av Onkel F

Onkel F
sön, 2021-08-22 - 21:18

6 månader nykter idag! Är ganska nöjd med mig själv, faktiskt. Det har inte varit lätt alla dagar och visst har jag förhandlat lite med mig själv, men huvudsaken är att jag fortfarande är och tänker förbli nykter. Jag behöver bara lite mer tid för att börja må bra på allvar. Om det stämmer som Blendas terapeut säger om en månad för varje år man druckit så har jag väl ungefär 2 år kvar innan jag är "botad". Hua! :) "This too shall pass".
Jag tror jag har börjat utveckla ett nytt beroende. Självhjälpsböcker. Just nu Atomic Habits av James Clear. Om att förändra sina vanor lite grand i taget och hålla fast vid de nya. Inte helt ointressant. Den här fasen kanske är min variant på faktametoden AH brukar förespråka? Nåja, som beroende betraktat är det ganska harmlöst, och för pengarna jag sparat på att inte kröka kan jag bygga upp ett ett helt bibliotek!

Andrahalvlek
sön, 2021-08-22 - 21:24

@Onkel F Grattis till 6 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Som du har kämpat, svinbra jobbat! Boken du referar till låter lite som boken ”1%-metoden” som också handlar om hur man kan skapa nya vanor.

Två saker tänker jag ofta på från den boken:
1) Fokusera på att tillföra bra vanor istället för att förbjuda dåliga.
2) Stapla nya goda vanor ovanpå redan etablerade vanor.

Keep up the good work!

Kram 🐘

PS. År 2 är riktigt nice, allt är verkligen mycket mer chill.

Sisyfos
mån, 2021-08-23 - 07:02

Smart att ta lite extra ledigt. Hoppas du har nytta av självhjälpsböckerna. Tänker att det handlar mycket om att tillämpa kunskaperna man får också. Det är ju svårare för mig i alla fall. Jag har en månad att köra på nu. Sen ska jag vila lite.
Sen tänker jag att även om det är två år kvar, så är det du upplever nu lite av en botten tror jag. Vilar du nu som du tänker så tror jag att det kommer att kännas bättre inom kort igen. Det är ett jäkla jobb att bli nykter helt enkelt och kanske ett jäkla jobb att leva överhuvudtaget. Men som du skriver this too shall pass.

Andrahalvlek
mån, 2021-08-23 - 10:26

Här är ett boktips som hjälpt mig att styra upp lite jobbrutiner. Bland annat har jag infört fasta tider då jag kollar min e-post.

”Mer än hjärna” av Anna Zetterberg.

Kram 🐘

Onkel F
mån, 2021-08-30 - 17:26

Återfall! Fan! Varför gör man så här mot sig själv?
Jag har inte trillat dit, har inte fått ett återfall. Jag har med vett (nåja) och vilja bestämt mig för att ta ett återfall, stövlat in på bolaget och köpt mig en tröstlåda med vin. I torsdags, fredags OCH i lördags. När bollen väl är satt i rullning är det inte helt lätt att sätta stopp. Jag faller tillbaka i mitt gamla beteende blixtsnabbt. Istället för att använda min ledighet till att vila och ta hand om mig själv valde jag den enkla vägen för att slappna av.
OK, den senaste tiden har det varit en enorm stress på jobbet. Jag har varit på väg att bara gå hem flera gånger, men bitit ihop och kört på. Till vilken nytta? Jag har börjat förhandla och argumentera med mig själv för att rättfärdiga ett återfall. Jag har sett alla varningssignaler men ignorerat dem, med en smärre katastrof som resultat. Hmm, jag måste nog lära mig lite om återfallsprevention. Men vad tjänar det till att skaffa sig kunskap om man saknar förmågan att implementera? @Sisyfos skrev:"Tänker att det handlar mycket om att tillämpa kunskaperna man får också." Hear ye, hear ye!
Bara att ta nya tag, sätta ner klackarna i backen och dra allt vad tygen håller för att få skutan på rätt köl igen.

“Sometimes doing your best is not good enough. Sometimes you must do what is required.”
W. Churchill

Andrahalvlek
mån, 2021-08-30 - 19:19

@Onkel F Japp! På att igen! Nu! Låt inte detta återfall definiera dig. Du kan bättre. Och du är värd ett bättre liv ❤️

Vad har du lärt dig? Och hur ska du göra för att det inte ska ske igen? Slå inte på dig själv - alkoholen är symtom på något annat som skaver, du måste hitta grundorsaken. Tror jag.

Kram 🐘

Kennie
mån, 2021-08-30 - 21:00

Bra citat av Churchill! Jag håller på dig, du vänder det här nu. Men du kanske verkligen borde byta jobb, eller få hjälp att minska belastningen, det ska inte behöva vara så stressigt hela tiden.. Häng i nu, ta den hjälp du behöver och fortsätt framåt!

Sisyfos
tis, 2021-08-31 - 08:48

@Onkel F skrev:" När bollen väl är satt i rullning är det inte helt lätt att sätta stopp. Jag faller tillbaka i mitt gamla beteende blixtsnabbt."
Jag har exakt samma erfarenhet och jag kan inte låta bli att tycka att det är lite intressant. Jaja, aldrig ta första glaset etc etc, men det är ju inte det som du gör i det här läget. Det är inte något experimenterande med ett glas då och då, det här är något annat.
Jag tror att när man biter ihop och kör på mot bättre vetande så blockerar du också en del av hjärnan som tar rationella beslut. Den där vi vet att alkohol inte löser någonting. Det kommer alltid att handla om att se till att inte hamna där igen. Skulle gissa att det verkligen har med hjärnkemin att göra och det blir en total besatthet av att dricka när du väl börjar. Det handlar mycket lite om något annat än att du där och då inte ser någon annan utväg (gissar jag). Vilka halter som måste upp lämnar jag därhän, men alkohol är troligtvis jäkligt effektivt initialt. Och sen då… sen kommer ångesten, oron, känslan av misslyckande etc etc. Där man talar om för sig själv att man är misslyckad, att det ändå inte är någon idé, att man också har en extrem ångest som måste medicineras…,
Men inte du, inte nu, för du har vaknat ur det här nu OnkelF. Det går fort att repa sig tror jag om du slutar omedelbart.
Dippen du fick, den blev kanske påspädd av vädret, regnet mörkret. Många var extremt trötta förra veckan. Ljuset, D-vitamin, maten, man ska inte underskatta alla andra saker som påverkar oss och kanske ger den där extra knuffen ner i hålet. Men greppa kanten nu, ta dig upp direkt. Lite klokare, lite mer erfaren. Du återvände hit och du vet att alkohol inte är lösningen. Det räcker bra långt.

Onkel F
tis, 2021-08-31 - 22:01

Jag har lyckas styra upp verksamheten igen. Jag går fortfarande till beroendemottagningen varannan vecka, och om jag inte lyckas hålla i detta får det bli Antabus igen.
Att jag tog ett återfall berodde till 99 procent på stress och en arbetssituation från helvetet. Den sista procenten? Jag får ställa mig i skamvrån och med böjt huvud viska fram: Jag har saknat känslan när berusningen kickar in. Eller åtminstone min romantiserade minnesbild av hur det är. I verkligheten blev jag avtrubbad, slö och trött men jag kunde koppla bort stressen tillfälligt.
Tillbaka på jobbet idag är stressen kvar, plus att kroppen skall hantera fyra dagars vinpimplande. Det sätter sina spår. Jag har haft huvudvärk, magen har varit i uppror och jag har haft alla taggar utåt!

@Andrahalvlek skrev:"Vad har du lärt dig?" Inte ett skit verkar det som! Utom kanske svaret på frågan om man kan dricka måttligt. Svaret är obetingat NEJ! Om du tror något annat går du, som jag, och drömmer om den där sista procenten. Åtminstone i min verklighet, och jag kan inte beskriva någon annan.

@Sisyfos Du har rätt i mycket av det du skriver, men jag har aldrig känt någon ångest i de här sammanhangen. Ett visst mått av skam och misslyckande finns dock. Jag kommer att behöva berätta för sköterskan på beroendemottagningen att jag tagit ett återfall. Jag känner mig som en liten pojke som skall berätta för mamma att han gjort något han inte borde. Moget, eller hur?

Andrahalvlek
tis, 2021-08-31 - 22:36

@Onkel F Jättemoget. Ibland är det nyttigt att skämmas lite och be om förlåtelse. Fast du inte alls behöver skämmas förstås, för sköterskan kommer bara att vara så glad över att du kommer tillbaka och berättar sanningen för henne. Hon vet hur svårt det är, och det allra svåraste i hennes jobb är nog att väldigt många personer plötsligt inte dyker upp igen pga återfall som inte tar slut.

Du gjorde slut på ditt återfall. Du gjorde det. För att du vet att du mår bättre utan. För att du vet att det slutar riktigt illa om du inte får stopp på drickandet.

Och jag tror att du visst har lärt dig att du nog måste göra något åt din arbetssituation. Sen är det inte gjort i en handvändning att ändra på det, det fattar jag också. Men du har inte betalt för att jobba dig sjuk, du måste bevaka dina gränser och säga nej. Du måste få in planerad återhämtning i ditt liv, tex meditation. Eller har jag fel?

Kram 🐘

Onkel F
fre, 2021-09-10 - 23:25

Det har gått en dryg vecka sedan mitt återfall. Jag är lite förvånad över hur lätt det var att sätta stopp när jag insåg vad som höll på att hända, när jag insåg att jag var på väg ner i träsket igen. Jag har inte ens haft något sug efter det. Att jag har börjat lyssna mer på kroppen är nog en del av "framgången". Jag lägger in andningspauser emellanåt och, framför allt, jag sover när kroppen säger att den behöver det. Återhämtning ÄR livsviktig!

Jag säger absolut inte att det är ok att ta återfall, varken för mig eller någon annan, men det som hände kanske var nyttigt på sätt och vis. Det avdramatiserade återfallet som företeelse. Världen gick inte under. Det är som sköterskan på beroendemottagningen sa när jag beskrev det som ett misslyckande: -"Det är inget misslyckande, du har ju brutit återfallet. Nykterheten får inte vara en kamp". Hon har helt rätt. Jag har varit nästan fixerad vid att kunna notera varje ny nykter dag i min kalender. Lite av en kamp, som om bara var det det handlade om. Till vilken nytta? Har jag försökt samlat prestigepoäng? Återfallet stack hål på den bubblan. Det känns som om jag har fått en lite mjukare inställning, tagit ett steg tillbaka till det som är viktigt.
Nykterheten behöver inte vara en kamp, jag behöver bara leva den.

Lev väl!

Andrahalvlek
lör, 2021-09-11 - 11:25

@Onkel F Otrolig klok sköterska. Och du är lika klok. Återfall tillhör nog den nyktra resan i de allra flesta fall. Allra viktigast är att man direkt bryter dem - och inte känner att ”nu är det kört så nu kan jag lika gärna fortsätta dricka”. Sen blir suget förstår värre den första tiden efter ett återfall, men alla nyktra dagar du har i ditt bagage har du med dig. Du börjar om - du börjar inte från början. Stor skillnad.

Kram 🐘

Onkel F
sön, 2021-10-17 - 20:04

Det går inte så bra just nu. Jag tog ett återfall sista veckan i augusti, och den här veckan var det dags igen. Det är lite konstigt, jag ser alla varningssignaler men går ändå rätt i fällan! Det har varit mycket stress och press ganska länge nu, och det gör mig mottaglig för "negativa vibbar" från människor runt omkring mig. I det här fallet under mitt senaste besök på beroendemottagningen. Min ordinarie sköterska var ledig, så jag fick träffa en ersättare. Underlig människa, under hela mitt besök fick jag veta hur eländigt jag borde må och att jag förmodligen inte hade en chans att hålla mig nykter till nästa besök! Tack för stödet, lixxom! Jag borde inte låta det bekomma mig, men jag var rejält off när jag gick därifrån. I sådana lägen är det så enkelt att använda alkoholen som ett sätt att låta hjärnan stämpla ut. Resultatet är ett fyra dagars hål i mitt liv där jag inte har tänkt, känt eller reflekterat. Bara ett vegetativt tillstånd i alkoholdimma.

Ansvaret är naturligtvis helt och hållet mitt, ingen annan än jag själv bestämmer om jag skall lyfta glaset. Varför jag valde den lösningen? Bra fråga. Jag har trots allt varit nykter i övrigt sedan början av februari, och det har väl känts OK. Men nykterheten vill liksom inte ta sig den här gången. Tidigare när jag varit nykter längre perioder har det börjat kännas riktigt bra efter 2 - 3 månader, men den här gången känns det bara som en kamp hela tiden och det blir värre för varje gång jag faller. En skillnad mot tidigare är att jag inte har tagit hand om fysiken. Jag har inte prioriterat träning, för jag har inte tyckt att tiden funnits. Det straffar sig i längden. Eller är det bara det att jag börjar bli gammal?
Nåväl, bara att resa sig, damma av brallorna och gå vidare med en positiv attityd.
@Tofu skrev:""giving up on your goal because of one setback is like slashing your other three tires because you got a flat"."
No worries, the good news is that it´s only flat at the bottom! :)

Kennie
sön, 2021-10-17 - 21:30

Hej Onkel F,
Vilken märklig sköterska. Det är väl fundamentalt vad det än gäller att den egna tron på att klara något påverkar resultatet. Men, som du själv säger, gå vidare och ge inte upp. Jag är övertygad om att du kommer klara det. Och jag har nog skrivit det förut, men finns det ingen möjlighet att minska stressen i vardagen? Ibland är det inte verktyg för att hantera stress vi behöver, utan att minska ned en orimlig belastning. Och vad som är orimligt är såklart olika från person till person, men inte ska stressen peta oss över gränsen så vi får mindre motståndskraft mot beroendet..

Andrahalvlek
sön, 2021-10-17 - 22:42

@Onkel F Jag har förstått att det är svintufft att komma igen efter återfall, mycket för att man tappar tron på att man klarar av det. Men jag vet att du klarar av det! Du måste också känna det inifrån och ut - att du fixar detta! Och jag tänker att det kanske vore bra att börja med antabus igen? Som ett gips på ett brutet ben, tills du börjar känna av fördelarna med nykterheten på allvar?

Jag tror som @Kennie att stressen du upplever på jobbet är en stor bov i dramat. Det räcker inte att sätta korken i flaskan, man måste göra något åt grundorsakerna också. Tyvärr. Eller tack och lov kanske 🙏🏻

Kram 🐘

Onkel F
sön, 2021-10-17 - 22:47

@Kennie: Jag tror att situationen kommer att bli bättre framöver. Företaget har insett det omöjliga i situationen och har ökat på bemanningen med en nyanställd. En total rookie, men hen förstår vad vi håller på med och kommer bra in i verksamheten, så efter en inkörningsperiod tror jag att det kan bli riktigt bra.
Du har helt rätt i att det är den egna, upplevda stressen som måste vara rimlig. Hur någon annan som ser situationen lite från sidan bedömer läget är egentligen ovidkommande.
Vad som är lite ironiskt är att jag, tack vare nytillskottet, sett möjligheten att ta ledigt den här veckan och nästa. Få lite vila och återhämtning. Och så hamnar jag i ett läge där jag låter min alkoholisthjärna bestämma hur jag reagerar. Gamla invanda beteenden, men jag är lite besviken på mig själv för att jag inte hanterade det på ett bättre sätt. Så onödigt.

Onkel F
sön, 2021-10-17 - 23:14

@Andrahalvlek Jag hör inte till dem som tappar tron på mig själv, men visst är det skitjobbigt att konstatera "Jaha, nu igen. Bara att börja om från början". Jag var faktiskt inställd på Antabus efter första återfallet, men (den ordinarie) sköterskan tyckte att jag skulle försöka utan. Hon hade nog rätt trots allt. Lite som du säger, känna utifrån och in att att man fixar detta. Just nu känner jag lite tvivel på mig själv inför jul- och nyårshelgerna, men det är ju ett tag till de kommer. Känner jag att jag behöver Antabus kommer jag att be om det (och där sade jag emot min första mening om att tappa tron).

Sisyfos
sön, 2021-10-17 - 23:33

Vilket konstigt bemötande du fick av sköterskan. Egentligen borde du anmäla det. Om hen nu trodde att du befann dig i en situation där du var nära ett återfall, vilket kanske var vad hen iakttog så borde hen väl ha bidragit med råd och tips på återfallsprevention.
Jag tänker att det enda som funkar i längden för oss som börjat medicinera med alkohol är att se till att vi mår så bra så att vi inte känner att vi behöver medicinen. I det ingår att träna, vila, avkoppling, reflektion, bromsa, slappna av, skratta, se, vara närvarande och mycket mer. Man stapplar på gränsen när man kör på trots att man är för trött. Jag är dock övertygad om att du kommer igen. Det finns liksom heller ingen anledning att fortsätta att dricka.