av Miss_blondy

Jag har skrivit och haft tråd i * De vidare livet* som - Min vilja kämpar. Men det passar inte in längre i min situation.Jag fick ett bakslag och har väldigt svårt att komma tillbaka..!

Men som någon skrev till mig där - Nykteristen i mig kommer inte få ro tills jag är nykter igen ! Så jag kommer återvända dit igen !!!

Miss_blondy
mån, 2020-11-16 - 03:24

Jodå jag går in och läser hos er andra. Det har ju gjort i perioder sen jag slutade skriva här för ca 2 år sen. För det är så mycket värme här inte och styrka..

Ja jag håller med.

Tack själv :) Jag kommer fortsätta att komma in och läsa och även skriva lite mer. Förvirringen i nykterheten har avtagit så är mer öppen för att dela nu..

Du är go :)

Miss_blondy
lör, 2020-11-28 - 06:43

Jag hade redan bestämt mig när jag var aktiv att om jag blir nykter så ska jag ha ett liv, jag ska kämpa för att vara lycklig i min nykterhet, för annars får det vara. För om jag är lycklig som nykter så är det större chans att jag behåller den, att jag tänker till en extra gång om jag vill ge upp och när det känns för svårt. För det kommer att ske, livet är så, så man kommer att bli testad antal gånger i livet, från misslyckande,konflikter och det värsta, dödsfall. Så det är därför jag tycker att det är viktigt att man arbetar med sig själv, förstår lite hur man fungerar, samla "verktyg" som kan hjälpa en om det blir svårt. Har sett ett par människor i mitt liv som har blivit nyktra eller rena från sitt missbruk, men inget annat har förändrats och dom mår inte bra.

Så nu är jag i centrum av ett corona utbrott på jobb. Jag jobbar inom demensvård och det är hemskt. Man känner sig så maktlös och man räcker inte till. Frustrationen man har för chefen och ledningen ger extra negativ energi så det gör en ännu mer stressad. För stressen på jobb nu är fruktansvärd och när man är stressad så är det större chans att man gör fel. Så detta får jag hantera utan alkohol, men när jag drack så inbillade jag mig att jag hanterade svårigheter men egentligen flydde jag bara. Men även om det är något helt nytt som jag aldrig har varit med, om även alla negativa tankar och känslor så har inte tanken av att dricka kommit upp. Det har inte ens funnit på tapeten för mina tankar går inte automatiskt till alkoholen längre när jag mår dåligt, det kan ske men att ändra beteende som man har haft i 20 år ändras inte bara sådär, men om jag jämför med några månader så är det stor skillnad. Sen kan jag aldrig veta hur jag reagerar nästa gång livet inte går som man vill, men det är då man får hoppas att "verktygen" man har samlat ihop under tiden kan hjälpa...

Nu börjar man bli trött
Natti natti..

Miss_blondy
ons, 2021-04-21 - 01:32

Kärlekslivet är bara en hink av känslor, vare sig om det är negativa som positiva känslor. Och när jag drack så var ju ursäkten för att dricka även dom positiva känslorna. Och för mig var det nästan svårare än när jag hade negativa, för negativa tankar och känslor är det man alltid fått höra vad man ska göra och man är beredd på att det blir tufft (sen menas inte att bara för att man vet så gör det inte det hela lättare) Och första tiden så höll jag mig undan sådant som skulle kunna göra mig upprörd på något sätt, ex konflikter, förvirring, osäkerhet osv och just sådana känslor uppstår oftast i relationer, vare sig vad för några, men med kärleksrelationer så är det nästan en oskriven regel att det kommer uppstå jobbiga känslor oxå. Eller om man blir sårad för det är inget man kan styra själv. Så relationer till det motsatta könet höll jag mig undan. Jag hade brutit upp med mitt ex ett par månader innan jag blev nykter ( ett mycket intensiv relation, åtrå, passion bråk, passion, bråk osv och jag visste om jag skulle stanna i relationen så skulle jag aldrig bli nykter, för mycket känslor) men jag älskade honom fortfarande och jag kunde tagit reda på saker om honom om jag hade velat, men jag valde att stänga ner den sidan helt när jag blev nykter (2 dagen) så jag inte skulle bli nyfiken och sen sett något som hade gjort mig ledsen. Jag ville absolut inte utmana ödet och det gjorde ja inte heller när jag hade varit nykter I 5 veckor när han hörde av sig. Hela jag skrek JA för saknaden var så stor men jag sa ändå nej. Där tog jag ansvar för min nykterhet och på grund av att jag gjorde det så är det därför jag är nykter idag. Om jag hade sagt ja, så hade jag åkt dit igen, till 100%

Jag rekommenderar faktiskt att man väntar med relationer i början, för man känner redan så mycket ink så är självbilden man har är kanske inte den bästa. Man är skör och man blir lätt påverkad och självförtroendet är kasst.

Jag väntade några månader men jag skulle förmodlingen ha väntat längre. Nu gick det bra för mig med min första relation efter nykterheten men om det inte hade gjort det så undrar jag om jag hade varit tillräckligt stark. Så efter det så har jag haft några korta fling och det har gått bra. Jag har tagit det i min takt, om något har känts fel eller konstigt så har jag avbrutit det, jag har för mycket att förlora o riskera för att beblanda mig med något komplicerat eller något som inte känns helt rätt...

Men förhållanden är svårt vare sig om man har haft problem med A eller inte. Som nu så är jag lite nere och ledsen, jag kommer inte fortsätta att träffa killen jag har träffat. Det var jag som avslutade relationen för det var något som inte stämnde och sen kände jag osäkerhet i oss som ett par, men gav förslaget att vi kan fortsätter långsamt osv men nu ikväll så fick jag till mig att det ville han inte. Och jag misstänker att det finns en annan tjej inblandad oxå och det är hans rätt, för vi hade inte bestämt något om förpliktelser! Men just nu så känner jag att mitt ego påverkar mig och även det här med att j inte är tillräcklig. Hon är bättre än mig, finare, stoltheten av att han inte ville fortsätta, att han valde henne framför mig, osv...Och där MÅSTE j verkligen blanda in mitt nyktra jag så att jag förstå att det handlar inte om mig. Att detta endast är destruktiva tankar och att min alkishjärna som försöker lura mig för att få mig att tro att jag inte är tillräcklig bra eller värdefull så j behöver bedöva känslorna. För islutändan så vet jag inte vad han tycker eller känner, det är mina egna hjärnspöken. Jag vara tror. Och även om det vore sant, betyder det att jag inte är värdefull eller tillräcklig. Kanske för honom men inte för någon annan, och vad tycker jag själv..
Men detta känner ju även människor som inte haft ett missbruk, men man måste bara få känna det, för det är så livet är. Hantera smärtor samt att känna det negativ..

Men idag har jag varit nykter mer än 2 år, och på grund av att jag har utvecklats och arbetat med mig själv så använder j inte A. Suget kom direkt när ja var som mest upprörd men det la sig nästan med detsamma och sen reflekterade jag i lugn och ro..

Jag är fortfarande ledsen och sårad, men jag dör inte och jag har lärt mig att ja kan hantera jobbiga käbslor. Men om detta hade skett dom första veckorna av nykterheten så skulle ja ha misslyckats och druckit...idag får ja bara känna det..

FinaLisa
ons, 2021-04-21 - 07:35

@Miss_blondy 💗

Så fint du beskriver dina tankar och din strategi om hur du hanterar ditt känsloliv. Jag är så imponerad av dina insikter och hur du använder dem.
Du lyssnar verkligen på din inre röst som talar om när något inte känns rätt!
Önskar dig fortsatt lycka och framgång🍀🤗
Kärleken kommer säkert och du kommer känna när den sitter rätt.💕

Kram 🧡🌷🧡

Sisyfos
ons, 2021-04-21 - 07:50

Känner att jag också måste bli en sån som tipsar om närvarotiderna i tid och otid. Men det finns flera avsnitt som tar upp just det där med tankar och hur man kan jobba med dem. Avsnittet ”The work” är extremt konkret i hur man kan jobba med att ta hand om tankarna. För precis som du skriver så är de hjärnspöken.
Det låter som om du grejar det här bra tycker jag.

Andrahalvlek
ons, 2021-04-21 - 09:22

@Miss_blondy @Miss_blondy @Miss_blondy skrev:"även om det vore sant, betyder det att jag inte är värdefull eller tillräcklig. Kanske för honom men inte för någon annan, och vad tycker jag själv.."

Så spot on. Det är slut på att anpassa sig in absurdum. Det här är jag - take it or leave it. Och jag är jävligt bra precis som jag är. Självkärlek ❤️

Kram 🐘

Miss_blondy
ons, 2021-04-21 - 21:24

Min stolthet och ego är det som är det största problemet för mig och absolut när det handlar om män. De jag har erkänna för mig själv vad som är anledningen till min stora upprördhet igår och nedstämdhet idag är att min stolthet har blivit skadad. Den största anledningen till den känslan är att han tror att jag är så dum som tror på hans ursäkt varför han inte ville gå långsamt framåt. Så det är inte själva lögnen i sig som stör mig, det är att han tror att jag går på det han sa. Så jag har haft lust att höra av mig idag och bara påpeka det. Men har inte gjort det på grund av att jag vet inerst inne att det inte har någon betydelse och han får tro vad han vill. Jag måste få mig att förstå att det viktigaste är vad jag tycker om mig själv ink det finns egentligen inget problem, jag vet ju om att jag inte är dum 🙄 vill jag ha honom- nej, så vad är då problemet -stolthet och ego..Sen måste jag ju oxå erkänna för mig själv att det känns inte bra när man inte blir vald först, men det har fortfarande inget med honom att göra. Det hade kunnat varit vem som helst.

Men sexet är ABSOLUT inget jag kan klaga på, det var fyrverkerier 😁 passion till 100 % och sådant kan göra så hjärnan få kortslutning ibland 😏 så man tänker inte klart...

Så om några dagar så kommer dom jobbiga känslorna att försvinna för jag upprepar allt detta i huvudet om och om igen och sen fastnar det och då kan jag släppa det.

Jag vet om vad jag behöver arbeta på, men jag försöker inte relatera allting till min alkoholism. Alla människor har sina brister och karaktärsdrag/personlighetsdrag som inte är så bra. Som påverkar ens liv till det sämre och det är så jag försöker se på det, för jag vill inte ge alkoholisten i mig för stor plats. Det menas inte att jag förnekar den delen i mig, för jag vet att konsekvenserna blir så mycket större för någon som har ett missbruk eller inte. Men jag försöker få mig att förstå att jag är mer än en nykter alkoholist. Det är inte vem jag är. så om jag hela tiden skyller eller relaterar till alkoholisten i mig och mitt förra liv så är det svårare för mig att ta ansvar för mitt liv idag. Det är så jag tänker men det fungerar självklart inte för alla..

Men det som har fastnat och inte rubbats 1 cm är att jag vet om att jag kommer må SÅ mycket sämre om jag dricker, varje känsla förstoras till det dubbla och ångesten detsamma. Så jag vågar inte dricka, det skrämmer mig mer än att vara utan alkoholen. Men idag är det ingen kamp och det finns ingen konflikt i mig om jag ska dricka eller inte. Så för mig finns det inget annat än att vara nykter, men jag tar ändå inte min nykterhet för givet för jag vet om att den driften och suget är starkare än något annat som jag har varit med om. Så jag är väldigt tacksam för mitt liv idag, även om det är lite struligt med männen och kärleken 😈😋 men samtidigt är det kul att dejta, fjärilar i magen och allt nytt som sker med en ny människa 😊

Tack @Andrahalvlek @Sisyfos @FinaLisa ..!

Miss_blondy
fre, 2021-05-21 - 00:59

Det är så fascinerande att hjärnan förändras successivt utan att man riktigt märker det, både tankebanor och känslor. Det som kändes omöjligt medan man drack, ex alla rädslor, känslor, tankar och åsikter som man vägrade se från andra vinklar, för det vara bara så, PUNKT!!?× det var så för mig i allafall för mig! exempel - Jag kommer alltid känna så här vare sig om jag dricker eller inte, om jag inte dricker så kommer jag aldrig kunna hantera eller våga saker, sin syn på sig själv, att man kan förlåta sig själv, att man kan må bättre osv.

Det jag kunde bli riktig förbannad på var det här att man försökte ursäkta en alkoholist ex det här- Hen har inget val när hen är i missbruket, man kan inte styra impulserna. Eller det här när nyktra personer sa att deras
nykterhet är det viktigaste i deras liv? Jag tänkte bara hur självcentrerad kan man vara, för har dom inte varit tillräckligt själviska i sitt missbruk.

Men jag hade ju verkligen ett tunnelseende och mycket förakt till mig själv. Så om jag inte kunde låta bli att dricka så kunde jag i alla fall låta bli att hitta ursäkter och försöka ta ansvar för mitt agerandr. Det var ju mina skuldkänslor som "talade" och jag ville bara få mig till att vara en självisk, svag och patetisk person osv. Jag tjafsade med många som sa att jag inte hade något val för mitt beroende är för starkt, men jag ville inte lyssna, jag såg att man visst hade ett val men att man bara är självisk. Detta kunde jag säga när jag kanske bara någon timme tidigare hade legat hemma och gråtit och känt sådan maktlöshet för jag kunde inte sluta dricka, jag ville slänga ut alkoholen men jag kunde inte, hela Min kropp skrek sluta drick men jag fortsatte ändå. Så idag när hjärnan är mer klar så förstår jag ju att man har inget val medan man är aktiv, när man är i sitt beroende, hjärnan har kortslutning och fungera inte som den ska. Idag när jag är nykter och arbetat med mig själv på många sätt och vis så har jag ett val, alkoholen styr inte mitt liv idag så om jag börjar dricka igen så är det ett aktivt val (det är så jag ser på det) men det betyder inte att bara för man tar ett återfall så får man skylla sig själv, absolut INTE. Vi alla kämpar efter den förutsättningen man har.

Det här med att sin nykterhet ska vara det viktigaste i sitt liv brottades jag oxå med! För jag såg bara själviskheten i det. För tankarna som fanns i mig var - när man är nykter så kan man ge tillbaka, alkoholen är ju inte det viktigaste nu så då ska ju nära och kära vara det, nu handlar det inte om mig längre osv..Även där tjafsade jag med folk och kunde uttrycka mig på ett väldigt respektlöst och kallt sätt. Ex här har AA verkligen lyckats att manipulera dig/er. Alkoholen var kanske inte det som gjorde er själviska, det är kanske något som ni alltid ha varit osv osv..Jag tog exempel som var så löjliga bara för att bevisa att dom hade fel! - Så du menar om någon sätter en pistol vid din ......(någon anhörig) huvud och säger att om du inte dricker så kommer jag skjuta.Menar du att du kommer välja dig framför din anhörig. Svaret var ju ca densamma - Om denna scenario skulle ske så skulle jag självklart valt min anhörig !

Så när jag fick det svaret så trodde ju jag att jag hade vunnit och dom hade förlorat för om dom väljer sin anhörig framför sin nykterhet så är den ju inte det viktigaste. Men det var ju min svart och vit alkishjärna som ville finna fel hela tiden.
Det handlar inte om att jag ska välja mellan mig eller någon. Om jag prioterar mitt välmående så menas ju inte det att jag vill att någon annan ska må dåligt och ska få lida för det. Och sannolikheten att någon kommer att lida för att jag stannar upp och ta hand om mig själv är ju faktiskt väldigt liten. För saken är ju den om jag börjar att dricka igen så sårar jag folk som jag älskar, jag kommer priotera bort allt varje dag för att kunna dricka, jag raserar mitt liv, jag har inte orken att finnas där för någon som kanske behöver mig, jag lägger inte tid och energi på det som ska vara det viktigaste, och det är ju folken runtom mig. Så det är just därför min nykterhet måste vara det viktigaste i mitt liv, för om jag förstör den så förstör jag allting annat..

Alkoholen trycker ner dig och försöker få dig att tro att du är inget, du klarar inget. Du behöver alkoholen för att fungera. Jag kan ju bara säga hur det är för mig idag och jag har aldrig varit så våglig som jag är idag, man är nervös med vissa saker men det är normalt. Jag kan känna stolthet när jag gör något som kan kännas svårt men jag gör det ändå, för oftast så lurar man sig själv och sen börjar man få alla slags utav katastroftankar. Men det är endast hjärnan som leker ett spratt med en och det vet man när hjärnan är klar. Sin självbild förändras för man sitter inte och klandrar och hatar sig sig själv var och varannan dag, hjärnan får inte bara negativ energi att arbeta med utan andra fina och roliga tankar.

Nu har jag läst mycket om beteende, väldigt mycket. Jag har gjort mitt bästa för att erkänna mina brister utan ursäkter och även varför jag tänker och känner på ett visst sätt. Jag tycker det är kanon att vara ärlig mot andra men det viktigaste är att man är ärlig emot sig själv och bara de kan vara svårt 🙄😬😊 Kan vara känslor som svartsjuka, känna avundsjuka på andra, känna sig orättvist behandlad eller att man tycker det är orättvist, känna sig missförstådd, inte känna sig ensam osv...

Idag vill jag fortfarande lära mig och samtidigt utvecklas och det är skillnad om jag jämför i början när jag blev nykter för då behövde jag göra det, det var ett måste.

Nu har man varit nykter i lite mer än 2 år och det känns fortfarande konstigt och overkligt, men jag kommer aldrig ta min nykterhet förgivet, men jag kommer inte heller leva i rädsla.

- Det man tänker blir man...

Andrahalvlek
fre, 2021-05-21 - 12:55

Ännu ett inlägg som borde pinnas på forumets förstasida! Visdomsord från veteraner 😉 Så länge vi dricker är vår hjärna minst halvt upptagen med att hantera den skadan. När vi inte dricker längre får vi tillgång till alla våra förmågor igen. Jag märker en enorm skillnad i uthållighet, problemlösning, planering, och även mod och kreativitet.

Kram 🐘

Miss_blondy
lör, 2021-06-26 - 03:48

När man sörjer..

På måndag så blir det den 3 födelsedagen som jag inte får fira min älskade Pappa. Han gick bort den 26/12-18. Han var min bästa vän,min person. Även hur destruktivt mitt liv har varit så har jag aldrig riktigt känt riktig ensamhet men när han gick bort så förstår jag vad folk menar. Jag har min kära mamma och syskon och även genuina vänner. Vänner som stannade kvar även när jag drack, åren och år ut och jag är verkligen tacksam, för jag förlorade många på vägen. Men den relationen jag hade med min pappa var något speciell. Han hade själv levt ett relativt livlig liv och han var även nykter alkoholist sen 10 år tillbaka. Jag vet om att han misstänkte att jag drack,ibland påpekade han att jag lät konstig i telefonen eller jag såg konstig ut i ögonen, även om jag hade svårt med ögonkontakt. Men som den manipulerade alkisar jag var så vände jag alltid på det så hon nästan bad om ursäkt och det skäms jag fruktansvärt av idag. Men det som ändå tröstar är att han trodde jag inte drack längre. För jag hade lyckats av att vara nykter I ca 1/2 år från september 2017 till mars 2018 och då hade jag uttryckt att jag inte drack längre, han gav mig inte mer fler frågor ex varför. Han blev bara glad för det. Och tills han gick bort då i dec så lyckades jag ändå dölja det för honom och han sa då och då lite försiktigt (även när jag hade börjat dricka) att det var bra att jag inte drack för det är så lätt att dricka för mycket när man mår dåligt. Men mellan mars till det så lyckade jag vara nykter då och då, ibland 1 vecka eller två en gång så blev det 6 veckor. Der jag är sååå tacksam för är att jag var nykter när han låg inne på sjukhuset i nov, det var ingen större sak eller något som var så pass allvarligt att han skulle dö. Han hade mindre blodflöde i ena benet och tyvärr så hade han fått ett sår på foten som hade svårt att läka på grund av att han hade diabetes. Men jag var nykter så jag åkte och hälsade på honom rätt så ofta och han blev väldig glad för det, för han blev väldigt nedstämd medans han var där. Och jag vet om jag hade druckit så hade jag inte varit där så pass mycket som jag var, jag hade Tvingat mig ditt men jag hade ju hellre velat vara hemma och supa. Sen började jag dricka igen, men just den här gången så gick det inte så pass lång tid tills jag blev nykter igen, annars låg det ca på 1 -2 månade men den här gången så tog det ca 2 veckor och det gjorde så jag var nykter några dagar innan jul ink dagen han gick bort. Sista dagen jag träffade honom var den 21/12. Då stack jag hem till honom med en julklapp och semlor så han, min syster och jag kunde fika. Vi var verkligen ett trio och jag vet inte hur många gånger vi satt i hans kök och bara pratade skit. Ibland kivades vi lite med honom och det var kanske inte alltid så uppskattat men han var så söt när han blev stött ❤ sista gången jag pratade med honom var på julafton och det sista vi sa till varandra var puss puss hejdå...Det tröstar ändå. Om ja hade druckit så hade jag missat det mesta av det som tröstar och gör mig tacksam idag. Och sen tanken att han trodde jag hade lyckats att hålla mig nykter ger mig sinnesro.

När jag gick hem den sista gången så gick jag in till honom i vardagsrummet där han satt i fårtöljen och kramade om honom bakifrån och pussade honom på huvudet/pannan! Och han omfamnade min arm..

Jag har sörjt på olika sätt. Jag började ju dricka 1 vecka efteråt och det gjorde jag fram och tillbaka till 2019 maj. Alkoholen hjälpte mig att bedöva den första tiden, men ändå inte. Sen blev jag nykter i maj igen och sen den dagen så har jag ju lyckats att hålla mig nykter! Och ibland vet jag inte hur jag har lyckats. Den värsta smärtan någonsin och efter några månader så gick det och idag har jag varit nykter I 2 år och snart 3 månader. Första året kunde jag till och med få skuldkänslor för det, för under alla år så kunde jag finna vilken ursäkt som helst för att dricka men sen när den mest betydelsefulla människa i mitt liv dör så lyckas jag..blev väldigt konstiga känslor. Efter ca ett halvår år in i nykterheten så grät jag var och varannan dag, bara jag sa eller hörde hans namn så grät jag. Allt gjorde så ont, men jag hade inga funderingar på att dricka ändå för jag hade/har tanken att han får inte leva och han njöt av livet, han ville leva. Jag lever och har all chans i livet så jag har inget rätt att slösa bort det (ca så)

Men jag har nog flytt mina känslor ett tag nu, för jag har lagt mycket energi på min nykterhet. Läkarhjälp, samtal hos psykolog, finna rätt antidepressiva osv..Så mina tankar och känslor har varit upptagna.

Men sen idag så kammade jag en äldre man (jobbar inom demensvård) och helt plötsligt kom bilden av Pappa när han låg på britsen efter dom hade gjort han fin så vi skulle få gå in och säga hejdå. Och tårarna bara kom. Just det minnet har jag inte tänkt på väldigt lång tid, säkert 1 år om inte mer. När jag såg honom ligga där så fick jag panik och jag ville bara väcka honom. Så igår så kändes det väldigt svårt...Jag saknar honom sååå mycket..! Men det som gör mig arg är att han inte får leva och uppleva livet..

Jag är nykter för jag vet fortfarande att jag skulle må 100 gånger sämre om jag hade börjat dricka. Och att må sämre än jag gör skulle jag nog inte kunna hantera för smärtan jag känner är olidlig...

Att det har gått 2 1/2 år utan att få prata med honom eller träffa honom känns så overkligt 😔 och tanken att jag aldrig kommer få träffa honom igen är så orättvist (tyvärr så är jag inte troende)

Behövde bara skriva av mig lite ❤
Tack 💌💕

Andrahalvlek
sön, 2021-06-27 - 09:01

@Miss_blondy Jag hänger här på forumet dagligen fortfarande efter över 500 nyktra dagar. Då blir jag påmind om misären och genom att hjälpa nykomlingar får jag möjlighet att repetera nyktra fakta och strategier. Jag tror att man behöver hjärntvätta sig själv tills det sitter i ryggmärgen.

Genom forumet får jag även möjlighet att bollplanka alla andra bekymmer som dyker upp i nykterhetens spår. Förmågan att hantera känslor, hitta nya sätt att få avkoppling, hur man ska tänka på fest osv. Att sluta dricka är det första och viktigaste steget, sen måste man hantera alla orsakerna till att man har druckit - och det gör man bra ihop med andra som vet lite bättre hur svajig man känner sig stundtals.

Jag har spikat igen bakdörren. Det finns inget ”kanske” skvalpande någonstans. Jag jobbar på för fullt med steg tre i min husgud Annie Graces recept på varaktig nykterhet:

1) Tro på att du klarar av det.
2) Fokusera på alla fördelar med nykterheten.
3) Identifiera dig som en person som inte dricker.

Kram 🐘

Miss_blondy
sön, 2021-10-17 - 05:23

Att vara nykter är inye alltid det lättaste men det är så mycket lättare än att vara aktiv. Det är mycket jobb, eller det kan vara för det beror säkert på vem man frågar men kan välja själv, man utvecklas vare sig man vill det eller inte för hjärnan blir så närvarande, och sen kan det kanske bli för mycket. Men när jag drack så stampade jag bara på samma ställa, jag kom ingenstanns, för allt handlade om att få dricka, det var prio ett..!

Jag tar inte min nykterhet för givet för jag minns så kraftig och klart hur starkt det suget var, den besattheten för alkoholen var ju helt extrem. I mång och mycket trodde jag ju att den Gjorde mig hel men ändå inte. Men jag trodde ju verkligen att jag inte skulle klara något utan det, kunna hantera känslor, tankar och allt omkring mig utan den, men det den gjorde var att göra allt värre. Allt blev svårare- känslor, tankar och allt omkring det. Det var alkoholen som gjorde det.

Livet är rätt så tråkigt nu, men det är helt ok för det kan inte vara roligt och ingång alltid. Så är livet. Men jag är inte orolig för jag vet att det blir inte roligare med alkohol och det vet jag till 100%...

Men jag är nykter så allt annat ordnar sig 🙂

FinaLisa
sön, 2021-10-17 - 07:02

@Miss_blondy 💗 Godmorgon 🌼

Roligt att du tittar in då och då😊
Livet utan alkohol är absolut mycket bättre för det mesta men det kan ta tid att ställa om.
Man får lära sig att fylla det nya alkoholfria livet med roliga saker att göra och skaffa sig nya vanor.
Jag är så glad för din skull, minns hur du kämpade!💪🤗
Kram 💚