av Varafrisk

Varafrisk
sön, 2021-09-26 - 11:11

God morgon!

Från att ha varit helt mulet verkar det nu som solen är på väg att titta fram, även höstens färger är på väg fram. Höstens färger är nästintill oslagbara!

@Tofu och @Sisyfos...alltid så tänkvärda inlägg..som jag behöver läsa några gånger...låta dem sjunka in...de bidrar till något positivt inom mig. Jag vill ju inte heller att du ska skriva ut BIP om det är något negativt men jag hängde inte riktigt med där @Tofu? Agilt ledarskap...även om du beskrev det så var jag tvungen att googla på det...då förstod jag lite mer varför grenen heter Agility som hundar tävlar i. Man lär sig hela tiden något nytt. Och @Sisyfos..precis så är det med mig angående Sinnesrobönen...jag förstår innehållet...i teorin och kan lyckas ibland även i praktiken. Vissa saker är lättare att acceptera att man inte kan förändra precis om det krävs väldigt mod att försöka förändra. Och ja...sinnesron...för när det gäller alkoholen där kan jag faktiskt göra en förändring...och då kommer jag med största sannolikhet få så mycket mer sinnesro än vad jag har idag.

Tänkte på det där med råd igen...ibland tar jag emot råd som en liten snäll flicka...och när det gäller råd som handlar om att sluta dricka så även om jag kan tycka att vissa råd känns som om de inte skulle kunna funka på mig eller känns för kravfyllda så känns det ibland som jag har inte rätt att säga nej till dem för att jag dricker fortfarande. Jag tänker att jag hela tiden försöker hitta vad kan vara hjälpsamt för mig.

Läste i @Sländans tråd...ang beroende..alkoholist mm. Jag har varit på två AA-möten i mitt liv...ett fysiskt för många år sedan och ett online för några veckor sedan. Jag förkastar absolut inte AA eftersom det är en välbeprövad metod. Vad jag har svårt att förhålla mig till var att så fort någon sa sitt namn var man tvungen att säga "alkoholist" efteråt. Just den grejen har jag svårt för...lyckas man lättare om man säger att jag är alkoholist? Jag tänker att egentligen kanske inte ordet är så himla viktigt utan att man har landat i att man behöver bli nykter. När jag har varit på vårdcentralen har jag vid flera tillfällen fått fylla i hur mycket jag dricker...och man graderar hur allvarlig ens alkoholdrickande är. Jag har aldrig sett att man använt ordet alkoholist utan det är riskbruk, missbruk och beroende. Kanske missar jag något mer namn. Kanske är det så att om jag säger att jag är alkoholist så förstår man bättre hur illa det är än om jag skulle säga att jag har ett gravt beroende?? Att jag vänder mig så mycket mot ordet alkoholist är att det är så stigmatiserat...jag behöver inte säga ordet gång på gång för att förstå hur illa det är.

Min dotter kommer snart hem och då ska vi åka och simma, första gången sedan kanske mars -20. Jag behöver träna, röra på mig, fylla livet med glädje. Kanske går jag och väger mig ibland för att se att vågen visar rätt riktning. Och, det blir lättare med träning och utan alkohol. Det är ju jäkligt svårt att inte ta det första glaset men det är ju precis det jag måste göra. Jag vet och kan och förstår mycket men jag behöver egentligen just nu endast förstå att jag inte ska ta första glaset, inte låta bilen styra till systemet. Och hur gör jag det då? Jag kan lägga kreditkortet hemma, be mannen ta det, jag kan göra på så många olika sätt men jag är listig så jag hittar andra vägar.
Det är endast en superstark vilja som gäller!! Min dotter var/är spelberoende men slutade på egen hand . Frågade henne igår om hon kände lust till att spela och hon svarade ja. Men hon har fått möta baksidan av spelberoendet, att vara bipolär...vilket har bidragit till skulder, omöjligt att få ny lägenhet, att inte kunna ha ekonomi så det räcker...även om hon tyckte om att vara manisk så valde hon medicin för hon visste vad ett maniskt tillstånd för med sig. Hon tränar vilket hon har gjort hela sitt liv. När hon har varit manisk tränar hon inte. Men nu tränar hon det håller liksom henne uppe. Jag känner av alkoholens negativa sida...för nu lever jag inte det liv jag vill leva...men jag kan ändå hantera denna negativa sida...fast jag vill inte att det går längre för då kan det bli riktigt riskfyllt..och vem vet kanske det redan har gått för långt, det vet man ju ofta inte förrän längre fram. Så som tur är det söndag idag och denna dag blir nykter!

Kram:)

Blenda
sön, 2021-09-26 - 16:17

@Varafrisk Alkoholist och alkoholism används inte som medicinska termer, och saknar "korrekt" definition.
Tror att AA använder den eftersom man ändå betraktar alkoholism som ett sjukligt förhållande till alkohol. En mental, fysisk och själslig "sjukdom" (men som sagt så ser den medicinska vetenskapen inte det på samma sätt.)
Jag tänker personligen att det är bara olika sätt att beskriva och förhålla sig till samma problem. Jag är ju egentligen strikt naturvetare som gillar definitiva vetenskapliga begrepp, men jag har inga problem att säga högt på AA att jag är alkoholist, eller ännu hellre "alkoholist under tillfrisknande". Det hjälper mig att påminnas om att jag har samma progressiva missbruk som de som till sist hamnar parkbänken, alkoholism är en demokratisk "sjukdom".
Jag blir glad om en superstark vilja kan hjälpa dig. För mig räckte det inte till.
Kram!

Varafrisk
sön, 2021-09-26 - 23:20

@Blenda Grejen är att den där superstarka viljan har nog inte landat hos mig t 100%. Inte på det viset som man kan läsa om hos en del i det vidare livet. Det var som någon skrev för länge sedan i min tråd ”du vill att du ska vilja” så kanske det är men jag vet däremot att jag måste. Jag säger inte nej till AA…men jag har inte rätta känslan för att liksom ”go all in” och då blir det för stort motstånd och jag misslyckas.

@Tofu Ja det här du skriver om att jobba med egna demoner…och sedan mot de runt omkring….ja ibland har det känts svårt att skriva vad jag känner. Jag som har skrivit här så länge och ändå inte lyckats bli nykter. Jag har dock inte gett upp jobbet. Det var jäkligt synd att min lever inte tålde antabus för då hade jag kunnat få tid. Då behövde inte viljan vara grundad till 100% men man kunde få tiden. Ingen idé att tänka på det nu.

Simmade iaf 800 meter idag vilket kändes jätteskönt. Åkte till en stad längre bort med man och dotter. Åt supergod hamburgare med supergoda pommes. Är barnsligt förtjust i pommes. Skönt att jag hade simmat före… började att se en mycket spännande thriller, norsk, Furia. Dax att släcka lampan, Godnatt😴

Sisyfos
mån, 2021-09-27 - 07:26

Du skriver att viljan inte har landat hos dig till 100 procent och jag kan relatera till det för det var nog så för mig att det tog sån tid innan poletten rasslade ner. Och jag var minst lika kluven tror jag. Jag visste att jag borde sluta, att det var farligt, att jag inte mådde bra, att det var bättre utan, men ändå. Så nu ställer jag de lite provocerande frågorna, inte för att skapa ångest och sluta läsa nu om du vill. Frågorna kanske framkallar lite ångest. Du behöver inte heller redogöra för svaren, men kanske formulera dem högt för dig själv om du läser. Jag skriver svar också. För det måste gå in på nåt sätt -nå ner…
Du har dåliga levervärden men fortsätter att dricka, varför är det nödvändigt att dricka?
”Jag vet inte hur jag ska göra för att sluta”
Du kan låta bli att ta nästa glas.
”Men jag känner mig så ledsen och nedstämd”.
Blir det bättre med alkohol?
”Kanske för stunden, men inte i längden”
Så varför väljer du att handla och dricka?
”Jag är trött och känner att jag behöver alkohol och plötsligt står jag bara där, eller sanningen är väl att jag bestämmer mig redan på förmiddagen att jag ska handla och kan se fram emot det hela dagen”
Men om du inte vill dricka, vad kan du göra istället för att handla?
Vet du att jag tror att det är få som har haft det du kallar ”den superstarka viljan”, den har nog snarar varit för många att ”nu jäklar”, en dag till, ska jag eller ska jag inte, vad gör jag nu.., så om du väntar på den superstarka viljan då når du nog aldrig fram. Daglig kamp, strategier, alternativ, en dag i taget är mer vad som gäller tror jag. Att hitta alternativ, inte svänga in på systemet. Lämna kreditkorten hemma som du skrev när du var motiverad nyss. Det känns som om du har svängt igen och hittar orsaker till varför du inte kan vara nykter och redan nu kvällen innan talar om för dig själv att du nog ändå inte klarar det för att du saknar det där ”lilla extra”.
Så låt det bli en vit dag idag VaraFrisk! En dag till. Alkoholen ger inte något mervärde alls.

Varafrisk
mån, 2021-09-27 - 18:33

@Sisyfos Nej…det är inte så att jag hittar orsaker varför jag inte kan vara nykter…absolut inte. Kanske uttrycket jag mig otydligt. Men jag har en känsla inom mig som gör att jag dricker, jag kan inte riktigt beskriva den …men jag känner den och jag tror att det är därför det inte blir 100% känslomässig vilja men förnuftsmässigt så finns viljan.

Jag vet att jag inte behöver förklara ..men om jag alltid tänker mycket så tänker jag ännu mer efter sådana inlägg som ditt. En del i vidare livet skriver…jag fick nog…jag vill inte dricka mer. Jag kan också ha den känslan men kanske beror det på hur långt kommen man är i beroendet??
Är det för enkelt att säga att man dricker för att man är beroende? Min kurator brukar säga att det är handling som gäller.

💗💗

Se klart
mån, 2021-09-27 - 21:00

Hej @varafrisk
Kikar in på måndagkvällen och säger hej till dig och @sisyfos med som jag tycker skrev ett tänkvärt och lite modigt inlägg.
Det är ju inte (enligt mitt sätt att tänka iaf) viktigt att alltid hålla med utan tvärtom vända och vrida- och engagera sig i varandra. Det finns ett väldigt stort engagemang i din tråd. Det är fantastiskt.
Och det är himla bra att du fortsätter att skriva. Jag tror inte heller det är en specifik grad av vilja som behövs. Jag vet inte vad jag tror. Det är inte ”bara” att sluta dricka. Samtidigt är det ingenting annat än det. Strategier, nöta, hålla emot, inte ge upp. Så svårt är det helt krasst och samma lika för alla. Sen kan man distrahera sig på en massa sätt. Jag har gjort det. Med all säkerhet har alla på forumet gjort det.
Jag skrev en gång om min kompis som var hos läkaren och röntgade lungorna och läkaren frågade om hon rökte och hon sa ja, ibland. Och så förklarade hon länge och väl om sitt stressig jobb som upprätthöll det där rökandet.
Och läkaren sa: byt jobb.
Så liksom ”bortom allt” var det viktigt att sluta röka.
Jag har druckit på känslan av mitt stressiga jobb. Alla dricker på nånting. Det är synd om oss, vi orkar inte, vi har så mycket med allt. Så var det för mig iallafall.
Men faktum är att det spelar ingen roll. Alkoholen och dess skadeverkningar lyssnar inte på någons förklaringar den bara plöjer på. Jag kan tänka mig att du inte tycker om att jag skriver så men det gör jag för att jag tror på öppenhet, och jag tror att du ska fixa det här. Kram.

Sisyfos
mån, 2021-09-27 - 22:04

Oj, jag märkte att det kom ut lite fel nu när jag läste vad jag skrev. Jag menade inte att du hade svängt mer än just tillfälligt och det känner jag igen. Jag ville mest uppmärksamma dig på att du talar om för dig själv att du nog inte har rätt inställning och då blir det ju extra svårt att sluta. Andra gånger har du en lite mer uttalad vilja att nu jäklar.
Ja, på sätt och vis är det för enkelt att säga att man dricker för att man är beroende. Svårt är det att bryta, och kanske förenat med små bakslag, men jag tycker att det är lite knepigt när du skriver att det är för att du inte har rätt inställning som det inte går att sluta. Då har du räknat ut dig lite i förväg. Jag håller nog med din kurator att det är handling som gäller. Nu har du ju den här lite svängande diskussionen med dig själv lite mer öppet på forumet. De flesta har den instängd i sig själv, men några för den också öppet här på forumet som en dialog med alkoholdjävulen. Jag tror att du mycket väl kan ha rätt inställning men att du kanske måste kämpa lite för att nå dit. En målbild kanske? Jag vill ju inte att du ska känna dig misslyckad eller fel, för jag har ju själv egentligen ingen förklaring till hur det vände för mig och det är så lätt att vara klok i efterhand, men nåt hände och det är lite därför jag tänker att det är viktigt att ställa lite frågor till sig själv (och här på forumet). Kanske behövs lite input utifrån när den gnagande känslan inuti vill ha vin.

Varafrisk
mån, 2021-09-27 - 22:31

Har fått inlägg från er alla tre @Tofu @ Se klart och @ Sisyfos… men svarar just på en del
nu..och det är vad du skriver @Sisyfos just det här med att jag inte har rätt inställning och då är det svårt att sluta …
Så här är det för mig ..teorin är en sak praktiken ngt annat men jag vet att det är handling som gäller för att ta nästa steg framåt. Men så många har sagt till mig att jag måste bestämma mig för att kunna sluta..

Så jag försöker hitta en väg som kan fungera för mig att bli nykter på🙏🏻❤️

knickan
tis, 2021-09-28 - 07:15

Tack för att du skrev på min sida @Varafrisk. Du är alltid så omtänksam och stöttande. Tänk om du kunde vara lika stöttande och omtänksam mot dig själv. Kram 🥰

Varafrisk
tis, 2021-09-28 - 19:43

God kväll mina vänner!

Nu ska jag försöka sortera liter grann och reda ut....för jag tänker att jag har varit lite otydlig...vilket inte beror på att jag har druckit alkohol eftersom min princip är att jag inte skriver här då. Det har hänt...men det är min princip.

När jag skrev om "hur långt man har kommit i beroendet" tänker jag inte att det är omöjligt att bli nykter men jag tänker precis som du skrev @Tofu att det försvårar. Kuratorn på Rådgivningscentrum har sagt att jag har med största sannolikhet kommit för långt i mitt beroende för att tex vara måttlig. Kanske är det inte jämförelsebart...men har vänner i min omgivning som har dragit på sig en alldeles för hög övervikt vilket påverkar hälsan...där till slut lösningen blev gastric by pass...Jag tänker ju längre det är gånget desto svårare dock inte omöjligt.

Och @Se klart jag har inte alls svårt för vad du skriver för jag är väl medveten om det hela men det skadar inte att bli påmind. Jag håller ju egentligen långt ifrån med vad alla skriver men kanske håller jag lite låg profil där för jag tänker att då blir det en väldig diskussion...när du skriver så är det på ett annat vis...du påminner utifrån hälsa, utifrån att det enda sättet är att sluta.

@Sisyfos.....och alla andra...jag förstår att det kan verka som om jag svänger...men mitt förstånd vet att jag behöver bli nykter...sluta dricka helt och hållet. Det är grunden inom mig....och det är kanske så grunden har varit för alla dem som försvann från forumet också...de visste precis vad som krävdes av dem men de lyckades kanske inte riktigt som de ville. Det är då lätt att sluta skriva...för det är skämmigt...och av egen erfarenhet vet jag att det är lättare att uppmuntra den som lyckas än den som inte lyckas. Men, jag fortsätter att skriva även om jag känner att nja...kanske skulle jag sluta skriva...

Jag vet att jag behöver bestämma mig..jag förstår att det kan bli så mycket lättare...jag tror att jag har skrivit detta så många gånger...och jag tänker att blir jag nykter kommer jag må så mycket bättre, får så mycket mer ro...och jag säger till mig själv...kan du inte fatta detta?? Det är därför jag tänker precis som kurator...inte tänka, inte analysera...utan handling. Jag vet, jag fattar, jag förstår...

@knickan...blir så glad när du säger att jag är omtänksam och stöttande...vet att även @ase har tackat för råd.
Åter igen...jag förstår..och vet mycket...men jag lever inte som jag lär.

Varm innerlig kram till er alla...och allra mest till er som kämpar:)

Varafrisk
tis, 2021-09-28 - 19:46

Åter igen...saknar verkligen redigera-knappen...har skrivit " och jag säger till min ro" men givetvis ska det stå ...och jag säger till mig själv..

Kungslilja
tis, 2021-09-28 - 21:44

@Varafrisk Jag tycker du sätter ord på någonting viktigt när du skriver "...men jag lever inte som jag lär". Det tror jag ingen gör rakt igenom. Det är en del av att vara mänsklig <3

FinaLisa
tis, 2021-09-28 - 22:57

Varafrisk 💗

Ska snart sova men ville bara skriva några ord till dig.
Du är nästan där känns det som, du har bara en liten bit kvar.
Vad kan få dig att låta alkoholen vara? Är det något som du verkligen satt dig in i, alltså på riktigt? En situation eller ett läge du fantiserat om att hamna i och att du där bestämmer dig för att aldrig dricka mer?
Ditt läge som du har varit i så länge känner jag så väl igen men mitt beroende då var nikotin.
Jag gjorde så många försök under så många år att bli fri.
Till slut så gick det tack vare en hemsk upplevelse.
Plötsligt en natt fick jag svårt att andas, en fruktansvärd tyngd över bröstet och jag insåg att nu är det allvar. Förberedde mitt rökstopp noga, satte ett datum och lyckades!
Hade nikotinhjälpmedel nästan ett år och slutade sedan med dessa utan problem.
Önskar att du snart ska få samma övertygande upplevelse som jag fick!
Kramar och lycka till dig!🍀💗🍀

Varafrisk
ons, 2021-09-29 - 11:15

Efter att jag hade skrivit svaret till @FinaLisa började jag skriva på ett nytt inlägg men något hände och hela inlägget försvann. Tror inte att det berodde på någonting i programmet utan det var något med min dator. Hur som helst det är så himla trist när man skrivit något långt som sedan försvinner bort. Det går ju an när det är ett inlägg i forumet ändå.

Jag skrev bla om min pappa som varit död i tolv år igår. Rycktes hastigt i bort från oss men det fanns en acceptans för han var nöjd med det liv han hade levt. Saknaden däremot var enorm. Skrev även om min äldste bror som idag skulle fyllt 70 år. Det var över 23 år sedan han dog och de sista tio åren i hans liv hade vi ingen kontakt. Han levde i ett destruktivt äktenskap, tänker att hans fru har någon form av personlighetsstörning. Kände honom knappt men kan sörja den relation vi inte hade.

Skrev också om min man, min svärdotter och dotter. Som har genomgått/genomgår svårigheter i livet men ändå ser positivt på tillvaron. Kämpar. Tar vara på bra dagar. Ger inte upp. Tränar. Förhåller sig till sitt liv. Livslust

Och jag då?? Vad jag ville säga med detta med min man, svärdotter och dotter? Jo...de tar tillvara på livet trots allt.
De senaste leverproverna visade att allt var bra dock har jag min fettlever. Gastroskopin var bra även om jag har mina problem med magen men jag känner att det är mycket relaterat till vad jag dricker och äter. Inga tecken på bröstcancer. Visserligen har jag inte screenat hela kroppen så jag är tacksam för att detta var bra vilket borde vara ett utgångsläge för att välja livet fullt ut.

Vill försöka mig på att berätta om känslan som jag kanske nu dricker alkohol på...jag vet inte helt och hållet själv vilket kanske låter väldigt dumt och vad jag kommer att skriva nu kan låta väldigt väldigt naivt....och jag vill förtydliga...hur svajig jag än låter..är mitt mål att bli nykter.

Jag har ju skrivit en del om min uppväxt. Växte upp på en gård ute på landet. Kommer ihåg en arbetsterapeut som var hemma hos mina föräldrar som sa att hon tyckte att det var väldigt vackert hos mina föräldrar men att det var världens ände. Som tonåring kunde jag nog också tycka att det var världens ände. Kunde mer uppskatta det när mina barn var små men min dotter var drygt 3,5 år när mina föräldrar sålde gården och flyttade in till stan. Hur som helst så fanns det en längtan inom mig som jag inte riktigt visste vad den stod för. Det kändes lite trångt för mig att bo ute på landet, att vara i närmaste stad om ni förstår vad jag menar. Skulle åkt som au-pair till London när jag var 20 men var inte tillräckligt modig men det blev en månads språkskola istället och efter dryga 1,5 år blev det en månads språkskola i Köln. Sökte jobb i Göteborg när jag träffade min man. Det är inte säkert att jag hade vågat flytta om jag hade fått ett jobb för att rädslan att bli ensam var för stor. Jag var ju inte den som tog plats, var försiktig.

Det finns en längtan inom mig, det finns en längtan till att ta större plats, klä mig djärvt, måla, sjunga mm mm. Det är som om det ligger något och trycker inom mig som bara vill ut...och jag vet inte riktigt hur jag ska hitta det...jag vill inte vara så himla ordentlig....och jag vet inte riktigt hur jag ska få ut det för det är så himla inlåst...ibland är det en känsla av tristess...och jag tror att det är där som alkoholen kommer in i bilden...för en väldigt kort stund...så kan jag känna lite revolt...lite att saker och ting är möjliga....fast jag lurar mig själv...för alkoholen är inte lösningen på mitt letande...på tristessen. Om jag har tålamod och inte tar alkoholen som en lösning...utan väntar in...har trist...så kanske jag så småningom hittar vad som vill ut...vad som är inlåst...

Vet inte om ni hängde med? Om ni blev klokare eller om ni kände att det där som jag skrev var riktigt hokus pokus...men jag tror inte att jag kan förklara det bättre än så...inte just nu i alla fall.

Kram:)

majsan_nu
ons, 2021-09-29 - 14:36

@Varafrisk Hej! Jag har läst så mycket i din tråd, du skriver så fint o insiktsfullt om dina tankar o funderingar tycker jag! Det du skrev allra senast om tålamod, tristess o vänta in... Vad skulle hända om du tar ett beslut och prövar!!! Det kan ju bli vara lösningen... och precis som du vill... Hoppas du inte tar illa upp, jag tycker det låter som att du är så redo någon kan bli! 🤗

Varafrisk
ons, 2021-09-29 - 19:03

@majsan_nu Jag tar inte alls illa upp! Och jag är så otroligt tacksam över ditt inlägg och det fick mig att tänka till både en och två gånger. Skrev ju för några veckor sedan att jag kanske skulle börja skriva under rubriken ” Det vidare livet” men jag vet inte riktigt om jag fixar det ännu. Det skulle kännas som ett så stort misslyckande om jag skulle få ett återfall. Anledningen att jag skriver så beror inte på att mitt mål inte är helnyktert utan att jag inte lyckats med så många nyktra dagar. Det finns ju några som fortfarande skriver under denna rubrik ” Förändra sitt drickande” som varit nyktra väldigt länge…det är intressant.
Funderar dock på en förändring för att kunna gå vidare….

🧡🧡🧡

knickan
ons, 2021-09-29 - 19:59

@Varafrisk Jag tror att det kan vara klokt av dig att "grotta lite" i din uppväxt och händelser som kan ha påverkan på dig idag. Vad är det som gör att det är så svårt för dig att våga ta steget fullt ut till ett nyktert liv? Var är haken? Om du kunde komma på det, så kanske du har lösningen. Du har ju både vilja och kunskapen, ändå är det något som håller dig kvar där du är. Gabor Maté har föreläsningar på Youtube om addiction och childhood trauma och har även skrivit böcker i ämnet och jag tycker att han är väldigt klok. Du är kanske trött på tips och förslag på böcker och föreläsare, men vi är så många som skulle vilja se dig lyckas.🧡
Kram

Varafrisk
tors, 2021-09-30 - 06:53

Godmorgon!

Först en fråga…något har ändrats på mitt forum…har det gjort det för er också?

När jag läste ditt inlägg @Tofu så var jag lite halvvaken…läste hund-ring och tänkte vad sjutton är det för något🤔😂Förstår att du och syrran hade kul😃

Kanske är det inte riktigt den sortens bus jag menar även om jag kan tycka att det är kul.
Jag har ju skrivit i början av min tråd om min barndom. Det hände inget traumatiskt men min uppväxt har påverkat mig starkt. För att förkorta något väldigt långt och förklara väldigt övergripande så handlade min uppväxt mycket om att vara yngst, inte ta plats, att passa in, inte bli pushad utan mycket var ”farligt”. Jag var liksom väldigt ordentlig, skötsam…och i mångt och mycket präglar detta mig fortfarande så mycket.

Nej nu måste jag fixa till mig.

Ha en fin dag🧡

knickan
tors, 2021-09-30 - 07:46

@Varafrisk skrev:" Det hände inget traumatiskt men min uppväxt har påverkat mig starkt. För att förkorta något väldigt långt och förklara väldigt övergripande så handlade min uppväxt mycket om att vara yngst, inte ta plats, att passa in, inte bli pushad utan mycket var ”farligt”. Jag var liksom väldigt ordentlig, skötsam…och i mångt och mycket präglar detta mig fortfarande så mycket."

Jag måste kanske förklara att det jag skrev i mitt inlägg om barndomstrauma inte behöver betyda att det hänt något väldigt hemskt. Utan det kan vara just det som du beskriver som att du har anpassat dig och därmed tappat bort dig själv, din autencitet, din lust och längtan, din vilja att leva mer. Du skriver ju att du vill måla, sjunga etc. Dvs utrycka dig, ditt jag som finns därinne, inte ditt anpassade jag. Och varje gång du dricker, gör du det istället för att uttrycka dig, nästan som om du vore rädd för vad som skulle hända om du släppte loss livskraften som finns inom dig. För jag uppfattar att du har en väldigt stark livskraft och livslust, men att du kanske inte litar på att den ska bära dig.

Detta är mina tankar, du kanske inte känner att det stämmer alls och du behöver inte svara heller, men kanske det kan inspirera dig på något sätt.
Kram
🥰