av Adde

..

Andrahalvlek
mån, 2021-09-06 - 19:53

@Adde skrev:"känslorna för dem var rätt neutrala för jag förstod ju redan då att det var ett val de gjorde helt själva. Ville de inte vara nyktra så kunde ju ingen ändra på dem. Enkelt."

Det där är svårt. Att hålla känslorna neutrala. Alla har ansvar för sitt eget liv, det fattar jag. Men att inte bli ledsen när folk man lärt känna ”trillar dit” är svårt. Tycker jag. Kan du inte vidareutveckla dina tankar om det?

Uppklarningsprocenten är ju jättelåg, det vet jag också. Jag har hört siffran att 5-7 procent blir varaktigt nyktra via AA tex. De allra flesta alkisar super ihjäl sig förr eller senare. Det är sorgligt och väldigt svårt för mig att förhålla mig till.

Som det är nu så backar jag och uttrycker typ ”du gör precis som du vill, och jag finns här om du vill ha mer hjälp framöver”. Men hur många gånger orkar man hjälpa samma människor med samma sak?

Jag gör det för mina barn, mina släktingar och nära vänner, men sen tar liksom orken slut känner jag. (Och varken barn, släkt eller vänner har alkoholproblem men de behöver hjälp med en massa annat, oftast upprepande samma saker.)

Hur känner du som har sett tusentals medlemmar komma och försvinna i alkoholdimmorna här på forumet? Och i AA-kretsar förstås.

Kram 🐘

Adde
tis, 2021-09-07 - 09:55

I början blev jag mest häpen och förvånad när folk jag kände tog återfall, glad när de kom tillbaka, men släppte dem helt om de inte gjorde det. På sätt och vis är det ett försvar för min egen sinnesfrid att inte engagera mig i deras öde, risken är ju rätt stor att jag dras med i "tyckasyndomsyndromet" och det är ju rent livsfarligt för mig. Jag finns här om de vill veta hur jag gjort för att få ett bra liv men många gånger är skammen så stor att de inte kan/vill/törs ta kontakt igen. Mer kan jag inte göra.

Jag rekommenderar dig att läsa vetenskapliga undersökningar som bla återfinns på Nämndemansgårdens hemsida där det visar sig att nykterheten är bestående hos en betydligt större del av patienterna än de 5-7 % du nämner (att försöka ge sig på att göra en undersökning i en AA-grupp faller på sin egen orimlighet då alla är anonyma och ingen vill prata utåt om sin sjukdom). När jag gjorde behandlingen så visade bla en studie från Lunds Universitet att 1/3 blev nykter direkt, 1/3 tog ett återfall men återvände (alltså totalt ca 66%) och 1/3 försvann ut i kylan. Idag verkar den totala nykterheten vara något lägre, jag är INTE säker, men det beror förmodligen på att många behandlingshem tillverkar tablettberoende av de som är alkoholberoende och då är fallet betydligt mindre. Ett världsomspännande företag i Lund (som tillverkar mjölkkartonger :-D ) och som tackvare en helt underbar uska lyckats riktigt bra i sin behandling av sina medarbetare följer upp sina medarbetare före/under/efter behandling och konstaterar mycket bra resultat. Hon försöker sprida budskapet vidare till andra företag dels genom att visa hur medarbetarna mår efter behandling OCH den rent ekonomiska vinsten med att ha en nykter medarbetare.

Alla undersökningar visar att bästa resultatet blir om du 1) Betalar behandlingen själv 2) Om du betalar en del av behandlingen själv 3) Om du skriver kontrakt med din arbetsgivare om att du ska sköta din nykterhet X antal år efter behandling (annars blir du av med jobbet). Jag betalade min behandling själv och efter ca 1.5 blev jag en sk turn-around kandidat de säger på aktiespråk :-D dvs jag började gå med vinst !!

Eftersom AA är anonymt så blir det ofast inga djupare relationer men självklart finns undantag. Vi känner ju varann bara till förnamnet och ses väldigt sällan ute "på stan". För mig har undantaget varit stormötena där det har utvecklats till riktigt personliga möten när vi träffas 1-3 ggr/år och glädjen är genuin vid återseendet.

Jag har 2 barn vara den ena gjorde en ungdomsvecka under samma tid som jag gjorde mina efterbehandlingar. Jag åkte hem tillsammans med henne när jag gjort en efterbehandling och hon avslutade sin vecka på Gården. Satan vilka skavsår jag fick i öronen efter den resan :-D Tyvärr är det väl så att mycket av det hon lärde sig då skulle behöva uppdateras mha en Familjevecka men förnekelsen är stark. Den andre har hela tiden förnekat sitt medberoende och har följt schemat genom att gå in i relationer som har varit rent förödande. Jag var tidigt på honom att jag kan betala hans vistelse på en Familjevecka men ååånej det behöver inte han. Nu öppnades det en liten springa i ståldörren när hans svärfar visade sig vara alkis och han själv pratade om att det kanske skulle vara bra med en Familjevecka men den springan blåste igen rätt fort.

Att vara nykter (jag är nykter för min egen skull) och göra bra saker för att fylla på mitt måbrakonto är min medicin jag behöver ta för att ha en nykterhet med sinnesro.

Torn
tis, 2021-09-07 - 10:40

@Adde Tack för ett mycket intressant inlägg! Det där med tablettberoende har jag tänkt på en del. Jag har aldrig tagit en enda tablett i hela mitt liv, men ser ju här på forumet att det tycks vara vanligt. Och effekterna vid utrappning tycks kunna vara riktigt jobbiga. Det är helt klart extremt starka piller som påverkar hjärnan rejält.

Att du började gå med vinst först efter ca 1,5 år visar på vilket jobb som krävdes! Ingen barnlek direkt att bli nykter.

Andrahalvlek
tis, 2021-09-07 - 11:25

@Adde Stort tack för infon! Ska genast besöka Nämndemansgårdens hemsida.

Och jag ska fundera mer över hur jag ska förhålla mig till andras återfall. Sannolikt reagerar jag lite extra starkt eftersom jag hade en pappa som tog återfall på återfall och till slut blev jag så luttrad att jag inte ens kunde glädjas en minut åt hans alkoholstopp, som alltid bara var tillfälliga. Han söp ihjäl sig till slut.

Att jag tvingades avskärma mig från honom känslomässigt sitter som en tagg i mig fortfarande. Jag kunde inte ens gråta på hans begravning, jag var helt avstängd känslomässigt. Jag är också starkt medberoende i min attityd till det mesta, och borde därför rota i det lite mer. Så småningom.

Kram 🐘

Adde
sön, 2021-09-12 - 09:31

Ibland får jag en rejäl påminnelse.
En sak av alla punkter nedanför här är skakningarna som jag har i ett väldigt färskt minne fast det är ett tag sen. Möjligen kan det också bero på att jag har svår artros i ena axeln som gör att jag ibland har svårt att styra min rörelser ? När jag mådde som sämst så klarade jag inte att skriva min namnteckning och den skammen det förde med sig gjorde att mitt beslut att be om hjälp kom lite närmare. Inget ont som inte har nåt gott med sig......

Du som är beroende av alkohol kan känna igen dig i följande påståenden:

Du känner ett starkt begär efter alkohol.

Du har svårt att sluta dricka när du har börjat.

Du har misslyckats med att minska drickandet.

Du ger drickandet en central roll, ofta på bekostnad av annat som du tycker är viktigt.

Du tål större mängder alkohol och måste dricka mer alkohol än tidigare för att få samma effekt.

Du mår dåligt när du inte dricker alkohol och får så kallade abstinensbesvär. Abstinensbesvär kan vara att du skakar, mår illa eller har problem med sömnen.

Om tre eller fler av påståendena stämmer in på dig har du sannolikt ett alkoholberoende.

Källa: Vårdguiden

Ase
sön, 2021-09-12 - 10:09

@Adde att läsa dessa punkter på alkoholberoende träffade mig mycket hårdare när de skrevs här på forumet.

Har läst dem på olika sidor tidigare men att läsa dem i ett inlägg här på alkoholhjälpen gjorde att jag kunde ta till mig det på en annan nivå.

Tack!💖

Adde
tis, 2021-09-21 - 09:37

Tack själv Ase ! Visst är det så att jag också behöver läsa såna här påminnelser lite då och då. Och din reaktion visar ju helt klart att man får det man behöver när man är mogen för det !! Sååå många gånger som jag upplevt det !

Nu hade det gått 8 månader av min nykterhet och jag levde i nån form av vakum och gjorde mina nyktra saker helt automatiskt. OCH var väldigt observant på HUR jag gjorde dem eftersom den 9e månaden är en riskmånad för oss som vill få en varaktig nykterhet. Jag tror inte det finns nån vetenskap på det men det var/är lätt att konstatera att runt den 3e, 6e och 9e månaden så försvinner folk från efterbehandlingen. Jag var nog lite rädd för min minnesbild nu är nog att jag ökade mitt mötesgående så inte jag skulle bli en del i den statistiken.

Jag vet att jag inte hade hittat min plats i den värld som jag ville skulle bli min nya sköna värld utan lögner, bakfyllor, trixande och annan skit som tillhör beroendet. Det tog ett år till innan jag hittade min plats i livet men det visste jag ju inte då. Vilket nog var tur ! Jag hade nog kanske inte fattat än att jag ska leva just idag och inte i framtiden !

Jag hade börjat få div krämpor som oroade, inbillade eller verkliga ? Ingen kunde ge besked så jag letade mig fram bla genom att begära en demensutredning för jag tyckte att hjärnan var lite seg :-) Jag tyckte att jag problem med njurarna, vilket iofs inte hade varit konstigt med mängden hemgjord sprit jag drack !!, var inte magen lite konstig också ??.........hypokondrin var i högform !
Det har visat sig att, vad jag vet nu, så har jag inga skador av mitt drickande. Jag trodde länge att mitt brock på övre magmunnen var ett resutat av alkoholen men nu har jag träffat så många som har det utan att ha druckit så det har jag släppt. Artrosen ? Inte en susning ?! Ingen cancer än. En prostata som visar vissa livstecken men som är under regelbunden observation och utan att vara i riskzonen än. (Vet ni förresten att prostatan växer med ca 1 g/år efter puberteten ?) (Och att praktiskt taget alla män har prostatcancer när de dör UTAN att dö av den !) (Och att det dör fler av prostatcancer än av viruset !!) (Stöd Mustaschkampen :-)) )

Nu har jag ju kommit upp i den åldern när jag inser att jag inte är odödlig och jag kan börja ana den bortre gränsen men jag kan/vill/får inte glömma att leva varje dag !! Och jag har en stark önskan om att få leva nyktert fram till den sista dagen !

Jag är ingen restaurangmänniska, jag är för snål !, men jag tycker höra en tendens till att fler mathak och hotell har anammat en alkoholfri livsstil ? Hoppas verkligen att det går åt det hållet !

Ta hand om er och ta inte första glaset !

Adde
lör, 2021-10-09 - 11:04

Jag har sagt det förut ! Jag gillar INTE det nya forumet !!!
Saknar gillaknappen, att kunna redigera, att markera alla inlägg som lästa så det blir bättre översikt ! Och det där med hur länge folk varit med på forumet ?? Till vilken nytta är det ???

Jag skulle redigera mitt inlägg här ovanför vad gäller mitt första år och min nyktra tid men si det sket sig ! Det ska stå 8 mån nykter och inte 9 !!
Nu är det snart 9 mån i mitt första nyktra år och som idag är det höst, grått och trist, tiden verkar nästan stå still. Jag tuffade på med arbetet, fortfarande många möten per vecka, vardagsliv...

Som beroende har jag svårt med ett vardagsliv utan vill ju att det ska hända saker och att ha nåt kul att se framemot. Tvärs emot programmets rekommendation om att ta En Dag i Taget ! Men så är ju livet...bara döda fiskar flyter med strömmen. Ok, jag är ju ingen revolutionär men jag har svårt att foga mig i livets måsten, eller kanske rättare, folk som anser att det finns måsten.
Mötena gav mig fortfarande lärdomar, en del befriande eftersom det visade sig att jag inte var ensam om mina tokigheter, en del upprörande eftersom det var en del av livet som jag aldrig hört talas om eller ens varit i närheten av.

Känslor var en sån sak som skavde inom mig. Lättnaden när jag hörde att det inte är en självklarhet att älska sina barn var obeskrivbar. Som vanligt trodde jag att jag var ensam om det och att jag var väldigt skadad/onormal men att så inte var/är fallet. Under åren som gått har jag sett att det inte är onormalt och att det visar att vi följer den normala rytmen hos naturen. Bortstötningen av ungar är ju synnerligen vanligt bland många djur och varför skulle människorna vara annorlunda ?

Mer eller mindre svår fysisk och psykisk misshandel i beroendeförhållanden är så vanligt ! Jag har ju fått upp ögonen för hur ruggigt vanligt det är och min ljusblå inställning fick ju snabbt begravas. En upptäckt som jag kanske kunde ha varit utan...... Och det svidande bekräftelsebehov som finns hos många som fläker ut sig på nätet och visar upp en familj som inte existerar i verkligheten. Jag bor nästangranne med 2 såna och verkligheten kontra det de beskriver är 2 helt olika världar. Båda lever av sina pojkvänners inkomst så inte ens arbetet kan ge dem bekräftelse.

Jag hade inga problem med att vara nykter och började planera för en vintersemester (över min första ettåriga födelsedag) med dåvarande frun och det kändes lite spännande. Jag hade rätt tät kontakt med såna som gått vägen före mig och som jag kunde bolla ide'er med. Viktigt för mig var att verkligen lyssna på vad de sa och hur de hade gjort på sin resa. Jag började också lära mig att ta bort energitjuvar som bara hade som mål att trycka ner mig med sin avundsjuka. Helt enkelt att lära mig att sätta gränser. Jag brukar rensa i min "vän"lista en gång per år när folk som inte är aktiva åker ut. Känns faktiskt rätt bra att ha modet att göra det :O

För övrigt känns det otroligt skönt att inte vara slav under alkoholen !!! Jag har ett val idag !

Adde
tis, 2021-10-12 - 12:18

Jag har ju fått vara med i alkisbranschen ett tag nu och i början var jag så häpen över alla alkisar ute i samhället som jag mötte eller bara såg. Allt eftersom åren gått så har jag blivit mer och mer uppmärksammad på konsekvenserna av spriten hos de som har nån form av relation till "sin" alkis.
Det behöver inte vara familjen utan det kan vara arbets-idrotts-sällskaps-bekanta eller liknande.

Och det kan röras ihop med andra dysfunktionella sammanhang där ett otal diagnoser spelar in. Jag har alltid försökt sätta gränser och inte ta in problematiken personligt men nu är jag väldigt nära min smärtgräns. Problemen hos folk tränger igenom mina skyddsspärrar och ger mig ett dåligt mående och jag känner att nu måste jag förändra det som händer med mig OCH det som hotar mitt egna mående.

Gemensamt för allt, med eller utan annan diagnos, är alkoholen i botten !
Antingen som alkis eller som närstående/medberoende !!

Jag vet just nu inte hur/vad jag ska göra men att jag måste göra nåt är helt klart för annars lever jag själv farligt. Det blir bara jobbigt att vara ett bollplank åt alla som behöver det och jag är rädd för att jag skadar dem om jag helt plötsligt drar en skarp gräns. Men det måste göras !

Om man bara helt enkelt kunde förbjuda alkoholen...... !!!!
Sååå lite gnäll från en alkis som snurrar runt en aning vilset....

Andrahalvlek
tis, 2021-10-12 - 22:45

@Adde Helt rätt, du måste bevaka dina gränser. Ditt välmående. Du kan inte bära andra genom stormen, den vägen måste de traska på egen hand. Du kan peka med hela handen och visa hur man går, och sen kan du stå på andra sidan och ta emot dem. Men traska måste de göra själva.

Kram 🐘

Rosette
tors, 2021-10-14 - 13:44

Hej Adde,

Det berör att läsa ditt senaste inlägg. Du har varit och är hjälpsam, drar många strån till stacken framförallt gällande AA. Ibland tar ens krafter att ge slut och det kan bli en obalans i givandet och energin en får tillbaka av det och hur mycket det tar. Just nu låter det som det tar mer än det ger från dig, du behöver få värme, kanske pepp och stöd, eller i alla fall kanske inte vara den som ska bära andra. Du sätter en gräns för dig själv genom att reflektera kring det högt. Modigt och klokt gjort!

Du har också skrivit om nya forumet och att känna en frustration över de funktioner som du uppskattat nu saknas blir kanske en extra del i varför detta just nu inte känns hjälpsamt för dig. Du är inte ensam om att sakna en del av funktionerna samtidigt hade vi inget val än att byta plattform och en del saker är i grunden bättre som det är nu, på sikt hoppas vi få till det så det blir precis så som alla vill att det ska vara. Tar till oss av det du skriver och dina poänger. Jag tog mig friheten att ändra från 9 till 8 i inlägget ovan som du refererade till, hoppas det var okej.

Tillbaka till dig, vad tror du skulle vara extra hjälpsamt nu för att hitta tillbaka till sådant som är positivt, kan stärka dig i den riktning du går med alkoholen och vill fortsätta vara i, och ditt mående? När du mår bättre, vad är det du gör då? Ibland kan det vara svårt att urskilja, men om det finns stunder under dagen eller dagarna där du mår bättre vad är det du har för dig då och går det att göra mer av det. Bara lite tankar, vet inte om det är hjälpsamt för dig just nu men hoppas något kan vara till hjälp.
Ta hand om dig!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Adde
tors, 2021-10-14 - 19:07

Tack Rosette <3

Det blev helt plötsligt ett helt stim som anföll och jag var inte alls beredd på det. Jag har nog inte varit med om en sån situation tidigare eller så har jag med ålderns rätt glömt :-))
Det lugnade ner sig på eftermiddagen och det gick lättare att komma tillbaka till rutinerna. Men jag har blivit så förvånad den sista tiden att det är så många som mår dåligt, media skyller såklart på viruset, men jag är inte säker på att det är hela förklaringen. Men hur det än är så börjar jag prata med nån som mår dåligt så kommer alltid alkoholen krypande fram som en säker följeslagare.

Jag är inte mycket för förbud för det hjälper nog inte i nån situation,allra minst alkoholförbud. Men jag blir så sur på lobbyister som jobbar för gårdsförsäljning, hemkörning, egen import mm mm allt sånt som det är lätt att visa att det ökar drickandet och våldet. Ett resultat av röran tidigare var att jag blev uppmärksammad på en larmapp som är enkel och som jag själv kan styra till vem den ska larma och som är GRATIS !! Jag ser en fördel med den på flera sätt inte bara som skydd mot våld utan även för oss som är lite till åren som kan ramla eller skada sig på annat sätt. Alla har ju inte tillgång till hemtjänst och deras larm (som ju har sina brister) och vi som har varit med om mobilernas barndom och dess teknikutveckling gillar ju det helt klart !!

För övrigt vore en fysisk forumträff kul igen :-)) Helt ok för mig om den hamnar tidsmässigt med Eldfesten nästa år :-))

Adde
mån, 2021-10-25 - 10:37

En stöld från andra halvleks tråd där Se klart skriver detta ! Bästa på länge <3
"....vi är väl livsfarliga: 50+ OCH nyktra= ingen skam i kroppen, vi har skämts klart 👵🏻🥳 måste vara en av universums mest kraftfulla materia! Kram 🤗 "

Adde
ons, 2021-10-27 - 10:55

Tack Se klart men jag är ingen annan än en vanlig alkis :D

Jag läser runt lite på forumet mest för att det är riktigt skitväder som effektivt sätter stopp för all jobbaktivitet ute :-(
Jag har sen jag själv börjat gå på AA mött kvinnor som nått sin personliga botten runt 40 års ålder. Men då fanns inte piller med alls i den utsträckningen som det finns nu och OM det fanns så gick nerbrytningen snabbare, betydligt snabbare. Män slog igenom ca 10 senare dvs runt 50 år.
Jag har inte en susning om det finns nån vetenskap bakom detta men det var utan tvekan väldigt väldigt vanligt.
Nu läser jag på forumet att 50 verkar vara det nya 40 :-O för kvinnor ??? Kan det vara så att genomklappningen har flyttat upp i ålder ??? Intressant fråga tycker jag och hur/vad inverkar blandmissbruket ??? Det är helt klart oroväckande att över en miljon personer i Sverige nu är beroende av piller och jag känner nog att nån överstepräst skulle sätta ner foten och börja fundera över var det tar vägen. Det är samma nivå som antalet alkoholmissbrukare är.
För några år sen sa man att vart 5e barn växer upp i en missbrukarfamilj....hur ser det ut idag ?

Hmmmm....för många tankar en regnig dag.....

Adde
lör, 2021-11-13 - 10:59

Historien om mitt första år efter behandlingen fortsätter.....

Jag hade nu varit på mitt näst sista efterbehandlingstillfälle och jag kände en viss oro över att jag snart skulle klara mig själv ! Även om det bara var en efterbehandling i månaden så var det ändå en navelsträng som snart skulle klippas av och säkerheten försvinna.
Men så var det naturligtvis inte !! Jag var ju inte ensam, jag hade AA och jag hade börjat bygga upp en hyfsat bra självkänsla så jag hade ju alla förutsättningar för att fixa mitt nyktra liv och få en stabil sinnesro. Ett helt nytt liv började ta form och det såg rätt bra ut. Jag fortsatte att lära mig, och så är det hela livet, av de som gått före mig och som hade gjort de fel som jag verkligen ville undvika. Det finns inga genvägar vilket jag ju upptäckt många år tidigare. tex att dricka lite, dricka varierat, bara dricka fredagar, dricka kontrollerat, bara dricka "finsprit" osv osv.......jag tror att alla beroende känner igen det. De som gick från behandlingen och trodde att de var friska och skulle "bara smaka lite" försvann väldigt fort från gemenskapen och kom aldrig tillbaka. Med facit i handen så kunde man peka ut dem väldigt tidigt och terapeuterna sköt in sig på dem men utan resultat. Det måste finnas en ärlig önskan om att sluta dricka, finns inte det så är det kört.

Ibland såg man desperata rop på hjälp när nån inte klarade att vara nykter och i början fattade inte vi nykomlingar vad det var frågan om men insåg senare att det var just nödrop och att vi kunde hjälpa genom att erbjuda vårt stöd utan att anklaga någon. Vi kan bara erbjuda oss att tala om hur vi gjort för att hitta vår nykterhet och vill de inte lyssna så är det inget vi kan göra. Önskan om en nykterhet måste finnas där.

Jag hade iaf hittat en vardag, en rutin, som jag trivdes med. Jag hade ändrat så många saker i mitt liv som inte direkt var fel men som inte passade i mitt nya liv. Jag började kunna lyfta på huvudet och se mig omkring och upptäcka saker som jag för länge sen glömt bort att de ens existerade. En del saker som jag häpnade över att jag gjort, andra saker som skänkte mig glädje över jag verkligen gjort och upplevt. Livet började verkligen fyllas av en riktig substans och inte bakfylla.
Min kropp hade också accepterat den nya ordningen och bjöd inte på några direkt överraskningar typ div sjukdomar, inbillade eller verkliga. Trots det jag hävt i mig så har jag överraskande nog klarat mig från sjukdomar orsakade av min alkoholism....vad jag vet idag iaf ! Alla har inte den turen (eller kanske starka kroppen ???) .

Om en månad, ja !! självaste supahelgen Lucia !! så ska jag åka på min sista efterbehandling som innehöll alla känslor som tänkas kan. Bla en stor sorg som jag återkommer till.

Sköt om er därute och ta inte det första glaset !!