger sorgligt nog svar på alla mina symptom. Någon som kan dela med sig av erfarenheten att få normala värden igen på egen hand? Ingen alkohol förstås, det har landat i mig!!! Partner som smygdricker dagligen och undrar hur jag ska stå ut med att umgås utan att själv vara påverkad....blir fokus på mat och TV-serie som kan intressera. Allt för att slippa höra det halvsluddriga pratet.

Var verkligen det här jag behövde för att sätta stopp. All sug försvann omgående och fokus på att återta kontroll över hälsan igen. Såklart viss oro samtidigt som jag vet att jag behövde få detta till mig. På den årliga kontrollen för två år sedan frågade jag särskilt om det var nåt provsvar som stack ut, men fick till svar att allt såg bra ut. Är som att jag har väntat på att bli påkommen för att själv kunna sätta stopp. Innan dess tror jag att jag tänkte; "aha, syns inget på provsvaren är det ju inte så farligt..."

@Andrahalvlek läser din tråd varje vecka och beundrar hur du hittat rätt. Så glad för din skull 🙏. Här är det fortfarande skumpigt och jag loggade in idag, för första gången på riktigt länge. Den årliga besiktningen gjordes av annan läkare, vilket var bra. En timmes samtal och genomgång av alla prover. Han såg… Ändå lyckas jag inte hitta mitt ”varför”. Letar fortfarande. Alltid varit den som satt upp mål och sedan tagit mig dit. Nu hittar jag (märkligt nog!) inget mål. Vi har börjat sätta ord på A’s påverkan här hemma. Det är bra och kanske en början. Det blir minimalt med A i helgen. Finns inte mycket hemma och vi får även gäster. Glad Påsk och så härligt att du mår bra igen ⭐️

@Minabästaår Tack för din omtanke ❤️ Bra att du kommit tillbaka och valt att skriva igen - fortsätt med det! När man skriver tvingas man liksom sätta ord på vad man tänker och känner, och sakta, sakta, lite i taget kan man börja lägga det enorma pusslet som kallas livet.

Kram 🐘

Plötsligt tog det bara stopp. Processat länge genom att läsa här, läsa böcker, lyssna på poddar och ljudböcker. Kroppen sa ifrån; svullen över buken, molande känsla när jag äter vilket inte ger någon vidare aptit. Finns alkohol hemma men tål knappt att se det eller känna doften. Tak och lov finns det även ett lager med alkoholfri öl och annat gott, efter flera tillställningar där det alkoholfria alltid tenderar att blir kvar. Ikväll blev det en alkoholfri öl och granatäppledryck med bubbelvatten till middag. Dag 4 utan alkohol och har inget mål mer än att jag har tagit en paus. Hur lång den blir återstår att se. Den här olustkänslan till alkohol har jag nog aldrig upplevt. Har också oro för att senaste 10 årens konsumtion gett fysiska konsekvenser på inre organ, men jag är under lupp och kommer snart kallas för provtagning igen. Det känns bra.

Skuld, skam, sorg, maktlöshet. Saknar mitt gamla liv, gnista, glöd och lust. Lyssnar på klocka som tickar; positivt med varje nykter sekund samtidigt som varje sekund åldrar mig. Vart tog mitt gamla/vanliga jag vägen?