Hej @varafrisk
Ibland när jag läser dina inlägg kommer jag att tänka på en ovanligt bra ledarskaps-mentor jag hade förmånen att jobba med. Hon drog en simpel/enkel liknelse, som gick ungefär;
Personen x vill ha mer muskler.
Personen x; köper gymkort, kläder, nya skor, läser tidningar om muskelbyggande, anmäler sig till en kurs, kollar upp när bussen går till gymmet, förnyar kortet, går med i en fb-grupp om muskelbyggande.
Och lite fler grejer.
Inga muskler blir det.

Jag har ingen alls åsikt om vilken grupp du väljer att vara i eller byta till. Men däremot känns det möjligen som (ytterligare) en manöver för att inte ta tag i grundproblematiken: inte dricka.
Vad får dig att tänka att en annan grupp skulle fungera som antabus?
Det tycker jag låter som en fantasi och inte verkligheten.
Verkligheten är att du dricker trots att du vill bli nykter.
Det är också den enda delen av verkligheten som är värd att fokusera på just nu. Jag har själv hållit på med OTALIGA grejer och manövrar för att slippa verkligheten.
Det är så vi alkisar gör.
Och i sämsta fall blir vi medberoende med varandra- andra alkisar- och resonerar ihop om hur vi är snart där, eller dricker mindre eller ska sluta till sommaren. Eller när vi kommer underfund med varför vi dricker- och är det verkligen för mycket?

Det finns tyvärr inget jag kan hjälpa till med i den typen av resonemang.
Det enda som gäller är att inte dricka. Inte att jag säger det, eller din kurator säger det. Utan att du inte dricker.
Lämnar korten hemma. Ber din man om hjälp. Pratar med din arbetsgivare. Söker hjälp i en annan kommun. Allt det här har jag redan skrivit. Jag vet ju det.

Kanske kanske har jag inte skrivit att det är lika j**la jobbigt för alla. Det är det.
Vi gråter, vakar eller svettas igenom den första tiden. Springer 2 kilometer eller går och simmar. Äter smågodis och har jordens ångest över ord som aldrig mer.
Har jordens ångest över vad vi gjort, relationer vi förstört, uppmärksamhet vi inte haft- på våra barn, eller partners. Jobb vi misskött. Aj aj vad det är plågsamt att vara där. Att stå ut med det som alkoholen faktiskt orsakat.
Men den största trösten då- är en.
Vi är i verkligheten.
Det liv som är.
Med båda fötterna i marken.
Hur många gånger har vi inte sagt, ältat, vänt och vridit på för att slippa se livet som det är. Vi dricker för mycket. Vi skadar våra kroppar, hjärnor. Skyndar på åldrandet. Går upp i vikt, får dålig hy och sämre kvalitet på allt från hy till naglar. På insidan tjatar papegojorna.
Jag önskar dig så innerligt välkommen till verkligheten när du är redo. Kram.

På något vis så blev det solklart….det vidare livet det är inget för mig. Inte beroende på att jag befann mig i någon form av fantasivärld och på riktigt skulle tro att det skulle fungera som antabus. Och nog har jag fått det berättat för mig ett antal gånger att det är lika jävla svårt för alla som om jag skulle tro att det inte skulle vara så??
Ibland får jag känslan att sanningen kan endast ägas av de helnyktra och kanske är det så att det är endast de helnyktra som befinner sig i verkligheten.

På något vis tappade jag lusten att skriva…inte att bli nykter…

@Varafrisk vill bara säga att Se klart just satt på pränt här i din tråd detsamma som jag skulle vilja säga till dig. Låt Se klarts inlägg sjunka in i lugn och ro nu. Fattar att du känner dig hotad. Det gör man när man är mitt i beroendet. Vi vill dig väl.

Kram!

@Charlie70 Jag ska låta det sjunka in och jag vet att @Se klart vill mig väl. Vill man att jag ska bli stärkt så blev det faktiskt tvärtom…

Kram

Hej!

Jag startade en tråd tidigt i våras, men släppte den parallellt med att jag inte fullföljde min ansats att sluta dricka. Läser dock fortfarande! Hade jag fortsatt att skriva sedan i våras, så hade innehållet påmint om ditt Vara frisk. Jag vill inte dricka. Jag vill bara vara nykter. Jag har tillgodogjort mig, processat, förstått, internaliserat, etc ca ALLT som utgör grundläggande och goda förutsättningar för att klippa med alkoholen. MEN - jag GÖR det inte…

Se klarts inlägg har en motsatt effekt på mig jämfört med dig Vara frisk. Jag vill börja skriva OCH jag vill börja GÖRA - och använda allt det där som jag redan vet och som alla säger som stöd när jag förflyttar mig till praktisk handling och till verkligheten.

Jag tycker att det hade varit helt i sin ordning om jag fortsatt skriva istället för att avbryta i våras - även om jag inte fortsatte vara nykter! Men jag vet inte riktigt vilken typ av respons jag då hade hoppats på så att säga… Responsen från er som finns här i forumet präglas av stark välvilja, (förbluffande) stort engagemang och uthållig respektfullhet. Jag tror inte att jag hade fixat min egen känsla av att inte förvalta detta… Jag skippade för en tid (tills alldeles nyligen) att GÖRA. Dvs jag var inte nykter. Valde att fortsätta med ”guldkant”, flykt, vanor och bubbel-dekadens. Hela tiden visste jag samma saker som innan och som idag, och hela tiden önskade jag att jag bara skulle vara nykter och ville bara vara nykter, men jag DRACK. Jag vet inte vilken respons jag önskat under tiden… troligtvis ingen (därför skriver man inte). Risken blir ju annars (som Se klart är lite inne på) att man samlar ett gäng oerhört välvilliga människor kring sig, som bara vill lyfta en - inte trampa snett/riskera att gå fram för hårt… etc. Och man själv fortsätter att dricka, i den ”kontexten”… Jag tror inte att det blir så himla bra eller lätt… för nån.

Jag har, ibland lust-styrt och ibland oros-drivet, fladdrat fram och tillbaka i mitt ”görande” (dvs sluta drick!) länge. Nu gör jag ett nytt försök att förflytta mig med bägge fötterna till verkligheten (dag 4 idag).

Ber om ursäkt att jag plötsligt dök upp och tog typ hundra decimeter plats här i din tråd Vara frisk… Jag har många gånger tänkt att min tråd borde ha hetat typ som din ”När ska jag få till min varaktiga nykterhet” typ… Det kommer vi att få. När vi slutar dricka... ❤️

@Annabell Välkommen tillbaka! Någon gång är den sista. Och du har helt rätt i att det bara är individen som kan göra jobbet. Och @Tofu har rätt i att framgång föder framgång. Tycker jag.

Kram 🐘

@Annabell Jag vet inte om vi har träffats tidigare men du behöver inte be om ursäkt för att du skrev i min tråd.

Tycker att det var intressant vad du skrev om att du vet inte vilken respons du hade hoppats på att få om du fortsatt att skriva. Jag har ju skrivit länge här på forumet nästan nog lika länge som några av ”de gamla” i det vidare livet. Jag vet ganska väl vad jag reagerar på/inte reagerar på, vilket är så tydligt för mig. Vet också på ett ungefär vem som kommer skriva vad. Utan att ha nått framgång har jag stannat kvar…kanske även det någon form av beroende. Kanske dax att släppa forumet…nja vi får se. Ja vad vi kallar både våra trådar och vad vi har för nickname är intressant.

Godnatt😴

Hej @annabell i @varafrisks tråd
Blev väldigt glad att du, @andrshalvlek och @charlie har kommenterat mitt inlägg- vill inte skriva ”förstått” för det är ju inte kryptiskt utan lätt att förstå. Blev dock oerhört lättad att orden landade.
@varafrisk!
Jag är inte på forumet för att jag vill stärka eller tjäna något syfte i att vi alla ska må bra. Jag vill bara att människor ska bli- eller hålla sig nyktra. Ibland känner jag mig urtuff som i bestämd i vissa trådar, när jag tycker offerkoftor stickas i dubbla lager eller ibland när folk tycker; ”att vara nykter var ju inte så kul”
Gör det kul- det är ditt eget ansvar, (jag tipsar gärna!)
Jag bryr mig ärligt talat inte om att du inte känner dig stärkt, jag vill bara att du ska börja jobba!
Vi är olika. Vid behov av empati så brukar jag inte skriva. Det finns ingen rörelse i det och vi är här för att röra oss. Framåt. Backa, ramla omkull, framåt. Men vi måste gå. Jag tvekade över dagens inlägg, men jag har inga andra ord kvar än dem. Allt gott till dig. 🥰

Förstår att du tyckte att det var skönt att orden landade hos Charlie, Annabell och Andrahalvlek. Jag brukar också tycka att det är skönt. Men du har varit tydlig @Se klart. Mycket tydlig. Har mycket i mig som jag kunde skriva men jag stannar där. Jag bär ju inte på sanningen. Eftersom du skriver t mig så undrar jag om du tycker att jag bär offerkoftor i dubbla lager eller att jag tycker ”att vara nykter är inte så kul” ??

Inatt drömde jag om den här diskussionen i min tråd. Drömde även om tråkiga kommentarer i Sisyfos tråd. Då har forumet tagit över för mycket i mitt liv…och inte bidragit med så mycket positivt.

🍁🍁🍁

Jag tror att du fortsätter att dricka VaraFrisk för att du upplever att de positiva effekterna av att göra det är större än de negativa.
Och på sätt och vis sitter ”de gamla” inne med sanningen, eftersom det i själva verket är tvärtom. Med största sannolikhet även för dig. Du skulle må bättre utan alkohol. Det är väl ingen av oss som sitter inne med sanningen om hur man tar sig dit, men det kan ligga en hel del i vad SeKlart skriver. och Tofu. Och Annabel.
Faktum är att du skriver väldigt lite om din kamp för att inte dricka. Det är inte ditt huvudfokus just nu och orsaken till det vet bara du själv. Jag ville inte/vågade inte behövde… ja, jag vet inte vad anledningen var att jag inte ville lämna det livet. För mig var det troligtvis en känsla av att behöva medicinen och den kämpar jag fortfarande med ibland.
Jag tror att du möjligtvis kan ha svårare att hitta fokus, dels på grund av sömnen, magen och oron, men jag tror inte att du är så mycket värre däran än någon av oss andra. Men för att börja jobba ordentligt kanske det behövs ett erkännande, en kapitulation. Inget du behöver göra här, men om du fortsätter att tro att det var mycket lättare för oss som lyckats så har du fel. Jag tror att det var det budskapet som SeKlart förmedla. Jag vet att det är skitjobbigt att skriva när det inte går bra, men du utelämnar kampen helt på forumet och det är klart att man kan uppfatta det som att du känner dig maktlös i förhållande till alkoholen. Jag är övertygad om att du kommer att lyckas, men vänta inte längre nu. Låt din ilska och frustration över de här inläggen bli den drivkraft du behöver. Det satt extremt långt inne för mig, eftersom jag uppfattade det som nödvändigt att kunna dricka.

Jag är sen t jobbet men nu måste jag skriva igen för att få lite ro under dagen.

Jag förstår att jag måste vara mycket otydlig när jag skriver. Jag kan inte minnas att jag har uttryckt att jag tror att det är lättare för andra/har varit lättare för de som numera befinner sig i det vidare livet. Varför skulle jag tro det? Däremot har jag sagt att många skriver inte här på forumet förrän man har varit nykter ett antal dagar, veckor. Det blir därför ofta att man skrev hur det var istället för hur det är. Men jag vill samtidigt påpeka att det finns de som beskriver hur det är.

Även om jag inte skriver om min kamp är mitt huvudfokus ändå att bli nykter. Annars hade jag nog slutat skriva här. Eller annars är det kanske ett försvar. För att om jag skulle utelämna mig mer så kanske kommer det ett långt inlägg vad jag borde tänka på och verkligheten är att jag sjunker så otroligt mycket av ett sådant inlägg. Blir ledsen blir arg. För vi är ju olika och olika inlägg tas emot olika. Ord kan ta väldigt olika.

Det kan vi ju bara se hur olika vi uppfattar inlägg men även hur lika vi användare av forumet. Den som vill vara helvit tycker att den som vill vara måttlig och vice versa.

Så…jag tror inte att det är lättare för någon annan…jag för min kamp…🍁🧡

Hej @varafrisk
Jag skriver ju i din tråd, vänder mig till dig. Jag är rak och tydlig, insinuerar inget. Det kan du räkna med från mig.
Jag medverkar inte i att skriva om den eller dens kommentar i den eller dens tråd. Det är inte vad jag behöver från forumet.
Jag har inte tid med det och vill inte medverka till sådant som ligger utanför forumets hjärta, hjälpas åt med nykterheten. Dela med oss och stötta.
Du skriver en del om hur olika inlägg påverkar dig, det gör det svårare för mig att hitta rätt med mina ord, jag tänker helt enkelt för mycket på hur det ”tas emot”. Det blir onödigt snårigt att reda ut på en plats som den här, för svårt för mig iallafall! Så jag avslutar med att du är en kämpe, du klarar detta. Kan inte misstolkas. Kram.

Hej
Kan inte @admin snälla kommentera här, jag orkar det inte. Jag är inte behandlare, jag tänker noga kring att varken språkligt eller på andra vis nyttja den maktposition som kan upplevas när man ”klarat” nykterheten. Jag månar om det trygga rummet i varje stavelse, allra mest i denna tråd där jag vinnlagt mig oerhört noga med rätt tonalitet i mina inlägg.
Jag kliver ur denna diskussion nu med dessa ord och vädjan till admin att ändå klargöra forumets roll och vilken förväntan som kan anses rimlig på oss medlemmar.
Tack för mig!

Hej Varafrisk, Tofu, Se klart och andra som skriver och läser i tråden!

Vi i admin-teamet har gjort några iakttagelser vi vill dela med oss av. På det stora hela så ser vi inte någon större konflikt här. Det finns en oerhörd välvilja från alla håll, och även om det finns meningsskiljaktigheter i förhållande till vissa detaljer så är den här tråden, som de flesta andra trådar, en blandning av personliga historier, pepp, stöttning, tips och raka ord utifrån de olika användarnas egna tankar och känslor. Precis det vi vill att forumet ska vara!

@Tofu: Det är fint att du tar upp hur hjälpsamt det kan vara med ett tryggt rum för en person som vill göra en förändring kring ett beteende som är skamfyllt. Det är även vår erfarenhet, och en av anledningarna till att vi är så väldigt glada för er användare som gång på gång gör just detta, skapar trygghet och gemenskap kring en laddad fråga som annars kan kännas svår att ta upp. Det är också precis som du skriver, att det är Varafrisk som till syvende och sist är den som har tolkningsföreträde i vad som är hjälpsamt för just hen.

Med det sagt så har vi sett att de användare som nu här i tråden skriver mer rakt-på-sak och utmanande, har ansträngt sig under lång tid för att skapa trygghet och ge pepp och hopp. När det kommer till förändring är det i vår erfarenhet inte fel att prova något nytt, det kan liksom skapa ett utrymme eller en energi som kan vara hjälpsam för att komma vidare i lägen som känns låsta. En utmaning i ett tryggt rum kan vara precis det som behövs.

Trots det landar inte allting rätt, eller känns hjälpsamt, oavsett avsikten hos avsändaren. Det här är svårt att manövrera i (och kanske ännu svårare så här i skriven text), så det är inte konstigt att det skär sig ibland. Det är också så att vårt forum inte är det mest passande stödet för alla, och där måste var och en känna efter hur mycket forumet ger och tar från en. Vår erfarenhet är att sättet att få ut maximalt av forumet är att ta till sig av det som är hjälpsamt, och lägga mindre vikt vid det som känns ohjälpsamt.

Som sagt, från vårt perspektiv finns det endast välvilja från alla inblandade här. Tack för den välviljan och för engagemanget!

Varma hälsningar,
admin-teamet med Kristoffer vid pennan

Vilken dag det har varit...en ganska tuff måndag både här på forumet, jobbet och andra utmaningar. Jag tänker att jag kommer inte vidare med min nykterhet genom att skriva här på forumet. Min önskan var den fast jag vet inte vad jag önskade...för jag tror kanske inte alltid att det var för att få råd vare sig av de som inte var rakt på eller de som var rakt på...för råden hade jag mött många gånger förr. För länge sedan när jag gick på rådgivningscentrum...i min utbildning...och ibland i mitt arbete. Precis som Se klart skrev i exemplet om personen x som ville ha muskler och gjorde allt men inte tränade så har jag också köpt böcker för det har varit så övertygande att de är bra, eller lämnat kontokort hem osv men likväl har jag inte blivit nykter. Jag vet nog egentligen svaret inom mig.
Många som började skriva här under tiden jag har varit här slutade ganska snabbt skriva och några stannade lite längre men försvann efter ett tag. Jag fortsatt att skriva...tyckte om att skriva....satte mina känslor på pränt....fast jag skrev aldrig riktigt innerst inne hur jag kände, vad jag gjorde...för jag var så rädd för de där inläggen som jag har svårt att hantera...trots min ålder. ...men som inte med avsikt sänkte mig men ändå hamnade där. Jag har tyckt om att skriva här....och mitt mål är fortfarande nykterhet...men jag ska nog gå vidare...fokusera ännu mer att bli nykter än att skriva här.

Admin skrev att jag har tolkningsföreträde i min tråd så vi kanske kan sluta diskussionen här. Vi kanske inte behöver fortsätta den i en annan tråd.

Ha det bra!

Saknar att man inte kan redigera…ville säga att jag känner en stor ledsenhet/sorg att jag inte har lyckats att bli nykter…och ibland rädd…

Ha det fint🍁🧡